Höstens 2011 övergick svensk gymnasieskola till ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” (Lgy 11) och i samband med detta lyftes sex- och samlevnads-undervisning in i flera ämnen, bland annat i naturkunskap. Eftersom sex och samlevnad i alla tidigare läroplaner legat utanför ämnena uppkom en unik situation när området skulle implementeras. Syftet med denna studie har varit att få en bild av hur detta nypålagda uppdrag kunde lösas. Empirin i studien utgörs av transkriberade samtal förda under seminarier i ett arbetslag med naturkunskapslärare som läste en fortbildningskurs i sex- och samlevnadsundervisning. Studiens bakgrund ger en historisk resumé över sex- och samlevnadsundervisning i Sverige med gymnasiefokus och har ett lärarperspektiv. Kapitlet ger inblick i frågor som rör undervisningens komplexitet där personliga gränser, jämställdhet, elevperspektiv, hälsofrämjande perspektiv och alla elevers delaktighet är centrala. Det insamlade materialet har behandlats med en diskursanalytiskt inspirerad metod. Av resultatet framgår att lärargruppens funderingar ligger i linje med en hel del av litteraturen, men en markant skillnad framträder. Dikotomin mellan risk och bejakande, som belyses i flera texter, är inte tydligt framgående i samtalen. Istället binds samtalen om undervisning samman av lärarnas omtanke om eleverna. I omtanken ryms flera aspekter av elevernas liv och leverne, men utan litteraturens motsättningar. När de diskursliknande sammanhangen skola samt hälso- och sjukvård ställs i relation till varandra framgår, av lärares och skolsköterskas resonemang, att det förutsätts finnas en större tilltro till hälso- och sjukvårdens fysiologiska kunskaper, oavsett faktiska förhållandena.

<p>During this life-history I met a person who was enthusiastic in her personality. You can see Marianne’s special and unique personality very well because of the method I have chosen. The purpose of writing about this subject is that children spend most of their time awake in school; thus it is important for me, as an educationalist, to discover the ones that are mistreated. This study is about how I can discover children who are not taken care of. The answer I found wasn’t what I expected when I started this study. The answers I got were hidden in her personal story by being an educationalist human being. Her life has been surrounded with love and consideration just like her work. Being genuinely interested in human beings but above all children has created this altruistic pedagogue Marianne. By putting my literature beside Marianne’s story, it was obvious to me that the only way to discover children that get hurt in life is to be an afflated pedagogue.</p> / <p>Mariannes entusiastiska person som jag fick glädjen att möta och ta del av, löper som en gyllene tråd genom det här arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram på det sätt som det gör, beror mycket på valet av metod. Metoden bygger på att man får ta del av en person på ett djupare plan- en livsberättelse. Syftet att skriva om detta ämne är för det är viktigt hur jag som pedagog kan upptäcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptäcka barn som inte mår bra. Jag fick ett svar men det kom inte fram på det sättet jag räknade med. Svaret jag istället möttes av var inlindade i Mariannes engagerade berättelse om sitt liv som pedagog och människa. Jag möttes av en människa vars uppväxt var präglad av kärlek och omtanke som hon senare tagit med sig i sin pedagogik under 40 år. Att vara genuint intresserad av människor, men framför allt av barn har skapat den altruistiska pedagogen. Genom att ställa min litteratur bredvid Mariannes berättelse stod det klart för mig att sättet att upptäcka barn som far illa är att vara en besjälad pedagog.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.</p>

During this life-history I met a person who was enthusiastic in her personality. You can see Marianne’s special and unique personality very well because of the method I have chosen. The purpose of writing about this subject is that children spend most of their time awake in school; thus it is important for me, as an educationalist, to discover the ones that are mistreated. This study is about how I can discover children who are not taken care of. The answer I found wasn’t what I expected when I started this study. The answers I got were hidden in her personal story by being an educationalist human being. Her life has been surrounded with love and consideration just like her work. Being genuinely interested in human beings but above all children has created this altruistic pedagogue Marianne. By putting my literature beside Marianne’s story, it was obvious to me that the only way to discover children that get hurt in life is to be an afflated pedagogue. / Mariannes entusiastiska person som jag fick glädjen att möta och ta del av, löper som en gyllene tråd genom det här arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram på det sätt som det gör, beror mycket på valet av metod. Metoden bygger på att man får ta del av en person på ett djupare plan- en livsberättelse. Syftet att skriva om detta ämne är för det är viktigt hur jag som pedagog kan upptäcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptäcka barn som inte mår bra. Jag fick ett svar men det kom inte fram på det sättet jag räknade med. Svaret jag istället möttes av var inlindade i Mariannes engagerade berättelse om sitt liv som pedagog och människa. Jag möttes av en människa vars uppväxt var präglad av kärlek och omtanke som hon senare tagit med sig i sin pedagogik under 40 år. Att vara genuint intresserad av människor, men framför allt av barn har skapat den altruistiska pedagogen. Genom att ställa min litteratur bredvid Mariannes berättelse stod det klart för mig att sättet att upptäcka barn som far illa är att vara en besjälad pedagog.

Ledarskap och management är och har alltid varit ett aktuellt ämne men till skillnad från förr är dess natur idag mer komplex. Vi kräver mer av våra ledare som ska beakta fler saker, vara mer personliga och därmed axla större ansvar. Studien utgår från Full Range Leadership Model som innehåller treledarskapstyper: Laissez-faire, transaktionelltoch transformativt ledarskap. Det transformativa ledarskapet är det som undersöks i denna studie eftersom det är det mest aktuellt samt att det finns begränsad forskning om vad transformativt ledarskap egentligen är och hur det uttrycks. Det transformativa ledarskapet undersökt utifrån temana: förebild, omtanke, motivation ochintellektuell stimulans.Studiens syfte är att beskriva, undersöka och förstå hur transformativt ledarskap uttrycks och praktiseras i arbetslivet. I studien har fem intervjuer genomförts med personerna som har en ledarroll i sitt yrke, där respondenterna har förklarat sitt ledarskap utifrån sin arbetssituation. Alla respondenterna visade både på likheter och skillnader i vad ledarskap är samt hur deras ledarskap tar sig i uttryck. Bekräftelser för att motivera medarbetarna var ett återkommande exempel, samt vikten av att involvera medarbetarna i verksamheten för att få dem att känna delaktighet. Andra betonar vikten av att var en förebild eftersom det förtydligar deras ledarskap som utgår ifrån organisationens värdegrund, och därefter kunnavårda goda relationerpå arbetsplatsen. Alla äröverens om att utrymme för kreativitet och nya idéer är viktigt men att ledaren ibland måste hitta egna lösningari brist på tid och utrymme. Kritiskt tänkande stimulerar individen och i slutändan organisationen att utvecklas men bör kommuniceras på ett konstruktivt sätt för att vara användbart.

I förskolans läroplan står det under kapitlet Förståelse och medmänsklighet, att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla empati och omtanke. Tidigare forskning visar att barn som har bristande färdigheter i empatisk förmåga finner högre risk att hamna i utanförskap i barngruppen. Syftet med studien är att ta del av förskollärares upplevelser av sitt arbete med att främja barns utveckling av empatisk förmåga. Målet med min studie är att ta reda på om empatisk förmåga uppfattas som en viktig del i barnens utveckling samt om det sker planerad undervisning riktad att utveckla barns förmåga att visa och känna omsorg. För att kunna ta del av förskollärarens personliga upplevelser har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet av intervjuerna har genomgått en teoretisk analys som tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna har olika uppfattningar av begreppet empatisk förmåga och hur området berörs i förskolan. Empatisk förmåga är något som uppfattas som en viktig förmåga av alla förskollärarna som deltog i studien. Empati är dock ett begrepp som upplevs som tolkningsbart och uppfattas väldigt individuellt från person till person. Trots attbegreppet anses som viktigt svarade två av fem förskollärare att de inte använder sig av begreppet empati i förskolan. Dock anser alla att de arbetar med det förmågan står för i sin verksamhet genom stöttning av barnens sociala samspel. Förskollärarna beskriver flera olika sätt man kan stötta barn i utvecklingen av förmågan att kunna visa omsorg, något som förskollärarna anser är viktigt även ur ett samhällsperspektiv. Svaren är samstämmiga i att undervisning av empatisk förmåga är något som gynnar alla barn, speciellt barn som upplevs i extra behov av stöttning i utvecklingen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer som drabbar kvinnor över hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer varje dag. Kvinnor som behandlas mot bröstcancer kan få sänkt livskvalitet, som ökar lidande och minskar självförtroende. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En allmän vetenskaplig litteraturöversikt, som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av de valda artiklarna i litteraturöversikten gav tre huvudkategorier och fem underkategorier, som sammanställts utifrån tidigare forskning kring kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Diskussion: Kvinnor med bröstcancerdiagnos kändesig osäkra och som att de förlora kontrollen över sitt liv, vilket var svårt att acceptera. Kvinnorna ställdes för existentiella funderingar och frågor, vilket ökade behovet att bli hörda och sedda. Familjestödet och sjukvård stödet var nödvändig för att kunna gå vidare med behandling och kunna hantera sjukdomen. När kvinnorna godtog ödet blev det enklare att återvända till sin tidigare vardag. Konklusion: Bröstcancer är en oroväckande sjukdom som påverkade kvinnorna och deras existens. Ytterligare forskning skulle vara avgörande om vilken hjälp kan de patienterna få för att lättare kunna hantera sin sjukdom och dess behandlingar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women worldwide. In Sweden approximately 20 women fall ill with breast cancer every day, and it's most common for women from the middle age upwards to be affected. Women who are treated for breast cancer may have a reduced quality of life, which increases suffering and reduces self-confidence. Aim: To describe women’s experience of living with breast cancer. Method: A qualitative and quantitative scientific literature review, which is based on 11 scientific articles. Findings: The findings of the selected articles in the literature review gave three main categories and five subcategories, which were compiled based on previous research on women’s experiences of living with breast cancer. Discussion: Women with breast cancer diagnosis had different experiences and changed emotions. Women felt insecure and lost control of their lives which was difficult to accept. The women were presented with many different existential thoughts and questions, which increased the need to be heard and seen. The family support and healthcare support was extremely necessary to be able to continue with the treatment and be able to manage the disease.Conclusion: The diagnosis of breast cancer is a worrying disease that affected the women and their existence. Deeper research would be crucial to what help those patients can get to manage their disease and its treatments more easily.

Den här studien handlar om rektorers ledarskap och hur det kanske kan påverka personalen i skolan.Utifrån adekvat litteratur och aktuella artiklar inom ämnet har vi studerat transformativt ledarskap ochi förlängningen ledarskap i allmänhet inom skolan. Vi tog avstamp i hur skolsituationen ser ut idag, därvi fann att det fanns tydliga utmaningar med lärartätheten på svenska grundskolor. Till en börjanförstod vi att det genom tiderna funnits olika sätt att definiera ledarskap. För att underlätta för oss självavalde vi att utgå från en ledarskapsteori som nu under de senare åren kommit att dominera forskningkring ledarskap, det transformativa ledarskapet. För att undersöka detta valde vi att intervjua femstycken rektorer och fördjupa oss i vilka strategier de använder sig av i sitt ledarskap. Efter att ha lästpå inom ämnet ansåg vi att den bästa metoden för att få fram de svar vi sökte var genom att användaoss av semistrukturerade intervjuer. Svaret vi ämnade söka var att förstå vilka ledarskapsstrategierrektorer använder sig av och om vi kan koppla dessa till den transformativa ledarskapsteorin. I dessaintervjuer gavs rektorerna stort utrymme att utveckla sina egna svar och den intervjuguide som vikonstruerat på förhand användes endast som en grund eller som stödord. Intervjuerna genererade enhel del information som vi kunde koppla till det analysverktyg, den transformativa ledarskapsteorin,som vi valt att grunda detta arbete i. Vi gick därför vidare med analysen och argumenterade vidare idiskussionen för varför vi anser att de strategier som våra rektorer utgett sig för att använda går attkoppla till den transformativa ledarskapsteorin och hur det i förlängningen kan påverka personalensom jobbar inom verksamheten. Efter analysen gick vi vidare med en diskussion om hur vi tolkar detresultat vi fått fram och hur vi tänker att det kan användas för att dra slutsatser om vår undersökning.Vidare betyder det att rektorns sätt att agera som ledare har ett samband med om en lärare vill jobbakvar eller inte. Vi tar förvisso i beaktande att det kan finnas fler variabler som avgör huruvida en läraretrivs på sin arbetsplats eller ej, men har valt att fokusera på rektorns ledarskap i detta arbete. Slutligenrundar arbetet av med en slutsats som ämnar besvara de frågor vi presenterade under syftet, kan detvara så att rektorerna inte alls jobbar med strategier och kanske det inte alls påverkar personalen? Hängmed! / <p>2020-06-08</p>

In today’s society, a lot of our tools and devices go unused for the majority of the time they are in our possession. There is a needlessly large economical and environmental impact of each of us purchasing these items only to have them lay on our shelves. We have designed an application which allows its users to borrow tools and devices from their neighbours for those seldom moments when they are needed. It allows users to see the items their neighbours are willing to lend, and they can make requests for items that their neighbours can respond to. The application keeps track of who lent what to whom. This is to ensure that the borrower is held accountable for the items they have borrowed, so that the lender can have some assurance that they will have their items returned. The application was well received within a group of test users. They found the interface to be mostly intuitive, but somewhat lacking in feedback. However, due to some security flaws, the application is not suitable to be released in its current state. / I dagens samhalle blir många av våra verktyg och apparater oanvända större delen av tiden de är i vår ägo. Det blir onödigt stora miljö- och ekonomiska kostnader av att vi var och en köper dessa saker för att ha dem ligga på våra hyllor. Vi har designat en mobilapplikation som låter dess användare låna verktyg och apparater från sina grannar för de sällsynta tillfällen då de behövs. Den låter användare se saker som deras grannar är villiga att låna ut, och de kan göra efterfrågningar på saker som deras grannar kan svara på. Applikationen håller koll på vem som lånat vad till vem. Detta är för att se till att lånaren hålls ansvarig för det som lånats, så att den som lånat ut kan känna trygghet över att sakerna kommer tillbaka. Applikationen blev väl mottagen inom en grupp av testanvändare. De tyckte att gränssnittet var intuitivt för det mesta, men att det saknades viss återkoppling. Trots det är applikationen inte lämplig för utgivning i dess nuvarande tillstånd på grund av vissa säkerhetsrisker.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.