Syfte: Syftet med studien är att ur anställdas perspektiv få en ökad förståelse för hur kvinnor och män som transformativa ledare använder inspirerande motivation, för att sedan kunna undersöka om könet på ledaren är av betydelse. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två större företag med sammanlagt 10 intervjupersoner. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar de egenskaper och karaktärsdrag som ledarna har vilka de anställda beskriver vara motivationshöjande. Respondenterna är överens om att ledarnas positivitet, deras optimistiska syn samt deras engagemang påverkar de anställdas motivation på arbetet. Studien visar att det inte finns någon betydande skillnad beroende på om ledaren är en kvinna eller en man i utövandet av delen inspirerande motivation. Förslag till fortsatt forskning: Då flertalet respondenter ansåg att ledarens erfarenhet var av betydelse och inte ledarens kön föreslår vi att fortsatta studier kan jämföra erfarna och oerfarna ledare. Det kan vara av intresse att undersöka om det finns olikheter i delen inspirerande motivation i det transformativa ledarskapet beroende på ledarens ålder och erfarenhet. Fortsatt forskning skulle även kunna innebära en mer omfattande studie för att få en bekräftelse på våra slutsatser. Studien genomfördes på två företag som arbetar med kundservice och det vore därför intressant att studera hur transformativa ledare använder sig av den inspirerande motivationen i andra branscher för att finna eventuella likheter eller olikheter. Uppsatsens bidrag: Studien har genomförts på två företag där de transformativa ledarna varit en kvinna och en man, vilket bidrar till den befintliga forskningen om könets betydelse i det transformativa ledarskapet. Vi menar också att studien bidrar till teorin då vi har uppmärksammat och studerat kvinnliga och manliga egenskaper och karaktärsdrag som påverkar de anställdas motivation. Att studien visar de ledarskapsbeteenden som de anställda önskar menar vi ger ett bidrag till att utveckla både befintliga och potentiella ledare i företag och organisationer. / Aim:The aim of the study is, from the employee’s perspective, to achieve a better understanding of how women and men as transformational leaders are using inspirational motivation, to discern whether the leader’s gender is of significance. Method:The study is based on a qualitative approach. In the study we have conducted semi-structured interviews at two major companies with a total of 10 interviewees. We analyzed our material using a thematic analysis. Result & Conclusions: The result of the study shows the characteristics and traits that leaders have which the employees are describing as motivational. The respondents agree that leaders positivity, their optimistic view, as well as their dedication affect employee motivation at work. The study shows that there is no significant difference depending on the gender of the leader in the performance of the area inspirational motivation. Suggestions for future research: As the majority of respondents felt that the manager's experience was of importance and not the leader's sex, we suggest that further studies compare the experienced and inexperienced leader. It may be of interest to investigate whether there are differences in the dimension inspirational motivation in transformationalleadership depending on the leader's age and experience. Further research couldalso lead to a more extensive study in order to receive a confirmation of our conclusions. The study was conducted in two companies working with customer service and it would be interesting to study how transformationalleaders use the inspirational motivation in other industries to find any similarities or differences. Contribution of the thesis: The study was conducted at two companies where the transformationalleaders was a woman and a man, which contributes to the existing research on the significance of gender in the transformationalleadership. We also believe that the study contributes to the theory, as we have noticed and studied male and female characteristics and traits that affect employee motivation. That the study shows the leadership behaviors that are of employees’ wishes is according to us a contribution to the development of both existing as well as potential leaders in companies and organizations.

Den här studien handlar om rektorers ledarskap och hur det kanske kan påverka personalen i skolan.Utifrån adekvat litteratur och aktuella artiklar inom ämnet har vi studerat transformativt ledarskap ochi förlängningen ledarskap i allmänhet inom skolan. Vi tog avstamp i hur skolsituationen ser ut idag, därvi fann att det fanns tydliga utmaningar med lärartätheten på svenska grundskolor. Till en börjanförstod vi att det genom tiderna funnits olika sätt att definiera ledarskap. För att underlätta för oss självavalde vi att utgå från en ledarskapsteori som nu under de senare åren kommit att dominera forskningkring ledarskap, det transformativa ledarskapet. För att undersöka detta valde vi att intervjua femstycken rektorer och fördjupa oss i vilka strategier de använder sig av i sitt ledarskap. Efter att ha lästpå inom ämnet ansåg vi att den bästa metoden för att få fram de svar vi sökte var genom att användaoss av semistrukturerade intervjuer. Svaret vi ämnade söka var att förstå vilka ledarskapsstrategierrektorer använder sig av och om vi kan koppla dessa till den transformativa ledarskapsteorin. I dessaintervjuer gavs rektorerna stort utrymme att utveckla sina egna svar och den intervjuguide som vikonstruerat på förhand användes endast som en grund eller som stödord. Intervjuerna genererade enhel del information som vi kunde koppla till det analysverktyg, den transformativa ledarskapsteorin,som vi valt att grunda detta arbete i. Vi gick därför vidare med analysen och argumenterade vidare idiskussionen för varför vi anser att de strategier som våra rektorer utgett sig för att använda går attkoppla till den transformativa ledarskapsteorin och hur det i förlängningen kan påverka personalensom jobbar inom verksamheten. Efter analysen gick vi vidare med en diskussion om hur vi tolkar detresultat vi fått fram och hur vi tänker att det kan användas för att dra slutsatser om vår undersökning.Vidare betyder det att rektorns sätt att agera som ledare har ett samband med om en lärare vill jobbakvar eller inte. Vi tar förvisso i beaktande att det kan finnas fler variabler som avgör huruvida en läraretrivs på sin arbetsplats eller ej, men har valt att fokusera på rektorns ledarskap i detta arbete. Slutligenrundar arbetet av med en slutsats som ämnar besvara de frågor vi presenterade under syftet, kan detvara så att rektorerna inte alls jobbar med strategier och kanske det inte alls påverkar personalen? Hängmed! / <p>2020-06-08</p>

Den här kandidatuppsatsen är en kvantitativ studie genomförd i surveyform. Vi har haft ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i lärteori utvecklad av Illeris och ledarskapsteori utvecklad av Bass. Dataunderlaget är inhämtat via enkäter i fyra populationer. Med utgångspunkt i våra frågeställningar, I vilken utsträckning korrelerar ledarskapskomponenterna i ledarskapet med motivation och hinder för lärande, har studien haft som avsikt att undersöka förhållandet mellan dessa variabler.  Vi fann stöd i resultatet för att de fyra komponenterna i varierande grad korrelerar med både motivation och hinder för lärande. Vi fann även stöd för att de olika komponenterna har en inbördes hierarki, där den personliga omtanken är den komponent som lämnar störst avtryck på våra respondenter. Vi drog också slutsatsen att ledare bör fokusera på att eliminera hinder för lärande. Detta är i mångt och mycket outforskad mark då litteraturen hitintills främst syftat till att ledaren bör alstra motivation bland sina underställda.