I dagsläget är det problematiskt att det inte finns tillräckligt med forskning om hur man kan anpassa fritidsverksamheten på bästa sätt för elever med ADHD. Syftet med studien var därför att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de utformar lärmiljön för elever med ADHD, hur de samverkar kring elever med ADHD och vilka förhållningssätt de har gentemot elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att ge respondenterna frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Samt att ge respondenterna möjlighet att svara utifrån upplevelsebaserade erfarenheter kring arbetet med elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. I metoddelen redogörs hur den semistrukturerade metoden genomfördes samt bearbetningen av intervjumaterialet. Det empiriska materialet analyserades och utgjorde sedan mitt resultat. Resultatet visar att pedagogerna överlag inte gör någon skillnad för om eleven har ADHD eller inte. Resultatet visar också att pedagogerna inte anser att lärmiljöerna är optimala idag då de delar lokaler med skolan men att de trots lokalernas begränsningar försöker att förändra och anpassa verksamheten till hela barngruppen. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. En av slutsatserna jag kan dra är att tid, samverkan, tydlighet och förberedelse är viktiga aspekter för att skapa en framgångsrik miljö för eleverna. En annan slutsats jag kan dra är att det finns många olika förhållningssätt gentemot eleverna och att inte samma förhållningssätt fungerar till alla elever. / <p>2020-06-08</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer som drabbar kvinnor över hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer varje dag. Kvinnor som behandlas mot bröstcancer kan få sänkt livskvalitet, som ökar lidande och minskar självförtroende. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En allmän vetenskaplig litteraturöversikt, som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av de valda artiklarna i litteraturöversikten gav tre huvudkategorier och fem underkategorier, som sammanställts utifrån tidigare forskning kring kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Diskussion: Kvinnor med bröstcancerdiagnos kändesig osäkra och som att de förlora kontrollen över sitt liv, vilket var svårt att acceptera. Kvinnorna ställdes för existentiella funderingar och frågor, vilket ökade behovet att bli hörda och sedda. Familjestödet och sjukvård stödet var nödvändig för att kunna gå vidare med behandling och kunna hantera sjukdomen. När kvinnorna godtog ödet blev det enklare att återvända till sin tidigare vardag. Konklusion: Bröstcancer är en oroväckande sjukdom som påverkade kvinnorna och deras existens. Ytterligare forskning skulle vara avgörande om vilken hjälp kan de patienterna få för att lättare kunna hantera sin sjukdom och dess behandlingar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women worldwide. In Sweden approximately 20 women fall ill with breast cancer every day, and it's most common for women from the middle age upwards to be affected. Women who are treated for breast cancer may have a reduced quality of life, which increases suffering and reduces self-confidence. Aim: To describe women’s experience of living with breast cancer. Method: A qualitative and quantitative scientific literature review, which is based on 11 scientific articles. Findings: The findings of the selected articles in the literature review gave three main categories and five subcategories, which were compiled based on previous research on women’s experiences of living with breast cancer. Discussion: Women with breast cancer diagnosis had different experiences and changed emotions. Women felt insecure and lost control of their lives which was difficult to accept. The women were presented with many different existential thoughts and questions, which increased the need to be heard and seen. The family support and healthcare support was extremely necessary to be able to continue with the treatment and be able to manage the disease.Conclusion: The diagnosis of breast cancer is a worrying disease that affected the women and their existence. Deeper research would be crucial to what help those patients can get to manage their disease and its treatments more easily.

<p>Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.</p>

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.

Vorliegende Arbeit untersucht – nach intensiver Datenanalyse und -klärung – die ersten eineinhalb Jahrzehnte Transition in Ostdeutschland ökonometrisch. Im Mittelpunkt stehen dabei die Interaktionen zwischen der allgemeinen Wirtschaft und den Krankenhäusern sowie – auf Basis der Hauptdiagnose – den in Krankenhäusern behandelten Krankheiten. Verschiedene, in den politischen Diskussionen zur Effizienz der Krankenhäuser übliche Indikatoren werden verglichen und auf ihre Eignung zur adäquaten Beschreibung von Krankenhauskosten und -leistungen geprüft. Durch Einbeziehen der Daten aus Rheinland-Pfalz wird herausgearbeitet, welche der Veränderungen in Ostdeutschland transitionsbezogen sind und ob und wie sich die transitionsbezogenen von eher transitionsunabhängigen Veränderungen trennen lassen. Dazu werden den Daten – jährlich erhobenen Angaben zu einem jeden Krankenhaus bzw. jedem Kreis des Untersuchungsgebietes – Paneldatenmodelle angepasst. Ergänzt um deskriptive Statistiken, Graphen und Choroplethenkarten sind diese Modelle Grundlage einer wirtschaftswissenschaftlichen Interpretation der Veränderungen zwischen 1992 und 2005. Größten Einfluss auf die Krankenhäuser in Ost- wie in Westdeutschland haben die sich verändernden Rahmenbedingungen, zuvörderst die etappenweise Ablösung einer budgetbasierten Krankenhausfinanzierung durch eine, die auf Fallpauschalen für die verschieden schweren Krankenhausfälle (per diagnose related groups – DRG) basiert. Bereits die um das Jahr 2000 unter den Ärzten und Krankenhausmanagern beginnende Diskussion um die Fallpauschalen führt zu erheblichen Veränderungen bei der ärztlichen Diagnosestellung (bzw. -kodierung), diese Veränderungen werden diskutiert. Vor allem den Besonderheiten der Finanzierung des deutschen Gesundheitswesens ist es geschuldet, dass die Transition für die ostdeutschen Krankenhäuser sehr schnell zu einem den westlichen Krankenhäusern ähnlichen Leistungs- und Kostenniveau führt und dass mikroökonomische Unterschiede in Wirtschafts- und Sozialparametern kaum Einfluss auf die Krankenhäuser haben. / This research investigates the first 15 years of East Germany’s transition from an econometric perspective. Primary interest of the investigations lies with the potential interactions between the overall economic situation and the hospitals as well all the hospital treated patients. Economic and legislative discussions of hospital efficiency are heavily based on economic indicators. Common indicators are compared for their usefulness in describing hospital efforts and costs. By incorporating data of one of the West German federal states – Rhineland-Palatinate – distinctions can be made between transition and non-transition related changes. Panel data regression models are applied to yearly hospital and district economic data. Their interpretation is supported by descriptive statistics, graphs and choropleth maps. The hospitals of both East and West Germany are heavily influenced by the changes of the political and economic environment – most particularly by the transition from the budget-based financing to the lump compensation (DRG) based reimbursement. The data reveals that the year 2000 marks both the beginning of hospital physicians’ and managers’ discussion of the upcoming DRG system as well as the beginning of major changes in diagnosing (or diagnose coding) – these changes are discussed. Above all other it is the financing particularities of the German health care system that East Germany’s hospitals minimized the gap to their West German counterparts quite quickly with regard to performance and costs; microeconomic differences between districts have only minor influence on the hospitals.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är den tredje mest förekommande orsaken till dödsfall i Sverige. Risken att få stroke, är högre vid diabetes, högt blodtryck och rökning. Syfte: beskriva närståendes upplevelser av att leva med person som fått diagnosen stroke. Metod: Beskrivande litteraturstudie med granskning av 16 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Närstående till person med diagnosen stroke upplevde en förändring av sin och sin partners livssituation. Från att just levt i ett partnerskap har relationen nu ändrats till att vara vårdare åt närstående person med diagnosen stroke. De närstående upplevde även att de har fått stor arbetsbelastning, var frustrerade över den situation som uppstått och kände även en stor oro för framtiden. Närstående upplevde även sin relation som mer omtänksam mot sin partner och såg att familjebanden stärktes efter att närstående fått diagnosen stroke. Deltagarna i de granskade studierna hade haft sin diagnos från 3 veckor till 3 år och i 15 av studierna intervjuades deltagarna och i en av studierna samlades informationen in via online inlägg. Slutsats: Stor oro och lite information från vården upplevdes hos de flesta närstående till person med stroke.  Denna studie skulle kunna öka förståelsen för närstående och även för den person som fått diagnosen stroke, då de har sin vårdkontakt. Sjuksköterskan behöver öka omvårdnaden för närstående och den person som fått diagnosen stroke. Det skulle underlätta i vardagen hos många familjer, då man får en ökad insikt i sjukdomen stroke och dess komplikationer.   Nyckelord: Dagligt liv, närstående, omvårdnad, person med diagnosen stroke. / Background: Stroke is the third most common cause of death in Sweden. The risk of stroke is higher in diabetes, high blood pressure and smoking. Purpose: Describe the perpetrators' experiences of living with a person who has been diagnosed with stroke. Method: Literature study based on evaluation of 16 scientific articles. Result: Proximity to a person diagnosed with stroke is experiencing a change in his / her partner's life situation. From just living in a partnership, the relationship has now changed to being a care provider of a related person diagnosed with stroke. The relatives also felt that they had a great workload, were frustrated by the situation that occurred and also felt a great deal of concern for the future. Relatives also experienced their relationship as more caring for their partner and saw that family ties were strengthened after relatives were diagnosed with stroke. The participants in the studies studied had been diagnosed from 3 weeks to 3 years and in 15 of the studies, participants were interviewed and in one of the studies the information was collected via online postings. Conclusion: Major concerns and some information from the health care system were experienced in most related persons to stroke.  This study could enhance understanding for close relatives and also for the person diagnosed with stroke, as they have their care contact. The nurse needs to increase the nursing care for close relatives and the person who has been diagnosed with stroke. This would facilitate the everyday life of many families, as you get an increased insight into the disease stroke and its complications.   Keywords: Daily life, diagnosed stroke, nursing, related person.

No description available.