Ledarskap och management är och har alltid varit ett aktuellt ämne men till skillnad från förr är dess natur idag mer komplex. Vi kräver mer av våra ledare som ska beakta fler saker, vara mer personliga och därmed axla större ansvar. Studien utgår från Full Range Leadership Model som innehåller treledarskapstyper: Laissez-faire, transaktionelltoch transformativt ledarskap. Det transformativa ledarskapet är det som undersöks i denna studie eftersom det är det mest aktuellt samt att det finns begränsad forskning om vad transformativt ledarskap egentligen är och hur det uttrycks. Det transformativa ledarskapet undersökt utifrån temana: förebild, omtanke, motivation ochintellektuell stimulans.Studiens syfte är att beskriva, undersöka och förstå hur transformativt ledarskap uttrycks och praktiseras i arbetslivet. I studien har fem intervjuer genomförts med personerna som har en ledarroll i sitt yrke, där respondenterna har förklarat sitt ledarskap utifrån sin arbetssituation. Alla respondenterna visade både på likheter och skillnader i vad ledarskap är samt hur deras ledarskap tar sig i uttryck. Bekräftelser för att motivera medarbetarna var ett återkommande exempel, samt vikten av att involvera medarbetarna i verksamheten för att få dem att känna delaktighet. Andra betonar vikten av att var en förebild eftersom det förtydligar deras ledarskap som utgår ifrån organisationens värdegrund, och därefter kunnavårda goda relationerpå arbetsplatsen. Alla äröverens om att utrymme för kreativitet och nya idéer är viktigt men att ledaren ibland måste hitta egna lösningari brist på tid och utrymme. Kritiskt tänkande stimulerar individen och i slutändan organisationen att utvecklas men bör kommuniceras på ett konstruktivt sätt för att vara användbart.

Den här studien handlar om rektorers ledarskap och hur det kanske kan påverka personalen i skolan.Utifrån adekvat litteratur och aktuella artiklar inom ämnet har vi studerat transformativt ledarskap ochi förlängningen ledarskap i allmänhet inom skolan. Vi tog avstamp i hur skolsituationen ser ut idag, därvi fann att det fanns tydliga utmaningar med lärartätheten på svenska grundskolor. Till en börjanförstod vi att det genom tiderna funnits olika sätt att definiera ledarskap. För att underlätta för oss självavalde vi att utgå från en ledarskapsteori som nu under de senare åren kommit att dominera forskningkring ledarskap, det transformativa ledarskapet. För att undersöka detta valde vi att intervjua femstycken rektorer och fördjupa oss i vilka strategier de använder sig av i sitt ledarskap. Efter att ha lästpå inom ämnet ansåg vi att den bästa metoden för att få fram de svar vi sökte var genom att användaoss av semistrukturerade intervjuer. Svaret vi ämnade söka var att förstå vilka ledarskapsstrategierrektorer använder sig av och om vi kan koppla dessa till den transformativa ledarskapsteorin. I dessaintervjuer gavs rektorerna stort utrymme att utveckla sina egna svar och den intervjuguide som vikonstruerat på förhand användes endast som en grund eller som stödord. Intervjuerna genererade enhel del information som vi kunde koppla till det analysverktyg, den transformativa ledarskapsteorin,som vi valt att grunda detta arbete i. Vi gick därför vidare med analysen och argumenterade vidare idiskussionen för varför vi anser att de strategier som våra rektorer utgett sig för att använda går attkoppla till den transformativa ledarskapsteorin och hur det i förlängningen kan påverka personalensom jobbar inom verksamheten. Efter analysen gick vi vidare med en diskussion om hur vi tolkar detresultat vi fått fram och hur vi tänker att det kan användas för att dra slutsatser om vår undersökning.Vidare betyder det att rektorns sätt att agera som ledare har ett samband med om en lärare vill jobbakvar eller inte. Vi tar förvisso i beaktande att det kan finnas fler variabler som avgör huruvida en läraretrivs på sin arbetsplats eller ej, men har valt att fokusera på rektorns ledarskap i detta arbete. Slutligenrundar arbetet av med en slutsats som ämnar besvara de frågor vi presenterade under syftet, kan detvara så att rektorerna inte alls jobbar med strategier och kanske det inte alls påverkar personalen? Hängmed! / <p>2020-06-08</p>

Den här kandidatuppsatsen är en kvantitativ studie genomförd i surveyform. Vi har haft ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i lärteori utvecklad av Illeris och ledarskapsteori utvecklad av Bass. Dataunderlaget är inhämtat via enkäter i fyra populationer. Med utgångspunkt i våra frågeställningar, I vilken utsträckning korrelerar ledarskapskomponenterna i ledarskapet med motivation och hinder för lärande, har studien haft som avsikt att undersöka förhållandet mellan dessa variabler.  Vi fann stöd i resultatet för att de fyra komponenterna i varierande grad korrelerar med både motivation och hinder för lärande. Vi fann även stöd för att de olika komponenterna har en inbördes hierarki, där den personliga omtanken är den komponent som lämnar störst avtryck på våra respondenter. Vi drog också slutsatsen att ledare bör fokusera på att eliminera hinder för lärande. Detta är i mångt och mycket outforskad mark då litteraturen hitintills främst syftat till att ledaren bör alstra motivation bland sina underställda.