<p>The ever-changing modern health care environment places high demands on leadership skills. The purpose of this study was to describe the causes that effect leadership within the health care services carried out in a municipality. Data was collected by interviewing four health care managers, three registered nurses, eight enrolled nurses and one auxiliary nurse. A qualitative approach based on a content analysis method was conducted in the analysis of the interviews. Latent content deals with relationship aspects and interpretation of deeper underlying meaning of text. Five codes were identified which characterize mutual comprehensions on leadership: assumptions, behaviour, progress, communication and well-being. Leadership changes based on ``Transformational Theory`` could allow greater collaborative governance and feelings of self-efficacy to the provision of health care services. The importance of leadership in the success of community health is obvious. However, large scale changes in structural, cultural, attitudinal and shift of power within the organization are necessary, likewise in decision and policy-making processes. For successful outcomes defining attributes and related concepts to approach cost, quality and good health services must also be taken into consideration.</p>

The ever-changing modern health care environment places high demands on leadership skills. The purpose of this study was to describe the causes that effect leadership within the health care services carried out in a municipality. Data was collected by interviewing four health care managers, three registered nurses, eight enrolled nurses and one auxiliary nurse. A qualitative approach based on a content analysis method was conducted in the analysis of the interviews. Latent content deals with relationship aspects and interpretation of deeper underlying meaning of text. Five codes were identified which characterize mutual comprehensions on leadership: assumptions, behaviour, progress, communication and well-being. Leadership changes based on ``Transformational Theory`` could allow greater collaborative governance and feelings of self-efficacy to the provision of health care services. The importance of leadership in the success of community health is obvious. However, large scale changes in structural, cultural, attitudinal and shift of power within the organization are necessary, likewise in decision and policy-making processes. For successful outcomes defining attributes and related concepts to approach cost, quality and good health services must also be taken into consideration.

No description available.

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta. Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. / The purpose of my paper is to set the transformational leadership's view of traits against the traits we in Sweden feel that a leader must have and what qualities a leader shouldn't have. The results of my study can not prove that it is more desirable to have a transformational leadership and that it is possible to implement a U.S. based leadership. My result of men and women, were found to be on the contrary and the men wanted more transformational traits of a leader.

Titel: En studie om det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper Författare: Caroline Ludvigsson och Caroline Svensson Handledare: Anders Billström Bakgrund: Byggsektorn är en av Sveriges viktigaste branscher. År 2012 uppskattades värdet på Sveriges fastighetsbestånd till dryga 6000 miljarder kronor och samma år sysselsatte byggindustrin ca 312 000 personer. Byggbranschen domineras av organisationer i form av projekt, där den så kallade projektgruppen leds av en projektchef. Projektchefen har i syfte att leda och hantera projektgruppen, projektets intressenter och andra aktörer, mot projektets mål.  I takt med att organisationsformen projekt blir allt vanligare, blir projektledarskapet allt viktigare. Det transformativa ledarskapet har visat sig ha en positiv inverkan på en grupps prestation. Då konflikter, brist på tillit och svårigheter med samordning har visat sig vara vanligt förekommande problem i projektgrupper, undersöker studien vilken betydelse det transformativa ledarskapet har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper.  Problemformulering: Vilken betydelse har det transformativa ledarskapet för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper? Syfte: Syftet är att skapa ett ramverk kring det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Vidare syftar studien till att ta reda på när de undersökta projektcheferna är transformativa i sitt ledarskap, för att sedan se vilken betydelse det har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupperna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Vi har genomfört sex stycken öppna individuella intervjuer på tre olika företag. Slutsats: Studien resulterar i att teorin om det transformativa ledarskapet har betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Studien visar att olika delar av det transformativa ledarskapet kan utövas av projektledaren för att hantera konflikter samt för att kunna skapa tillit och samordning mellan medlemmarna i projektgruppen. Studien visar vilken del av det transformativa ledarskapet som har betydelse för respektive begrepp.

Ökad osäkerhet på arbetsmarknaden har lett till att allt fler uppleveranställningsotrygghet, vilket har visats påverka både individ ochorganisation negativt. Samtidigt har transformativt ledarskapsammankopplats med positiva konsekvenser för både hälsa ocharbetsrelaterade attityder. Syftet med studien var att fastställasambanden mellan kvantitativ respektive kvalitativanställningsotrygghet och arbetstrivsel, organisationsengagemang ochpsykisk hälsa, samt att undersöka om transformativt ledarskap kanmildra dessa samband. En enkätundersökning som besvarades av 467medlemmar från ett fackförbund utfördes och därefter beräknades trehierarkiska multipla regressionsanalyser med arbetstrivsel,organisationsengagemang respektive psykisk hälsa som beroendevariabler. Studien erhöll negativa samband mellan kvalitativanställningsotrygghet och arbetstrivsel, organisationsengagemangrespektive psykisk hälsa, samt ett negativt samband mellan kvantitativanställningsotrygghet och psykisk hälsa. Undersökningen kundevidare påvisa att en hög grad av transformativt ledarskap mildradesambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet och psykisk hälsa.Eftersom anställningsotrygghet påverkar både individ ochorganisation är satsningar på transformativt ledarskap därmed bådeviktigt och betydelsefullt.

Medarbetarnas motivation är avgörande för att uppnå organisationens mål. Syftet med studien var att undersöka vilka av de två ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest påverkan på medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att både transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna är nödvändiga på medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt på medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bättre förstå hur medarbetarna motiveras.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap. Analysen tolkades sedan med teorier för transformativt lärande och tyst kunskap som bakgrund. Den slutsats vi kunde dra var att reflektion är ett värdefullt verktyg för yrkesutveckling, och att den tysta kunskapen kan vara till stor hjälp om den synliggörs. Det är dock svårt att tydligt se ett transformativt lärande i lärarnas reflektioner, varför vi förordar en mer omfattande studie för att tydligare fastställa reflektionens möjligheter för lärare.

Vi har gjort en metodkombination av kvalitativ samt kvantitativ studie där vi undersökte om ledarskapsstilar har någon påverkan på anställdas motivation och i så fall vilken ledarskapsstil som höjde motivationen bäst. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer samt enkäter som skickades ut via mejl. Resultatet av studien visar på att transformativt ledarskap har en påverkan på anställdas motivation och att skillnader kunde utläsas mellan huvudkomponenterna inom transformativt ledarskap. Den huvudkomponent som har den högst positiva påverkan på motivation är inspirations motivation.

The purpose of this study was to examine the relationship between job satisfaction and leadership style as well as participants' perceived leadership style and job satisfaction. Sixty-two participants answered a questionnaire containing 56 questions regarding perceived leadership style and job satisfaction. The leadership styles examined in the study was transformative, transactional and laissez-faire leadership. The results showed a relationship between transformational and transactional leadership and job satisfaction but not with laissez-faire leadership. The results also showed that employees experienced a laissez-faire leadership. The study's results are considered important for the reason that the understanding of the relationship between leadership style and job satisfaction can contribute to helping the organization to develop strategies to improve job satisfaction, thereby increasing productivity and quality of work and quality of life for employees. / Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledarskapsstil samt deltagarnas upplevda ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. Sextiotvå deltagare besvarade en enkät innehållande 56 frågor rörande upplevd ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. De ledarskapsstilar som undersöktes i studien var det transformativa, transaktionella och laissez faire ledarskapet. Resultatet visade att samband fanns mellan det transformativa och transaktionella ledarskapet och arbetstillfredsställelse men inte med laissez faire ledarskapet. Resultatet visade också att medarbetarna huvudsakligen upplevde laissez faire ledarskap. Studiens resultat anses viktigt av den anledningen att förståelsen för sambandet mellan ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse kan bidra till att hjälpa organisationen att utveckla strategier för att förbättra arbetstillfredsställelsen och därmed öka produktiviteten och kvalitén på arbetet samt livskvalitén för medarbetaren.