Sedan sars-cov-2 deklarerades en pandemi har arbetssituationer förändrats världen över. Studiens syfte var därför att undersöka huruvida transaktionellt, transformativt samt låt- gå ledarstil korrelerade med arbetstillfredsställelse under distansarbete samt vilken av dessa tre ledarstilar som var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse. En enkät med totalt 36 frågor utformades för att mäta arbetstagares upplevda arbetstillfredsställelse samt deras skattning av sin närmsta chefs ledarstil. Påståendena var utformade utifrån mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire samt Multifactor Leadership Questionnaire. Resultatet visade att transformativt ledarskap korrelerade positivt med arbetstillfredsställelse och var den starkaste prediktorn. Låt-gå ledarskap korrelerade negativt med arbetstillfredsställelse medan resultatet för det transaktionella ledarskapet inte var signifikant. Slutsatsen som kan dras är att transformativt ledarskap har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse under distansarbete, och att organisationer således bör bedriva ett sådant. / As sars-cov-2 was declared a pandemic, work situations all over the world changed. Theaim of the study was to examine whether employees’ job satisfaction was correlated with their immediate supervisor’s style of leadership during teleworking, and whichstyle of leadership predicted job satisfaction the strongest. The examined styles of leadership were transactional, transformational and laissez-faire. A survey study with 36 statements was conducted in order to measure job satisfaction and style of leadership. The questionnaire was designed using the measuring instruments Minnesota Satisfaction Questionnaire and Multifactor Leadership Questionnaire. The results showed that transformational leadership and job satisfaction are positively correlated and that it was the strongest predictor. Laissez-faire leadership, on the other hand, was negatively correlated with job satisfaction whilst the result for transactional leadership was not significant. To conclude, transformational leadership had a positive impact on job satisfaction during teleworking, and organizations should therefore manage such leadership.

Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskap om ledarskapets påverkan på medarbetarnas inre och yttre motivation i provisionsbaserade arbetsmiljöer. En kvalitativ forskningsansats med ett abduktiv angreppssätt har tillämpats i detta arbete. Nio semi-strukturerade intervjuer med medarbetare har genomförts. Studien visar att ledarskapet har påverkan på både inre och yttre motivation, samt att varje ledarskapsstil påverkar medarbetarnas motivation i viss utsträckning. Studien visar även att inre motivation är mer beständig samt att det transformativa ledarskapet genererar motivation i störst utsträckning hos medarbetare i provisionsbaserade arbetsmiljöer. / The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about the impact of leadership on employees' intrinsic and extrinsic motivation in commission-based work environments. A qualitative research approach with an abductive approach has been applied in this study. Nine semi-structured interviews with employees have been conducted. The study demonstrates that leadership has an impact on both intrinsic and extrinsic motivation, and that each leadership style affects employee motivation to some extent. The study also reveals that intrinsic motivation is more enduring, and that transformative leadership generates motivation to a greater extent among employees in commission-based work environments.

Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.