<p>In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation. The result is based on the interviewees’ accounts of how they experience working in a non-traditional occupation. It is in this part of the essay that I have tried to find the underlying causes of why the persons interviewed have chosen these professions and what positive and negative experiences it has given them.</p>

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation. The result is based on the interviewees’ accounts of how they experience working in a non-traditional occupation. It is in this part of the essay that I have tried to find the underlying causes of why the persons interviewed have chosen these professions and what positive and negative experiences it has given them.

Syftet med denna studie är att observera två olika stylistlärares arbete under några lektioner. Hur arbetar de med; mål, process, återkoppling samt bedömning Hur ser förutsättningarna ut när det gäller det pedagogiska arbetet och har eleverna något inflytande? Lärarna arbetar på gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hår och makeup stylist. I min studie analyseras arbetet utifrån två liknande lektionspass i hantverksteknik, årskurs två på olika gymnasieskolor, utifrån teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ”fyra f:en”; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Uppsatsens resultat visar att det både finns skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt, förutsättningar samt gällande elevinflytande.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna. Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013? Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner? Metod Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats. Resultat/Slutsats Till en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet. Huvudmomenten har förändrats från att vara specifika idrottsaktiviteter, till att vara hela aktivitetsområden, vilket öppnar upp för att idrottsläraren själv kan besluta om vad som ska realiseras under idrottslektionerna. Undervisningens moment var i kursplanen från 1962 bestämt till de traditionella ämnesaktiviteterna, men är i kursplanen från 2011 inte bunden till några specifika aktiviteter. Idrottsläraren kan inte längre läsa sig till hur undervisningen ska genomföras, utan måste anpassa aktiviteterna så att eleverna ges möjlighet att uppvisa de kvalitéer som efterfrågas i kursplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister. Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring. Frågorna är många och arbetet gör inte anspråk på att vara heltäckande. Men däremot skall arbetet låta oss möta svaren från personer som valt att bryta tidigare genusmönster och sökt sig en yrkeskarriär i ett yrke där det motsatta könet dominerar.   20 påståenden och frågeställningar har tagits fram och som jag hoppas skall kunna tydliggöra vad som kan vara avgörande för processen att bryta tidigare könsroller i arbetslivet. Påståendena och frågeställningarna har först delats upp i två grupper där de inriktar sig mot valet av utbildning, för att sedan gå över mot valet av att arbeta i ett mansdominerat yrke och till slut mynna ut i några självstående delar.   Andelen kvinnor i utbildningen för anläggningsmaskinförare har enl. Byggindustrins yrkesnämnd (BYN) haft en liten ökning mellen åren 2005-2009, undantaget för år 2006 som hade en marginell minskning och år 2007 som därimot hade en kraftig ökning. BYN vill dock reservera sig för exatheten i dessa siffror. Yrket anläggningsmaskinförare har enl. Statistiska centralbyrån (SCB) haft en liten men tydlig ökninga av andelen kvinnor mellan åren 2005-2009. Resultatet av frågeenkäten visar att respondenten själv har gjort sitt val av utbildning och att intresset spelar en stor roll för valet av utbildning och yrkesval. I resultaten påvisas också att svarsalternativen Jag själv och Intresse bekräftar varandra i frågan om vad som påverkat deras utbildningsval. Genom att ambitionen är hög hos politiker, skola och delar av branschen för att nå en större acceptans av kvinnor i yrket, har motstånden nu minskat så pass att kvinnorna har sett det genomträngligt och möjligt för dem att nå yrket och samtidigt ha en rimlig chans att kunna stanna kvar. Enkätsvaren tyder också på en vilja från kvinnorna att visa att yrket även passar kvinnor. Merparten har inte valt utbildning/yrke för att få arbeta vid en mansdominerad arbetsplats. Det visar sig att de söker sig till utbildningen/yrket fast den inte är som de själva önskar med avseende på jämställdhet. De är beredda att själva ändra på utvecklingen utan garantier för att jämställdhetsutvecklingen kommer att gå skyndsamt framåt och påverka deras vardag.

Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i människors liv. Det påverkar hur vi bemöter och dömer andra men också oss själva. Yrken kan vara ett sätt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhället. Hur vi betraktar yrket och dess utövare påverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha påverkar vår självuppfattning, men också i vilken grad vi identifierar oss med det. Det som fick oss intresserade av ämnet var Ulfsdotter Erikssons studie om status. Den reflektion vi gjorde när vi läste studien var att många av de yrkena som kan betraktas som ett lågstatusyrke är sådana yrken som vi själva och personer i vår närhet har en anknytning till. Vårt syfte med uppsatsen blev därmed att undersöka hur status och identitet påverkar och uppfattas av personalen inom en organisation. Vår frågeställning var: Hur upplever och förhåller sig de anställda inom lågstatusyrken till sitt jobb med utgångspunkt i status och identitet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för de lågstatusanställdas känslor och upplevelser, där semistrukturerade intervjuer varit det sätt vi samlat in det empiriska materialet på.  Resultatet av vår studie visar att intervjupersonernas syn på sfärerna arbetet och fritiden är gemensam då de har en holistisk syn på dem. Prioriteringen mellan dem kan dock skilja sig åt, då några vill självförverkliga sig själv genom arbetet och andra genom sin fritid. Det speglar deras syn på arbetet genom att alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av att arbetet har låg status. De beskriver att andra generellt i samhället ser ner på deras yrke och att det är ett jobb som alla kan utföra eftersom det inte kräver någon speciell utbildning. Den faktor som intervjupersonerna uttrycker skulle höja statusen på yrket är lönen. De beskriver även att de inte anser att jobbet kan beskrivas som ett yrke utan snarare ett arbete, eftersom de anser att yrke kräver mer utbildning. Studien visar även att lågstatusanställda identifierar sig med sitt jobb i låg grad. Det visar intervjupersonerna genom ett distanserat sätt att presentera vad de jobbar med genom att säga att de jobbar på “företagets namn”, där de då lägger ett stort fokus på företaget och inte på sig själva. De beskriver även jobbet som tillfälligt. Studien visar också hur viktigt det är att den anställde identifierar sig med sitt arbete, både för den anställde men också för företaget i stort.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka om anställda inom detaljhandeln känner en identifiering med sitt yrke och om den bidrar till en känsla av yrkesstolthet. Jag har använt mig av relevant teori tillhörande yrkesidentitet, som ger en ökad förståelse kring forskningsområdet. Jag försöker förstå och förklara hur yrkesidentitet kan leda till en känsla av stolthet. Tidigare forskning kring hur identitet formas till en yrkesstolthet presenteras och ger ett stöd och komplement till forskningsområde som kommer att undersökas. För att lättare kunna undersöka om yrkesidentitet kan bidra till yrkesstolthet för anställda inom detaljhandeln, delades teorin in i tre teman efter Marita Flisbäcks (2010) resonemang och slutsatser om strategier som kan användas. Dessa teman är identifiera, särskilja och lokalisera. För att studera de anställda inom detaljhandelns upplevelser och förhållningssätt på bästa sätt har en kvalitativ ansats använts för att få fram det empiriska materialet. Metoden som använts är en semi-strukturerad intervju med åtta anställda inom detaljhandeln. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet och jämförts med varandra. För att plocka ut det material som ansågs var relevant delades analysen in i samma teman som teorin. Resultatet visade att de intervjupersoner som identifierade sig med sitt yrke, även kände en yrkesstolthet. Detta visade sig i att de bland annat kände en trivsel på arbetsplatsen, kände en tillhörighet med kollegorna och fick feedback på det arbete de utförde. De kände även att deras uppgifter och arbete var meningsfullt. Resultatet visade även att informanterna visste om att de representerade organisationen de arbetade för även på deras fritid och accepterade det. Resultatet visade att de informanter som svarade att de kände en identifiering med sitt yrke, svarade att de kunde även känna ett behov av att särskilja sig från det. Detta yttrade sig främst genom att de inte berättade om sitt yrke till personer de inte kände så väl. Det kunde också vara så att de inte var så sociala när de kom hem. Det kan finnas olika förklaringar till varför människor vill distansera sig från sitt yrke. En anledning kan vara att de vill skapa distans till yrkets medföljande stereotyper. En annan kan vara deras behov för återhämtning. En del av de intervjuade kände stolthet när de blev förknippade med den organisation de arbetade för. Detta visade framför allt en respondent som med glädje och stolthet berättade att i privata sammanhang hälsade kunder på hen med ”Hej XX!” (organisationens namn), där respondentens yrkesidentitet grundade sig på organisationens goda namn och rykte.