Problemformulering: Tidigare studier tyder på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad samt att det förekommer en könssegregering av arbetsuppgifter inom samma yrkestitel. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika typer av mentala och fysiska belastningar. Eftersom arbetshälsovetenskapen delvis har till syfte att studera orsaker till arbetsrelaterade belastningar samt hur arbete kan organiseras för att minska belastningar inom arbetet är jämställdheten på arbetsmarknaden relevant ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av jämställdhet inom yrket. Metod: Kvalitativ studie med fenomenografi som ansats. Semistrukturerade intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor. Huvudresultat: Intervjumaterialet utmynnade i tre kategorier relaterat till jämställdhet inom yrket: samma förutsättningar oavsett kön, kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt förändringar över tid. Resultatet tyder på att ambulanssjuksköterskorna i studien uppfattar yrket som jämställt utifrån att de har samma möjligheter till utbildning, arbetar under samma förutsättningar samt att de har samma rättigheter. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna i studien att manliga och kvinnliga ambulanssjuksköterskor behandlas olika från patienter och anhöriga. Ambulanssjuksköterskorna beskrev även uppfattningar om att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid då yrket tidigare varit mansdominerat. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade att män och kvinnor verkar under samma förutsättningar inom yrket. En tänkbar förklaring till detta kan vara den tydliga strukturen på arbetsplatsen. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna att kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid, då yrket tidigare varit mansdominerat. Framtida forskning bör därmed fokusera på strukturens betydelse för jämställdhet inom arbetslivet samt vilken betydelse genus kan komma att ha på arbetsmiljön.

Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32% enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program, genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke. Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt deras livsbakgrunders påverkan på deras val.

Detta är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex manliga respondenter i åldern 23-45. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur manliga undersköterskor upplever könsskillnader och psykosociala faktorer inom äldreomsorgen. En kvalitativ design valdes framför en kvantitativ då vi även hade intresse att undersöka vad män värdesätter i sin yrkesroll, hur män upplever sin minoritet som undersköterska och hur män upplever psykosociala faktorer som samvetsstress och psykosocial stress. Vårt studieresultat visar att männen skiljer sig från den kvinnligt kodade normen vad gäller yrkesutövning och psykosociala faktorer. Resultatet visar även att det behövs fler män inom vården och att ytterligare forskning kring manliga undersköterskor anses vara optimalt för att kunna öka rekryterings möjligheterna av manliga undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom vår studie kunde vi finna stora brister i forskning kring psykosocial faktorer som behandlar män. Vi finner att ytterligare studier kring mäns psykosociala faktorer bör utövas genom observation då männen själva har svårt att identifiera sin egen psykosociala upplevelse. / This is a qualitative study conducted by semistructured interviews with six male respondents in ages of 23-45. The aim of the study is to increase the understanding of how male nurses experience gender differences and psychosocial factors in elderly care. A qualitative design was chosen instead of a quantitative because we also had an interest in investigating what men value in their professional role as a nurse in elderly care, how they experience their minority as male nurses and how men experience psychosocial factors such as stress of conscience and psychosocial stress. Our study results shows that men are different from the female coded norm in terms of professional role and psychosocial factors. The results also shows that more men in the elderly care are needed, and further research on male nurses is considered optimally in order to increase the recruitment opportunities of male nurses in the elderly care. Through our study, we found major lack in psychosocial research that is dealing with men's psychosocial factors. We find that further studies on men's psychosocial factors should be performed through observation because the male in our study find it difficult to identify their own psychosocial experiences.

Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings- horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger.

The purpose of the study is to examine if there is a difference between men working in female-dominated professions and men working in male-dominated professions. In terms of general happiness and subjective public health, and if gender composition can be one influence on men´s happiness. There are four research questions, one general, ”Do men feel more or less well in female-dominated professions?”, and three more specific research questions, “Are men in female-dominated professions happier than men in male-dominated professions?”, “Do men in female-dominated professions experience more or less depression than males in male-dominates professions?” and lastly “Does men in female-dominated professions have better subjective public health than males in male-dominated professions?”. To obtain empirical evidence a quantitative and deductive study has been made. As well as a cross-sectional design to acquire the data. The material used was secondary data, International Social Survey Programme: Health and Health Care – ISSP 2011. Earlier research showed that there is a difference between professions, but it is not consistent, and that the phenomenon is complex. This essay shows that men in female-dominates professions are not happier nor have better subjective public health than men in male-dominated professions. The gender patterns in society and the construction of masculinity in female-dominated professions have a bigger impact than the invisible benefits men receive in female-dominated professions. As well as strengthening the notion that happiness and good subjective public health have more than one aspect that can affect it positively or negatively. This study is important in terms of emphasizing, both positive and negative, impacts gender composition in female- and male-dominated professions have on men.

Detta examensarbete ämnar belysa tankar om högstatusyrken hos nyanlända killar frånAfghanistan. Syftet är sammanlänkat i de två frågeställningar vi utgått från: Vad är etthögstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan? Finns det influenser som kansägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?Arbetets titel ”Killar från Afghanistan och deras tankar om högstatusyrken” kansammanfattningsvis belysas genom undersökningens huvudresultat: att varahögutbildad; att hjälpa andra; att vara respekterad, att vara bra på något; lön. Somviktiga influenser inför ett yrkesval, var det vanligaste svaret att det skulle varaintressant och roligt. Yrken som uppgavs ha högstatus var exempelvis läkare ochadvokat. Samtliga killar ansåg att det yrke de ville bli och som kan sägas påverka deraskarriärval, hade hög status.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil’s choice. A study of students’ interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school).Skolutveckling och ledarskap, 90 hp. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Elevens val är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärar-högskolan i Malmö. Det är en studie baserat på intervjuer med nio elever på gym-nasiets elprogram med automation som inriktning. Undersökningen är utförd med kvalitativ metod. Uppsatsens syfte är att undersöka elevernas intresse och motiv med sitt val av program. Har de valt med hjärta eller hjärna? Har elevernas anhö-riga eller kompisar tryckt på? Vet en sextonåring egentligen vad han eller hon vill bli i framtiden?Resultatet visade att de intervjuade eleverna var betydligt mer målmedvetna än det första ytliga intrycket de utstrålade. Även de elever som ansåg sig ha kommit in på fel program hade fått en viss insikt om sitt framtida yrkesval, eller i varje fall vad de inte ville syssla med. Detta kan ligga till grund för hur jag som lärare ska bemöta elever på gymnasiets elprogram med automation som inriktning vid den första kontakten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts. Analysen visar att de intervjuade barnen har i stort sett alla de egenskaper som Super menar behövs för att information om yrke och karriär ska bli meningsfull och till hjälp under de tidiga skolåren. De äldre barnen som intervjuats i undersökningen har även börjat begränsa sig i sina val enligt de stadier som Gottfredson beskriver. Analysen visar också att ”viktiga andra”, till exempel föräldrar, lärare och kamrater, påverkar hur barnen tänker.Nyckelord: barn, framtid, yrke, utbildning, beredskap / The purpose of this study is to examine schoolchildren’s thoughts on future, education and occupations. Based on this purpose the following questions have been constructed: How prepared are the children to discuss issues concerning education, future and occupations? What makes children think as they do about education, future and occupations? A qualitative approach has been used in the study and six interviews with children on a primary school and three interviews with teachers have been carried out. Previous research shows that sparse studies have been done within this area and that it is difficult to find literature concerning childhood career development. During the analyze Super’s theory on life span, life space, Gottfredson’s theory on circumscription and compromise and SCCT – Social Cognitive Career Theory have been used. The result shows that the interviewed children virtually possess all the concepts that Super means is necessary to make information on occupation and career meaningful and helpful during the early school years. The older children interviewed in the study have also begun to circumscribe themselves in their choices according to the stages that Gottfredson describes. It is also clear that significant others, like parents, teachers and friends, affect how children think.Keywords: children, future, occupation, education, preparedness

På arbetsmarknaden dyker ständigt nya coachingföretag upp och på nätet finns mängder av företag och utbildningar för att bli certifierad coach. Detta samtidigt som det finns spridda meningar om coaching verkligen är en seriös bransch. International coach federation (ICF) utvecklades för att ge coachen en tydlig definition. Många forskare hävdar fortfarande att branschen är svagt förankrad i forskning och att den inte heller har uppnått en tydlig definition. Genom denna tvetydighet blev syftet att jämföra utvalda coachers yrke genom deras beskrivning av arbetssätt, utbildning och kompetenser. Samt att framföra deras berättelse om yrkets utveckling. Frågeställningen blev utifrån det syftet: Finns det skillnader och/eller likheter mellan de intervjuade coacherna utifrån arbetssätt, utbildning och övriga kompetenser? Hur väljer de intervjuade coacherna att definiera sin yrkesroll? Hur kan respondenternas beskrivning av branschens utveckling förstås?För att kunna göra en analys utifrån syftet och frågeställning blev följande teoretiska begrepp utvalda; yrke som ett analytiskt redskap, stängning, distinktioner, regression samt kompetensteorin.Med en kvalitativ studie utfördes sex intervjuer. Resultatet visar på skillnader och likheter i respondenternas beskrivning om arbetssätt samt på synen om behörighetskrav och vilka kompetenser som krävs. Respondenternas beskrivning om arbetssätt och definition av roll skiljde sig tydligt. Vidare visar resultatet att respondenterna tycker att coachingbranschen är en svårdefinierad bransch som ofta har en missvisande bild i media och i samhället. I branschens utveckling lyfter respondenterna att behovet av coaching kommer fortgå men att hårdare krav för vem som får kalla sig coach bör implementeras.Nyckelord: Coaching, Exekutiv Coach, Karriärcoach, Yrke

Syftet med denna uppsats är att undersöka barns kunskaper och uppfattningar om yrken och dess status, samt bakgrunden till detta. Uppsatsen undersöks utifrån följande frågeställningar: Vilka kunskaper och uppfattningar har barn i 5-6 års ålder om yrken och deras status? Samt, hur påverkar omgivningen 5-6 åriga barns kunskaper och uppfattningar om yrken och deras status? Studien utgår från en kvalitativ metod och består av sex intervjuer som utfördes på en förskola med barn i 5-6 års ålder. Forskningsöversikten visar att trots att små barn har en medvetenhet kring yrken, finns det ett underskott på engagemang och forskning kring ämnet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription and Compromise, Hodkison & Sparkes teori Careership, Howard & Walsh´s studie om barns karriärlärande, Ulfsdotter Eriksson & Flisbäcks teori Yrkesstatus, samt utvalda begrepp från ovanstående. Vi har genom denna studie kommit fram till att barnen har en uppfattning om olika yrken och bedömer värdet av olika yrken utifrån dess arbetsuppgifter eller status. Vi kan vidare se att barnens handlingshorisont påverkar deras uppfattningar om yrken och att föräldrar eller andra viktiga personer i barnens närhet har stort inflytande.