Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. De teorianknytningarna som används i studien är Erving Goffmans som handlar om roller, Gunnel, Lindhs verk som handlar om sökaren och hjälparen, Susanne Gjerdes verk där begreppet coaching förklaras samt vikten av en god relation mellan den sökande och coachen.I resultatet framkommer de arbetssökandes respektive coachens bild av vad coachingen på AIC, vilket visar att de inte har en enhetlig bild av coachingen. Bilderna jämförs med varandra och coachen uttalar sig om vart eventuellt missförståndet kan komma ifrån. Det visar sig att de arbetssökande lägger stor vikt vid en bra relation och kontakten med coachen anses vara oerhört viktig. De arbetssökande vill även få hjälp med att skriva CV, få kontakter ute i arbetslivet och få hjälp med att söka arbete. Resultatet analyseras utifrån frågeställningarna med hjälp av litteraturen för att svara på frågorna. Det blir uppenbart att de arbetssökande och coachen inte har samma syn på vad coaching är på AIC. Även betydelsen av en bra relation mellan de arbetssökande och coacherna utforskas.I slutdiskussionen diskuteras coacherna vid AIC´s titel och hur relevant det är att även kalla dem för coacher. Dessutom diskuteras coachernas arbetsuppgifter som analyseras med hjälp av litteraturen. I metoddiskussionen diskuteras den kvalitativa metoden som användes i studien.

På arbetsmarknaden dyker ständigt nya coachingföretag upp och på nätet finns mängder av företag och utbildningar för att bli certifierad coach. Detta samtidigt som det finns spridda meningar om coaching verkligen är en seriös bransch. International coach federation (ICF) utvecklades för att ge coachen en tydlig definition. Många forskare hävdar fortfarande att branschen är svagt förankrad i forskning och att den inte heller har uppnått en tydlig definition. Genom denna tvetydighet blev syftet att jämföra utvalda coachers yrke genom deras beskrivning av arbetssätt, utbildning och kompetenser. Samt att framföra deras berättelse om yrkets utveckling. Frågeställningen blev utifrån det syftet: Finns det skillnader och/eller likheter mellan de intervjuade coacherna utifrån arbetssätt, utbildning och övriga kompetenser? Hur väljer de intervjuade coacherna att definiera sin yrkesroll? Hur kan respondenternas beskrivning av branschens utveckling förstås?För att kunna göra en analys utifrån syftet och frågeställning blev följande teoretiska begrepp utvalda; yrke som ett analytiskt redskap, stängning, distinktioner, regression samt kompetensteorin.Med en kvalitativ studie utfördes sex intervjuer. Resultatet visar på skillnader och likheter i respondenternas beskrivning om arbetssätt samt på synen om behörighetskrav och vilka kompetenser som krävs. Respondenternas beskrivning om arbetssätt och definition av roll skiljde sig tydligt. Vidare visar resultatet att respondenterna tycker att coachingbranschen är en svårdefinierad bransch som ofta har en missvisande bild i media och i samhället. I branschens utveckling lyfter respondenterna att behovet av coaching kommer fortgå men att hårdare krav för vem som får kalla sig coach bör implementeras.Nyckelord: Coaching, Exekutiv Coach, Karriärcoach, Yrke

Studiens syfte var att bidra med kunskap om faktorer som påverkar arbetssökandetför personer med diagnosen ADHD, samt betydelsen av eventuella stöd såsomutbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning. De frågeställningar somstudien fokuserade på var om tidigare arbetslivserfarenheter har bidragit tilllärdomar för arbetssökandet och om de har fått något stöd samt vilken betydelse deteventuella stödet haft. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutiskmetod med halvstrukturerade intervjuer och det var sex personer som deltog istudien. Sammanfattningsvis visade resultaten på betydelsen av stöd och dessutompekades två viktiga områden ut, som skulle kunna förbättras för att arbetssökandemed ADHD kan få ett mer effektivt stöd i arbetssökarprocessen. Det första är att detfinns ett uttalat behov av att befintliga rådgivare/karriärcoacher utbildas avseendekarriärvägledning för personer med ADHD, för att på ett effektivare sätt stöttaarbetssökande med ADHD, förbättra bemötandet i de individuella mötena ochdärmed bidra med förutsättningar för att korta ner tiden till ett nytt arbete. Det andraär att några av studiens deltagare uppger att det troligtvis hade varit bra för dem atterhålla en ADHD-diagnos i en tidigare fas i livet. Detta är dock ett komplext områdeoch mer forskning behövs, för att säkrare resultat ska erhållas och rådgivning istudier och karriärvägledning ska kunna erbjudas så många som möjligt. Detframgick också att några av studiens deltagare uttryckte att det sannolikt skulle habidragit till att skapa bättre förutsättningar för en utökad självkännedom ochmöjlighet att utveckla sin yrkesidentitet tidigare i livet för att kunna hitta sin framtidaarbetsplats och därmed undvikit att behöva prova sig fram med återkommandemisslyckanden som påverkar självförtroendet och självkänslan i negativ riktning dåpersoner med ADHD kan ha svårigheter att passa in på arbetsmarknaden.