Syftet med denna studie var att ta reda på om det fanns något samband mellan stress och arbetstillfredsställelse på arbetsplatser i kommunala verksamheter. I studien undersöktes också om det fanns yrkesskillnader inom kommunen, det vill säga uppvisade både de som arbetade inom socialförvaltningen: särskilt boende för äldre (extremt kvinnodominerade yrken) och de som arbetade inom samhällsbyggnadsförvaltningen: brandkår, vaktmästare, vatten och avlopp, renhållning, bygg med flera. (extremt mansdominerade yrken) ett sådant samband eller skiljde det sig åt mellan arbetsplatserna. Tidigare forskning har visat att en individs stressnivå påverkar arbetstillfredsställelsen. I arbetslivet har besvär som orsakats av arbetet på grund av stress och andra psykiska påfrestningar ökat, kvinnor har drabbats värre än män. Studien genomfördes med hjälp av självskattade enkäter som mätte arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress i kommunala verksamheter. Studien hade 81 deltagare, 38 stycken anställda från socialförvaltningen, och 43 stycken från samhällsbyggnadsförvaltningen. Resultatet visade att det fanns ett negativt samband mellan stress och arbetstillfredsställelse. Det vill säga att ju högre stress deltagarna rapporterade desto lägre arbetstillfredsställelse påvisades. Vidare visade resultatet att extremt kvinnodominerade arbetsplatser hade till viss grad lägre arbetstillfredsställelse och högre stress än de extremt mansdominerade arbetsplatserna.

<p>This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context.</p><p>The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”.</p><p>The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes.</p> / <p>Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten.</p><p>Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”.</p><p>Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter. Vidare visade resultatet att respondenter med lägre utbildning hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter med högre utbildning.

This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context. The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”. The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes. / Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten. Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”. Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska, tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som har dessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, men blir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser. Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet som förmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svensk dagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar. För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialet omfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken. Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligt och känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket. De män som känner en motsättning mellan manlighet och yrket var äldre. I artiklarna framhålls det att männen trivs med yrket, att de är ovanliga på arbetsplatsen och är omvårdande som personer.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av vår studie har visat att respondenterna haft goda karriärmöjligheter, dock har dessa varit påverkade av vissa faktorer. Gällande utbildningskrav kan vi tyda en skillnad mellan privat och offentlig sektor där den privata sektorn ser ut att ha lägre krav på formell utbildning. Respondenterna ser högskoleutbildning som ett körkort ut i arbetslivet men värderar också arbetslivserfarenheter högt för att möjliggöra en karriär. Resultatet visar att de respondenter som har familj inte har upplevt att familjen varit något hinder i deras karriär. Respondenterna upplever att de fått stöd från sin arbetsgivare och de upplever inte något krav från arbetsgivaren att lägga mer tid på arbetet än det som anses vara normal arbetstid. Respondenterna upplever heller inte att deras karriärmöjligheter varit påverkade av könet på deras chef. Utifrån resultatet tycks vi kunna se vissa tendenser till att ett mentorskap kan ligga till grund för ökade karriärmöjligheter. Den tydligaste och mest talande upplevelsen hos våra respondenter har varit att de tycker sig ha vissa fördelar med att vara man och arbeta i en kvinnodominerad organisation. Bland annat upplever de att de blir mer uppmärksammade och lyssnade på just för att de är män. Slutsatsen som dragits kring detta är att det sociala och kulturella könet verkar spela stor roll då männen tillskrivs stereotypiskt maskulina ledaregenskaper, vilket kan vara en förklaring till den vertikala könssegregeringen där männen överrepresenterar chefspositionerna i branschen.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

I dagens Sverige råder en könssegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor förväntas arbeta inom olika sektorer, vilket ofta leder till könsdiskriminering av något slag. Män som arbetar i kvinnodominerade yrken framställs som feminina på grund av de stereotypa föreställningarna som florerar i samhället. Dessa föreställningar kan göra att det är svårt för männen att träda in i kvinnodominerade branscher och därför bibehålls särskiljningen mellan könen på arbetsmarknaden. Att studera män i kvinnodominerade yrken är viktigt då det kan påvisa samt bryta könsnormer i arbetslivet, samt för att få ökad förståelse för hur männen upplever sin vardag som minoritet. Den här uppsatsen har som syfte att få en djupare förståelse för hur män som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke upplever sin situation och sina villkor i relation till maskulinitetsnormen. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med 8 deltagande män. För att bearbeta materialet användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att männen upplevde sin situaton och sina villkor som övervägande positiv, däremot märkte männen att de tar omedvetet på sig stereotypa arbetsuppgifter. De upplevde inte att de påverkades av samhällets stereotypa bild av män dock såg de att kollegor, kunder/patienter och ungdomar behandlade dem och sina kvinnliga medarbetade olika beroende på kön.

The purpose of the study is to examine if there is a difference between men working in female-dominated professions and men working in male-dominated professions. In terms of general happiness and subjective public health, and if gender composition can be one influence on men´s happiness. There are four research questions, one general, ”Do men feel more or less well in female-dominated professions?”, and three more specific research questions, “Are men in female-dominated professions happier than men in male-dominated professions?”, “Do men in female-dominated professions experience more or less depression than males in male-dominates professions?” and lastly “Does men in female-dominated professions have better subjective public health than males in male-dominated professions?”. To obtain empirical evidence a quantitative and deductive study has been made. As well as a cross-sectional design to acquire the data. The material used was secondary data, International Social Survey Programme: Health and Health Care – ISSP 2011. Earlier research showed that there is a difference between professions, but it is not consistent, and that the phenomenon is complex. This essay shows that men in female-dominates professions are not happier nor have better subjective public health than men in male-dominated professions. The gender patterns in society and the construction of masculinity in female-dominated professions have a bigger impact than the invisible benefits men receive in female-dominated professions. As well as strengthening the notion that happiness and good subjective public health have more than one aspect that can affect it positively or negatively. This study is important in terms of emphasizing, both positive and negative, impacts gender composition in female- and male-dominated professions have on men.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken.