<p>Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt. Samtidigt uppmärksammas en komplex situation, då männen åt ena sidan inte ser någon skillnad på sig själva gentemot sina kvinnliga kollegor arbetsplatsen, men samtidigt visar resultaten finns en tydlig skiljelinje mellan männen och kvinnorna.</p><p>Det framgår av resultaten att såväl kvinnorna som männen själva är delaktiga i och intresserade av att skapa denna gräns. Männen ser sig själva som skapare av kontroll och ordning, men generaliseras lätt till ”lyftkranar”, eller ”tekniska experter”. Studien visar även på att männen kan uppleva utanförskap, men att detta i viss mån är självvalt. Samtidigt tycks männen uppskatta särartspositionen, då de inte önskar fler manliga kollegor. Resultaten visar att relationen och förhållningssättet gentemot manliga kollegor kan vara väl så komplicerat som med kvinnliga kollegor.</p>

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24–59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval. Trots sin minoritetsposition anser de sig både kunna påverka och ut-veckla verksamheten. Männen upplever ingen direkt skillnad på sig själva och de kvinnliga kollegorna på sin arbetsplats. Samtidigt visar resultatet på att det finns en tyd-lig skiljelinje mellan männen och kvinnorna. Männen upplever att de skapar kontroll och ordning i verksamheten och bidrar med en ”rak kommunikation”. De upplever också att deras roll i verksamheten är viktig, och uttrycker en önskan om att få fler män att utbilda sig och ta arbete i förskolan.

Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt. Samtidigt uppmärksammas en komplex situation, då männen åt ena sidan inte ser någon skillnad på sig själva gentemot sina kvinnliga kollegor arbetsplatsen, men samtidigt visar resultaten finns en tydlig skiljelinje mellan männen och kvinnorna. Det framgår av resultaten att såväl kvinnorna som männen själva är delaktiga i och intresserade av att skapa denna gräns. Männen ser sig själva som skapare av kontroll och ordning, men generaliseras lätt till ”lyftkranar”, eller ”tekniska experter”. Studien visar även på att männen kan uppleva utanförskap, men att detta i viss mån är självvalt. Samtidigt tycks männen uppskatta särartspositionen, då de inte önskar fler manliga kollegor. Resultaten visar att relationen och förhållningssättet gentemot manliga kollegor kan vara väl så komplicerat som med kvinnliga kollegor.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties. The social workers thought that men were likely to make a career and women were considered to work in the area of social care. It was considered to have a different leadership in social services than in other organizations.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Kvinnodominerade yrken är ofta förknippade med hög sjukfrånvaro och kvinnor visar sig ha sjuktal i nästan dubbelt så hög omfattning än män genom hela arbetsmarknaden. Det finns därmed ett behov av att undersöka könsskillnader i relation till kvinnors stigande sjuktal och således även undersöka vilka strukturer som kan ligga till grund för detta. Studiens syfte blir att med utgångspunkt i ett kvinnodominerat yrke, sjuksköterskeyrket analysera organisatorisk hälsa genom att jämföra och analysera tre avdelningar vid ett sjukhus. Syftet analyseras baserat på Joan Ackers fyra dimensioner gällande organisatoriska könsmönster. Detta genom att undersöka omständigheter kring hur könskonstruktioner skapas och upprätthålls och hur detta sedan kan relateras till organisatorisk hälsa samt slutligen hur det kan relateras till de organisatoriska förutsättningar som är kopplade till arbetsplatsen. Resultaten av studien visar att kvinnor förväntas genomföra samt ansvarar idag för ett stort emotionellt arbete inom vårdyrket. Det emotionella arbetet är således något det implicit tilldelas av organisationen, kollegialt samt något individen själv tillskriver sig. Resultatet visar på att den emotionella belastningen kan vara en av anledningarna som utmynnar i stress och således kan vara en faktor som bidrar till kvinnors höga sjuktal. Vidare visar resultatet på att det finns ett behov av att på en organisatorisk nivå höja det emotionella arbetets status, samt behov av att finna strategier för att kunna göra det.

Tidigare forskning tyder på att samhällets stereotypa könsroller är i förändring där beskrivningen och porträtteringen av manligt och kvinnligt rör sig närmare varandra. Samtidigt har Sverige fortfarande en mycket könssegregerad arbetsmarknad vilket innebär att män och kvinnor är uppdelade i olika branscher och yrken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den eftersökta ledaren i jobbannonser från mans- respektive kvinnodominerade branscher porträtteras, samt hur denna gestaltning skiljer sig åt mellan de olika branscherna. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning om hur könsroller framställs och tidigare forskning som berör vilka konsekvenser arbetsmarknaden kan få av könskodade formuleringar i jobbannonser. Dessutom appliceras Erving Goffmans rollteori för att få djupare insikter i hur samhälleliga förväntningar om kön formar porträtteringen av den eftersökta ledaren inom mans- respektive kvinnodominerade branscher. Slutligen tillämpas teori om diskriminering för att bidra med förståelse kring hur könsstereotyper kan skapa och upprätthålla den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden. Studiens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning och teorier som omnämns i studien. I vårt studieresultat framträder en könsstereotyp beskrivning av den eftersökta ledaren för respektive bransch; en eftersökt ledare inom kvinnodominerade branscher beskrivs med feminina drag, medan en eftersökt ledare inom mansdominerade branscher beskrivs med maskulina attribut. Däremot observerar vi relationsorienterade förmågor i beskrivningen av ledare från mansdominerade branscher. Detta kan förklaras med att de stereotypa könsrollerna har förändrats där den manliga könsrollen intar feminina egenskaper eller att diskursen kring ledarskap har förändrats. Studien kan tillföra ett nyanserat komplement kring hur könsstereotyper porträtteras i jobbannonser och hur dessa könsstereotyper påverkar den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Disputats, Umeå 2007. / Sammanfattning på engelska.

Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur bakslagseffekten verkar inom en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin. Metod: Vår studie antar en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnliga chefer inom en kvinnodominerad organisation. Vi har en abduktiv ansats där vi låtit teorin ligga till grund för de teman vi har tagit upp och som är återkommande genom vår studie. Respondenternas åsikter har sedan tolkats genom en innehållsanalys. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning inom bakslagseffekten, könspräglade organisationer, könsroller och ledarskap. Resultat &amp; slutsats: Vår studie visar att de kvinnliga cheferna antar ett transformativt ledarskap men att de trots det i vissa avseenden antar manliga karaktärsdrag. De möter vidare en bakslagseffekt som kan karaktäriseras av att de missgynnas i rekryteringsprocesser. När kvinnor blir chefer över tidigare kvinnliga kolleger möts de av en bakslagseffekt där de ogillas, deras kompetens ifrågasätts och i vissa fall blir de även utfrysta. Förslag på fortsatt forskning: Framtida forskning bör rikta in sig på att studera om det finns informella hierarkier som påverkar kvinnor när de avancerar i hierarkin. Organisationskulturer och generationsfrågan bör studeras närmare för att se deras inverkan på bakslagseffekten. En sista punkt är att definitionerna av könsroller och de karaktärsdrag som förskrivs till kvinnor respektive män förändras över tid därför kan det vara ett intressant område för att se vad det har för effekt på bakslagseffekten. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag är att vi har visat att kvinnor som avancerar i hierarkin inom en kvinnodominerad organisation möter en bakslagseffekt till följd av att de blivit chefer över tidigare kvinnliga kollegor. De praktiska bidragen är att organisationer måste arbeta med att motverka informella hierarkier och att sträva efter att skapa mindre löneskillnader mellan könen. / Aim: The purpose with our study is to create a deeper understanding of how the backlash against women works in a female-dominated organization when women advances in the hierarchy.  Method: The study applies a qualitive research perspective. We have conducted semi structured interviews with nine female managers in one female-dominated organization. We have an abductive approach. Respondents' views have been interpreted through a content analysis. Our theoretical frame of reference is based on previous research on backlash, gendered organizations, gender roles and leadership. Result &amp; conclusions: Our study shows that the female managers assume a transformative leadership, although they assume male characteristics in some respects. They face a backlash that can be characterized as being in disadvantage in recruitment processes and also by facing disapproval from colleagues. When women become managers of former female colleagues, they face a backlash in which thet are disliked, their skills are being questioned and, in some cases, they are also being exploited.   Suggestions for future research: Organizational cultures, informal hierarchies and different generations should be studied more closely to see how they impact on the backlash. One last thing is that the definitions of gender roles and the characteristics attributed to women and men change over time, hence it would be an interesting area to study, in order to see what possible effect it may have on the backlash. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is that we have shown that women who advance in the hierarchy in a female-dominated organization face a backlash as a result of becoming managers of former female colleagues. The managerial contributions are that organizations must work to counter informal hierarchies and to strive to decrease the salary gap between the sexes.