Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur bakslagseffekten verkar inom en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin. Metod: Vår studie antar en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnliga chefer inom en kvinnodominerad organisation. Vi har en abduktiv ansats där vi låtit teorin ligga till grund för de teman vi har tagit upp och som är återkommande genom vår studie. Respondenternas åsikter har sedan tolkats genom en innehållsanalys. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning inom bakslagseffekten, könspräglade organisationer, könsroller och ledarskap. Resultat & slutsats: Vår studie visar att de kvinnliga cheferna antar ett transformativt ledarskap men att de trots det i vissa avseenden antar manliga karaktärsdrag. De möter vidare en bakslagseffekt som kan karaktäriseras av att de missgynnas i rekryteringsprocesser. När kvinnor blir chefer över tidigare kvinnliga kolleger möts de av en bakslagseffekt där de ogillas, deras kompetens ifrågasätts och i vissa fall blir de även utfrysta. Förslag på fortsatt forskning: Framtida forskning bör rikta in sig på att studera om det finns informella hierarkier som påverkar kvinnor när de avancerar i hierarkin. Organisationskulturer och generationsfrågan bör studeras närmare för att se deras inverkan på bakslagseffekten. En sista punkt är att definitionerna av könsroller och de karaktärsdrag som förskrivs till kvinnor respektive män förändras över tid därför kan det vara ett intressant område för att se vad det har för effekt på bakslagseffekten. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag är att vi har visat att kvinnor som avancerar i hierarkin inom en kvinnodominerad organisation möter en bakslagseffekt till följd av att de blivit chefer över tidigare kvinnliga kollegor. De praktiska bidragen är att organisationer måste arbeta med att motverka informella hierarkier och att sträva efter att skapa mindre löneskillnader mellan könen. / Aim: The purpose with our study is to create a deeper understanding of how the backlash against women works in a female-dominated organization when women advances in the hierarchy.  Method: The study applies a qualitive research perspective. We have conducted semi structured interviews with nine female managers in one female-dominated organization. We have an abductive approach. Respondents' views have been interpreted through a content analysis. Our theoretical frame of reference is based on previous research on backlash, gendered organizations, gender roles and leadership. Result & conclusions: Our study shows that the female managers assume a transformative leadership, although they assume male characteristics in some respects. They face a backlash that can be characterized as being in disadvantage in recruitment processes and also by facing disapproval from colleagues. When women become managers of former female colleagues, they face a backlash in which thet are disliked, their skills are being questioned and, in some cases, they are also being exploited.   Suggestions for future research: Organizational cultures, informal hierarchies and different generations should be studied more closely to see how they impact on the backlash. One last thing is that the definitions of gender roles and the characteristics attributed to women and men change over time, hence it would be an interesting area to study, in order to see what possible effect it may have on the backlash. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is that we have shown that women who advance in the hierarchy in a female-dominated organization face a backlash as a result of becoming managers of former female colleagues. The managerial contributions are that organizations must work to counter informal hierarchies and to strive to decrease the salary gap between the sexes.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Several studies shows that the dominant norms of masculinity are a hinder for boys to perform in school and a hinder for men to choose female-dominated occupations. Moreover, selecting a career can be a complex decision for young adult men´s to choose a female-dominated higher education - and this dilemma has been a topic of much reports and research. However, there is still a lack of understanding regarding the influence of social capital on young people as they transition to higher education. Not many studies have been made on the male student´s experience of the impact of social capital on their gender-breaking higher education choices.Therefore the aim of this study is to understand which social capital and social network relations are of importance to young male students´ gender-breaking higher education choices. Furthermore, this study aims to examine the conditions that have broadened the informants' motive to choose a higher education.A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the purpose of this essay and the method of choice for analysis were social networks analysis of ego-net, which is a method on studying social relations. The result is being analyzed by using a conceptional model based on Lent el. al (1994) Social Cognitive Careers Theory, Pierre Bourdieu’s (1986) Theory of social capital and Ego-net (Crossley et. al 2015).The results of this study show that social background and gender have a limited significance in relation to the informants' gender-breaking choice of higher education and career path. There are various motives that have encouraged and motivated the informants' gender-breaking choices. Three different motives appears that has affected their gender-breaking educational and professional choices; (I) Making a difference (II) Security in working-life and (III) Skills and knowledge seeking. These motives challenge notions of gender as well as other aspects of an “ideal” job and career for men.The study concludes that the informants' gender-breaking higher education choices have been preceded by a process of different types of events in the transition to working life, as well as connections and networking with other individuals in the adult life who have influenced their career and decision-making. It is found that social capital and heterogeneous network has a significant role for the informant’ gender-breaking education and careers choices - e.g. male role models, inspirers such as professionals in primay and secondary education and colleagues in the world of work, who have contributed to changing their stereotypical notions of female-dominated professions, new preferences and altruistic goals such as helping others, themselves and their future.