<p>Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:</p><ul><li>Guidad tur av Machu Picchu 3000:-</li><li>Guidad tur av Inkaleden 7000:-</li><li>Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-</li></ul><p>Om du var på väg till området, vilken av de guidade turerna skulle du välja? Välj nu!</p><p>Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, så vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?</p><p>För att ett företag ska nå framgång inom försäljningen av sina produkter är det väsentligt att tillämpa en genomtänkt prissättningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvärda preferenser kan priser beslutas om och sättas med hänsyn till psykologiska faktorer. Att använda en produkt för att påverka värderingen av två andra produkter, så att den med högre marginalvinst framstår som mer attraktiv för konsumenten, är ett sätt att försöka skifta dennes preferenser och köpbeteende. Att preferenser kan påverkas på detta sätt visas i teorin om asymmetriskt dominerade alternativ, och genom denna uppsats fastställer vi vad två äventyrsreseföretag har för inställning till att låta denna typ av psykologisk inverkan influera sina priser. Vår studie visar att det hos de undersökta företagen inom äventyrsresebranchen finns intresse, vilja och möjlighet att komplettera nuvarande prissättningsstrategier med asymmetriskt dominerade alternativ. De ekonomiska fördelar som uppstår ligger i bonus från leverantörer, minskade administrativa kostnader och i återkommande kunder om dessa fås att välja alternativ som ger dem bättre upplevelser. Erbjudanden med asymmetriskt dominerade alternativ presenteras bäst i miljöer som äventyrsreseföretagen kontrollerar, som i annonser, på företagets hemsida, i broschyrer, i mejlutskick och vid samtal med kunder.</p>

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika: Guidad tur av Machu Picchu 3000:- Guidad tur av Inkaleden 7000:- Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:- Om du var på väg till området, vilken av de guidade turerna skulle du välja? Välj nu! Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, så vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits? För att ett företag ska nå framgång inom försäljningen av sina produkter är det väsentligt att tillämpa en genomtänkt prissättningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvärda preferenser kan priser beslutas om och sättas med hänsyn till psykologiska faktorer. Att använda en produkt för att påverka värderingen av två andra produkter, så att den med högre marginalvinst framstår som mer attraktiv för konsumenten, är ett sätt att försöka skifta dennes preferenser och köpbeteende. Att preferenser kan påverkas på detta sätt visas i teorin om asymmetriskt dominerade alternativ, och genom denna uppsats fastställer vi vad två äventyrsreseföretag har för inställning till att låta denna typ av psykologisk inverkan influera sina priser. Vår studie visar att det hos de undersökta företagen inom äventyrsresebranchen finns intresse, vilja och möjlighet att komplettera nuvarande prissättningsstrategier med asymmetriskt dominerade alternativ. De ekonomiska fördelar som uppstår ligger i bonus från leverantörer, minskade administrativa kostnader och i återkommande kunder om dessa fås att välja alternativ som ger dem bättre upplevelser. Erbjudanden med asymmetriskt dominerade alternativ presenteras bäst i miljöer som äventyrsreseföretagen kontrollerar, som i annonser, på företagets hemsida, i broschyrer, i mejlutskick och vid samtal med kunder.

The following study is a qualitative interview that studies the student as a resource during the swedish religious education lessons. The essay foucuses on the students feelings of stress and anxiety when their teacher in religious studies inquire them to share their religious experiences for their classmates. Which religion is more stressful to represent for the student? The aim of the study is also to examine the students suggestions on how the teacher in religious education studies can create a safe enviroment in the classroom. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was used. The material that was used to answer the purpose was through seven junior high students whom I got to interview. The result shows that junior high students find it more difficult to share their religious experiences if they have an islamic faith in comparison to christianity and buddhism. The students suggestions on how the teacher could create a safe classroom was among lived religion, the importance of receiving the question and the teachers responsibility to create a safe classroom. The results showed that the pupils suggestions were consistent with previous research. My intention with the following essay is to assist current and future religion teachers in order to manage the student as a resource in a safe way, but also to feel safer in the classroom.

Den digitala ekonomin har medfört tillämpningssvårigheter för flera delar av den europe- iska konkurrensrätten, vilket inte minst gäller definitionen av en relevant produktmarknad. Marknadsdefinitionen skapar en ram för den konkurrensrättsliga analysen genom att identifiera dominanta marknadsaktörer. Ett felaktigt eller missvisande resultat kan således medföra att även den efterföljande analysen blir felaktig. Marknadsdefinitionen spelar således en viktig roll i det konkurrensrättsliga regelverket. De metoder som används för detta ändamål har emellertid genom tillväxten av den digitala ekonomin och dess aktörer blivit utdaterad. Den digitala ekonomin kännetecknas av förekomsten av onlineplattformar. En onlineplattform är en flersidig marknad som tillhandahåller olika tjänster till olika grupper. Verksamhetsmodellen förknippas ofta med starka indirekta nätverkseffekter, stora byteskostnader, användningen av gratistjänster och extensiv datainsamling. Dessa särdrag försvårar definitionen av en relevant marknad eftersom flera av de ekonomiska koncept som styr marknadsdefinitionen inte är förenliga med denna typ av marknad. För det första råder oklarhet om flersidiga marknader ska behandlas som en gemensam marknad omfattande samtliga användarsidor, eller om de olika användarsidorna ska behandlas som separata marknader. För det andra försvåras marknadsdefinitionen av förekomsten av s.k. indirekta nätverkseffekter eftersom efterfrågan på en sida av marknaden ofta har en direkt påverkan på efterfrågan på den andra sidan av marknaden. För det tredje kan man inte utföra SSNIP-testet när tjänsterna som tillhandahålls av onlineplattformen är gratis. Framställningen har visat att litteraturen och praxis är oenig kring hur dessa frågor ska besvaras. Enligt litteraturen bör frågan angående om en eller flera marknader ska definieras besvaras baserat på om marknaden utgör en s.k. flersidig transaktionsmarknad eller en flersidig icke-transaktionsmarknad. I praxis har istället fokus lagts vid de konkurrensrättsliga begränsningarna som respektive sida utsätts för. Angående hur de indirekta nätverkseffekterna ska beaktas råder liknande oklarheter. I litteraturen har man försökt skapa kalkyler som kan beräkna lönsamheten som respektive sida spelar för den andra. I praxis är det svårt att urskilja några särskilda mönster men i ett fall har kommissionen till stor del baserat en plattforms utbytbarhet på den nyttan marknadens andra sida skapar för den granskade sidan. Angående hur utbytbarhet ska mätas i frånvaro av pris finns flera alternativ. I praxis har ett vanligt tillvägagångssätt varit att basera prövningen på tjänsternas funktioner. En annan lösning har varit att genomföra ett SSNIP-liknande test baserat på kvalitetsminskning. I litteraturen har även förslaget lyfts att se data som den kostnad som betalas av gratisanvändarna. Som framställningen illustrerar saknar ett sådant tillvägagångssätt emellertid helt rättsligt stöd och framstår som problematiskt av flera anledningar. Sammantaget visar framställningen att det, trots de olika lösningarna på problemen, finns stora behov av enhetliga klargöranden kring hur den digitala ekonomins särdrag ska beaktas i marknadsdefinitionen. Detta är särskilt viktigt eftersom förekomsten av denna typ av marknader sannolikt inte kommer avta.

Dagens samhälle förändras snabbt, och digitala marknader med det. Digitaliseringen har lett till revolutionerande utvecklingar av vårt samhälle, och bakom dessa förändringar står primärt ett fåtal dominerande teknikjättar och deras plattformar. Dessa dominerande digitala plattformar, och de marknader på vilka dessa verkar, är ofta flersidiga och karaktäriseras av särskilda möjligheter till kostnadsfördelning, utveckling och ett beroende av starka nätverkseffekter, samt möjligheter att utveckla affärsmodeller som på olika sätt utnyttjar och kapitaliserar på insamlad data. Detta möjliggör inte bara upprättandet och bibehållandet av marknadsmakt på dessa marknader, utan leder även till höga inträdeshinder med resultatet att marknadens aktörer blir få och att inträdeshindren är höga. Trots att digitaliseringen till stora delar måste anses positiv, har utvecklingen även medfört nya typer av konkurrensproblematik som inte alltid kan hanteras på ett effektivt och adekvat sätt av den tidigare EU-rättsliga konkurrenslagstiftningen. Denna framställning undersöker hur EU:s konkurrenslagstiftning kan tillämpas på nyare typer av dominansmissbruk på digitala plattformar genom att analysera den tidigare regleringen av dominansmissbruk och hur denna har tillämpats rent praktiskt. För att uppnå detta mål undersöker detta arbete de särskilda utmaningar och särdrag som finns på dessa marknader, och ger en utförlig sammanfattning av hur artikel 102 FEUF har använts för att hantera dessa. Här konstateras att denna konkurrenslagstiftning lämnar en del att önska, och att inträdeshinder och risken för tippning ger starka incitament för dominanta digitala plattformar att försöka kringgå prestationsbaserad konkurrens. Framställningen utvärderar även de kompletteringar som gjorts av konkurrenslagstiftningen på dessa områden genom DMA, och hur denna reglering kan tänkas påverka hanteringen av vissa av de dominanta digitala plattformarnas beteenden framöver. Här konkluderas att DMA är en välbehövlig komplettering av tidigare konkurrensreglering på området, men att det fortfarande finns osäkerheter och utvecklingspotential, samt att de snabbföränderliga marknaderna förr eller senare kommer att hitta nya, innovativa sätt att kringgå även denna reglering. Därmed är det viktigt att den EU-rättsliga konkurrensregleringen gör vad den kan för att ligga steget före.