<p>The decision of the European Commission to block the merger between Volvo and Scania in the late 90’s became the starting point to the debate of the possible discriminating effects of the European merger regulation. Especially since the Commission a few years earlier had approved of the merger between Mercedes-Benz and Kässbohrer on the German bus market, where the conditions for competition had been similar to those at hand in the Swedish case. The issue that was and still is in focus is whether the European merger regulation is more difficult to pass for large companies situated on a smaller domestic market than is the case for their competitors of corresponding size but situated on a larger domestic market.</p><p>This thesis aims at examining what the judgement of the geographical relevant market means for the application of the Merger act. This is being done from two perspectives. Firstly how the geographical criterion affects large merging companies situated on a relatively small domestic market and secondly how it affects a member state like Sweden, which is so dependent on its large companies. The purpose of this thesis also opens for a discussion of how rigid the merger control can be in an open market economy.</p><p>The company perspective of the purpose is being pursued in two studies of the merger cases Volvo-Scania and Mercedes-Benz/Kässbohrer, being four national champs with differing size of domestic markets. The member state angle considers the smaller state dependence on its large companies and if that dependence itself creates a disadvantage in a merger case. The end of the purpose opens for a common discussion of the legitimacy of merger control in an open market economy. After analysing these aspects the thesis concludes that the geographical criterion makes it impossible for large companies with a relatively small domestic market to merge when a market bears the stamp of brand loyalty. Considering the small member state the conclusion is that the European merger control offers both pros and cons for consumers and that smaller states would be better off with a more producer-oriented merger law. The ending conclusion questions the Merger act as an intervening tool because of its arbitrary aspect depending on which composition the Commission has when a merger is announced.</p>

<p>I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens. Det var tänkt att den nordiska elmarknaden skulle agera som en gemensam marknad. Kapaciteten i överföringssystemen mellan de nordiska länderna är emellertid låg, vilket innebär att potentiella konkurrenter från de nordiska länder inte kan slå sig in i önskad grad på den svenska elmarknaden. I Sverige är det tre stora elproducenter som dominerar den svenska elmarknaden, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Birka Energi. Uppsatsens syfte är dels att analysera prisområdesproblematiken på den nordiska elmarknaden, dels att avgöra om de största elproducenterna i Sverige agerar som oligopolister. Dessutom görs en kortare jämförelse mellan de olika metoderna som används i uppsatsen för att studera marknadsdominans.</p>

I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens. Det var tänkt att den nordiska elmarknaden skulle agera som en gemensam marknad. Kapaciteten i överföringssystemen mellan de nordiska länderna är emellertid låg, vilket innebär att potentiella konkurrenter från de nordiska länder inte kan slå sig in i önskad grad på den svenska elmarknaden. I Sverige är det tre stora elproducenter som dominerar den svenska elmarknaden, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Birka Energi. Uppsatsens syfte är dels att analysera prisområdesproblematiken på den nordiska elmarknaden, dels att avgöra om de största elproducenterna i Sverige agerar som oligopolister. Dessutom görs en kortare jämförelse mellan de olika metoderna som används i uppsatsen för att studera marknadsdominans.

The decision of the European Commission to block the merger between Volvo and Scania in the late 90’s became the starting point to the debate of the possible discriminating effects of the European merger regulation. Especially since the Commission a few years earlier had approved of the merger between Mercedes-Benz and Kässbohrer on the German bus market, where the conditions for competition had been similar to those at hand in the Swedish case. The issue that was and still is in focus is whether the European merger regulation is more difficult to pass for large companies situated on a smaller domestic market than is the case for their competitors of corresponding size but situated on a larger domestic market. This thesis aims at examining what the judgement of the geographical relevant market means for the application of the Merger act. This is being done from two perspectives. Firstly how the geographical criterion affects large merging companies situated on a relatively small domestic market and secondly how it affects a member state like Sweden, which is so dependent on its large companies. The purpose of this thesis also opens for a discussion of how rigid the merger control can be in an open market economy. The company perspective of the purpose is being pursued in two studies of the merger cases Volvo-Scania and Mercedes-Benz/Kässbohrer, being four national champs with differing size of domestic markets. The member state angle considers the smaller state dependence on its large companies and if that dependence itself creates a disadvantage in a merger case. The end of the purpose opens for a common discussion of the legitimacy of merger control in an open market economy. After analysing these aspects the thesis concludes that the geographical criterion makes it impossible for large companies with a relatively small domestic market to merge when a market bears the stamp of brand loyalty. Considering the small member state the conclusion is that the European merger control offers both pros and cons for consumers and that smaller states would be better off with a more producer-oriented merger law. The ending conclusion questions the Merger act as an intervening tool because of its arbitrary aspect depending on which composition the Commission has when a merger is announced.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning. En dominerande ställning innebär att ett företag kan agera oberoende av sina konkurrenter. Företag med dominerande ställning förekommer på alla marknader runt om i världen och missbruk av denna maktposition är inte ovanligt. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning och monopolistisk maktposition finns stadgat i artikel 102 FEUF respektive section 2 Sherman Act. Bedömningen av om ett företag anses vara dominerande vilar på en rad olika  faktorer, varav marknadsandelar är en betydande faktor. Vilken, och hur stor, betydelse marknadsandelen ensam har förefaller dock enligt praxis variera dels från fall till fall, dels mellan de olika jurisdiktionerna. Det förefaller vara mer vanligt förekommande i EU att ett företag anses vara dominerande grundat på marknadsandelen ensam, än i USA där andra faktorer i vissa fall kan väga tyngre och motbevisa innebörden av en hög marknadsandel. Ett steg i bedömningen av ett företags ställning är att avgränsa den relevanta marknaden på vilken företaget agerar. Definitionen av den relevanta marknaden är av stor vikt för bedömningen då den ligger till grund för beräkningen av företagets marknadsandelar. Avgränsningen sker på liknande sätt i EU och USA men med vissa skillnader i vilken metod som ska prioriteras. Jämförelsen som utgör denna uppsats ämnar inte leda fram till vilken jurisdiktion som har det mest fördelaktiga systemet, utan endast att ställa dem mot varandra för att utröna skillnader och likheter.

Den digitala ekonomin har medfört tillämpningssvårigheter för flera delar av den europe- iska konkurrensrätten, vilket inte minst gäller definitionen av en relevant produktmarknad. Marknadsdefinitionen skapar en ram för den konkurrensrättsliga analysen genom att identifiera dominanta marknadsaktörer. Ett felaktigt eller missvisande resultat kan således medföra att även den efterföljande analysen blir felaktig. Marknadsdefinitionen spelar således en viktig roll i det konkurrensrättsliga regelverket. De metoder som används för detta ändamål har emellertid genom tillväxten av den digitala ekonomin och dess aktörer blivit utdaterad. Den digitala ekonomin kännetecknas av förekomsten av onlineplattformar. En onlineplattform är en flersidig marknad som tillhandahåller olika tjänster till olika grupper. Verksamhetsmodellen förknippas ofta med starka indirekta nätverkseffekter, stora byteskostnader, användningen av gratistjänster och extensiv datainsamling. Dessa särdrag försvårar definitionen av en relevant marknad eftersom flera av de ekonomiska koncept som styr marknadsdefinitionen inte är förenliga med denna typ av marknad. För det första råder oklarhet om flersidiga marknader ska behandlas som en gemensam marknad omfattande samtliga användarsidor, eller om de olika användarsidorna ska behandlas som separata marknader. För det andra försvåras marknadsdefinitionen av förekomsten av s.k. indirekta nätverkseffekter eftersom efterfrågan på en sida av marknaden ofta har en direkt påverkan på efterfrågan på den andra sidan av marknaden. För det tredje kan man inte utföra SSNIP-testet när tjänsterna som tillhandahålls av onlineplattformen är gratis. Framställningen har visat att litteraturen och praxis är oenig kring hur dessa frågor ska besvaras. Enligt litteraturen bör frågan angående om en eller flera marknader ska definieras besvaras baserat på om marknaden utgör en s.k. flersidig transaktionsmarknad eller en flersidig icke-transaktionsmarknad. I praxis har istället fokus lagts vid de konkurrensrättsliga begränsningarna som respektive sida utsätts för. Angående hur de indirekta nätverkseffekterna ska beaktas råder liknande oklarheter. I litteraturen har man försökt skapa kalkyler som kan beräkna lönsamheten som respektive sida spelar för den andra. I praxis är det svårt att urskilja några särskilda mönster men i ett fall har kommissionen till stor del baserat en plattforms utbytbarhet på den nyttan marknadens andra sida skapar för den granskade sidan. Angående hur utbytbarhet ska mätas i frånvaro av pris finns flera alternativ. I praxis har ett vanligt tillvägagångssätt varit att basera prövningen på tjänsternas funktioner. En annan lösning har varit att genomföra ett SSNIP-liknande test baserat på kvalitetsminskning. I litteraturen har även förslaget lyfts att se data som den kostnad som betalas av gratisanvändarna. Som framställningen illustrerar saknar ett sådant tillvägagångssätt emellertid helt rättsligt stöd och framstår som problematiskt av flera anledningar. Sammantaget visar framställningen att det, trots de olika lösningarna på problemen, finns stora behov av enhetliga klargöranden kring hur den digitala ekonomins särdrag ska beaktas i marknadsdefinitionen. Detta är särskilt viktigt eftersom förekomsten av denna typ av marknader sannolikt inte kommer avta.