A large proportion of the farming in Kenya and Eastern Africa is performed by smallholding farmers. At the same time, consumers are expecting to find foodstuff more close by and in a more convenient way than most smallholding farmers can provide. Crowdsourcing can efficiently be applied to many problems where many small producers need to collaborate to create the complete product, without exposing much of the complex process to the end consumers. Using semi structured interviews, systematic literature review and prototyping, the application of crowdsourcing to reach and empower smallholding farmers was explored. The findings were used to create recommendations in the form of guidelines that are expected to serve as ground work and background to future studies within the area. In general, a mobile based platform for crowdsourcing was found to be viable while still having some problems with the intended target market. Three primary factors which affects the potential success were identified; The generally low availability of internet to smallholding farmers (limited by high prices), lacking education which can limit comprehension of more complicated processes, and smartphones with limited capacity for advanced applications. / En stor del av jordbruket i Kenya och östra Afrika utförs av småbönder. Samtidigt förväntar sig konsumenter att kunna hitta matprodukter närmare och på ett mer bekvämt sätt än de flesta småbönder kan erbjuda. Crowdsourcing kan effektivt tillämpas på många problem där flera små producenter behöver samarbeta för att skapa den kompletta produkten utan att utsätta slutkonsumenten för den komplexa processen. Med hjälp av semi-trukturerade intervjuer, systematisk litteratur studie och prototyping, undersöktes tillämpningen av crowdsourcing för att nå och förstärka småbönder. Resultaten användes för att skapa rekommendationer i form av riktlinjer som förväntas fungera som grundarbete och bakgrund till framtida studier inom området. I allmänhet visade sig en mobilbaserad plattform för crowdsourcing vara realistisk, samtidigt som den fortfarande hade några problem med den avsedda målmarknaden. Tre primära faktorer som påverkar den potentiella framgången identifierades. Dessa var den generellt låga tillgängligheten av internet till småbönder (begränsad av höga priser), avsaknad av utbildning som kan begränsa förståelsen av mer komplicerade processer, och smartphones med begränsad kapacitet för avancerade applikationer.

Dagens samhälle förändras snabbt, och digitala marknader med det. Digitaliseringen har lett till revolutionerande utvecklingar av vårt samhälle, och bakom dessa förändringar står primärt ett fåtal dominerande teknikjättar och deras plattformar. Dessa dominerande digitala plattformar, och de marknader på vilka dessa verkar, är ofta flersidiga och karaktäriseras av särskilda möjligheter till kostnadsfördelning, utveckling och ett beroende av starka nätverkseffekter, samt möjligheter att utveckla affärsmodeller som på olika sätt utnyttjar och kapitaliserar på insamlad data. Detta möjliggör inte bara upprättandet och bibehållandet av marknadsmakt på dessa marknader, utan leder även till höga inträdeshinder med resultatet att marknadens aktörer blir få och att inträdeshindren är höga. Trots att digitaliseringen till stora delar måste anses positiv, har utvecklingen även medfört nya typer av konkurrensproblematik som inte alltid kan hanteras på ett effektivt och adekvat sätt av den tidigare EU-rättsliga konkurrenslagstiftningen. Denna framställning undersöker hur EU:s konkurrenslagstiftning kan tillämpas på nyare typer av dominansmissbruk på digitala plattformar genom att analysera den tidigare regleringen av dominansmissbruk och hur denna har tillämpats rent praktiskt. För att uppnå detta mål undersöker detta arbete de särskilda utmaningar och särdrag som finns på dessa marknader, och ger en utförlig sammanfattning av hur artikel 102 FEUF har använts för att hantera dessa. Här konstateras att denna konkurrenslagstiftning lämnar en del att önska, och att inträdeshinder och risken för tippning ger starka incitament för dominanta digitala plattformar att försöka kringgå prestationsbaserad konkurrens. Framställningen utvärderar även de kompletteringar som gjorts av konkurrenslagstiftningen på dessa områden genom DMA, och hur denna reglering kan tänkas påverka hanteringen av vissa av de dominanta digitala plattformarnas beteenden framöver. Här konkluderas att DMA är en välbehövlig komplettering av tidigare konkurrensreglering på området, men att det fortfarande finns osäkerheter och utvecklingspotential, samt att de snabbföränderliga marknaderna förr eller senare kommer att hitta nya, innovativa sätt att kringgå även denna reglering. Därmed är det viktigt att den EU-rättsliga konkurrensregleringen gör vad den kan för att ligga steget före.