This essay is a small-scale interview study which explores Swedish female beer brewers’ experiences as a minority in a male-dominated workplace. It focuses on the lived experiences of the brewers. A feminist phenomenology as well as organizational theories, the idea of homosociality and the notion of cultural dominance provide the theoretical framework which is used for the analysis of the brewers’ experiences of their profession. In my analysis, I conclude that there is certain gender problematic in their workplace and that gender is marked and matters in certain ways in the brewing business. I have shown how they reflect upon themselves as women in a gender-segregated workplace and how bodily substantiality and phenomenological orientations manifest themselves in a beer brewing context. My interviewees showed different strategies to succeed as women in this business and signs of resistance to a negative image of female brewers.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, trots det är kvinnor än idag underrepresenterade på chefspositioner. Det finns fortfarande branscher där ett av könen är starkt överrepresenterade. Vilket därmed innebär att de som besitter ledarrollerna tenderar att spegla det kön branschen i stort representerar. Fortsättningsvis har det framkommit att kvinnor endast står för en femtedel av Sveriges VD:ar. Således finns det än idag samhälleliga hinder vilka bidrar till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i högre uppsatta roller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagskulturen inom en mansdominerad bransch kan påverka den kvinnliga ledaren. Denna kvalitativa studie undersöker detta genom 8 semi-strukturerade intervjuer vilka genom en innehållsanalys med induktiv inriktning resulterar i aggregerade dimensioner och presenterad modell. Detta för att besvara följande frågeställning: “Hur påverkar företagskulturen kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher i Sverige?” Resultatet av denna studie har utmynnat i en slutsats gällande hur kvinnliga ledare påverkas av företagskulturen i mansdominerade branscher. Detta har genererat tre nya insikter kring hur en företagskultur präglad av hierarki, auktoritet, individualism och manliga normer faktiskt har en påverkan på de kvinnliga ledarna. Detta sker genom två huvudsakliga nivåer. Studien visar att samtliga kvinnliga ledare kommer i denna kontext att utsättas för en situation där könstillhörighet genererar motstridiga förväntningar och begränsningar. Hur de kvinnliga ledarna tacklar denna kollektiva påverkan har visat sig utfalla till två konsekvenser där de kvinnliga ledarna anpassar sig och accepteras av företagskulturen, alternativt konfronterar och utmanar kulturen. Det finns dock inga evidens för att det måste vara enligt den ena eller den andra konsekvensen, utan faktorer som funnit indikerar även på ett förhållningssätt som går att applicera på båda fallen. Denna studie bidrar till litteraturen berörande företagskultur och ledarskap på så sätt att den bekräftar att företagskultur har en inverkan på ledaren och inte endast det vice versa. Följaktligen bidrar studien till en fördjupning av denna relation genom att studien är nischad på kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, där företagskulturen inom mansdominerade branschers påverkan på kvinnliga ledare förklaras. Detta utmynnar i en djupare förståelse av tidigare litteratur kring kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, samt presenterandet av företagskulturen som en delaktigt påverkande faktor inom dessa kontexter. Till sist, förser denna studie praktiska rekommendationer vilka kan vara hjälpsamma för den akademiska branschen såvida som mansdominerade branscher i allmänhet. För det första förklaras vikten av ett aktivt synliggörande av den kvinnliga ledaren inom den undersöka branschen. För det andra presenteras betydelsen av att undersöka vad rådande företagskulturen leder till och slutligen, vikten av att belysa arbetet med jämställdhet för att inkludera samtliga på arbetsplatsen i detta arbete.

Purpose: The purpose of this essay to describe why such a low proportion of women is working in the IT-industry.  Method: The essay processes why such a low proportion of women is in the IT-industry with a deductive approach. The data collection has taken place through qualitative semi-structured interviews.  Conclusion: The study has shown that the women in the IT-industry are treated differently compared to the men. The culture in the industry is characterized by the man as the norm, which leads to difficulties and challenges for the women. It also leads to that woman do not consider a career in the IT-industry Key words: IT-industry, tech-industry, women, male-dominated industries, work culture.

Tidigare forskning tyder på att samhällets stereotypa könsroller är i förändring där beskrivningen och porträtteringen av manligt och kvinnligt rör sig närmare varandra. Samtidigt har Sverige fortfarande en mycket könssegregerad arbetsmarknad vilket innebär att män och kvinnor är uppdelade i olika branscher och yrken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den eftersökta ledaren i jobbannonser från mans- respektive kvinnodominerade branscher porträtteras, samt hur denna gestaltning skiljer sig åt mellan de olika branscherna. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning om hur könsroller framställs och tidigare forskning som berör vilka konsekvenser arbetsmarknaden kan få av könskodade formuleringar i jobbannonser. Dessutom appliceras Erving Goffmans rollteori för att få djupare insikter i hur samhälleliga förväntningar om kön formar porträtteringen av den eftersökta ledaren inom mans- respektive kvinnodominerade branscher. Slutligen tillämpas teori om diskriminering för att bidra med förståelse kring hur könsstereotyper kan skapa och upprätthålla den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden. Studiens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning och teorier som omnämns i studien. I vårt studieresultat framträder en könsstereotyp beskrivning av den eftersökta ledaren för respektive bransch; en eftersökt ledare inom kvinnodominerade branscher beskrivs med feminina drag, medan en eftersökt ledare inom mansdominerade branscher beskrivs med maskulina attribut. Däremot observerar vi relationsorienterade förmågor i beskrivningen av ledare från mansdominerade branscher. Detta kan förklaras med att de stereotypa könsrollerna har förändrats där den manliga könsrollen intar feminina egenskaper eller att diskursen kring ledarskap har förändrats. Studien kan tillföra ett nyanserat komplement kring hur könsstereotyper porträtteras i jobbannonser och hur dessa könsstereotyper påverkar den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige.

Arbetet bygger på teoretiska perspektiv inom employer branding och organisationskultur, där sociologiska teorier används för att belysa och förstå respondenternas erfarenheter och upplevelser. Metoden för arbetet är kvalitativ och inkluderar semistrukturerade intervjuer med ledningsrepresentanter från fem bolag, inom samma koncern, i vatten- & avloppsbranschen. Detta möjliggör en djupgående och kontextualiserad förståelse av deras erfarenheter och perspektiv inom employer branding. Resultatet sammanfattas i nio teman. Företagen tillämpar olika externa strategier för att påverka sin image, strävar efter att bibehålla en familjär kultur trots tillväxt och hoppas framledes kunna minska beroendet av mun-till-mun-marknadsföring. Utmaningar identifieras i att förändra homogena arbetsgrupper och att attrahera en ny generation som ställer andra krav, vilket kräver ett aktivt arbete med employer branding och därpå mer medvetna rekryteringsstrategier.

The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

Problemformulering: Kunskap om ledarskapets inverkan på riskbeteende och genusföreställningar som framträder i det riskförebyggande arbetet är begränsad och flera studier föreslår att forskningen ska utökas. Genom att undersöka första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden för att se vilka föreställningar om kvinnor och män som framträder kan en ökad förståelse nås för hur chefer själva upplever att de påverkar, upprätthåller eller förändrar riskbeteenden i arbetsmiljön i förhållande till genus och maskulinitetsnormer. Studien kan ge viktiga implikationer för chefer att arbeta med ur ett genusmedvetet perspektiv för att främja en trygg säkerhetskultur inom mansdominerade branscher. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva, ur ett genusperspektiv, första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden inom yrket fordonsmekaniker och -reparatörer. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio första linjen-chefer inom fordonsmekaniker och -reparatörbranschen. Datainsamlingen analyserades med en fenomenografisk analys. Huvudresultat: Analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som gemensamt beskriver första linjen-chefernas uppfattningar av riskbeteenden inom branschen ur ett genusperspektiv. Chefernas uppfattning var att informella ledare, jargong och kvinnors riskbeteende påverkar riskbeteende och därmed säkerhetskultur i branschen. Chefernas uppfattning var också att de påverkar riskbeteenden och säkerhetskultur genom att vara förebilder och ledare samt genom att använda informella ledare som hjälp. Slutsats: Det framgår av resultatet att cheferna beskriver en situation där riskbeteenden påverkas av informella ledares riskbeteenden och där kvinnor och mäns riskbeteenden beskrivs bero på det biologiska könet. Arbetsmiljöarbete med ett genusperspektiv kan bidra med kunskap om att genus är socialt konstruerat och att män och kvinnor inte beter oss olika för att vi har biologiskt olika kön, utan på grund av socialt konstruerade förväntningar på hur vi bör bete oss. Resultatet går i linje med studiens teoretiska ramverk, att kvinnor och mäns riskbeteende beskrivs som olika på grund av det biologiska könet vilket kan påverka riskbeteende. / Aim: The aim was to investigate and describe, from a gender perspective, first-line managers' conceptions of risk behavior in the profession of automotive mechanics and repairers. Method: A semi-structured interview study was conducted on ten first-line managers. The data collection was analyzed with a phenomenographic analysis. Main results: The analysis resulted in six description categories: The managers' conceptions were that informal leaders, jargon and women's risk behaviour affect risk behaviour and thus safety culture. Managers also believed that they influence risk behaviors and safety culture by being role models and leaders, and by using informal leaders for help. Conclusion: Managers describe a situation where risk behaviours in the industry are mostly affected by the risk behaviours of informal leaders and where women and men's risk behaviours are described as due to the biological sex. Promoting occupational health from a gender perspective in male dominated industries can contribute with knowledge that risk behaviour is affected by socially constructed expectations of how we should behave.

Psykisk ohälsa är en växande utmaning för både män och kvinnor i arbetslivet. Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsofrämjande insatser, och mansdominerade yrken som ofta präglas av maskulinitetsnormer ses som en utmaning i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie avsåg att undersöka hur män yrkesverksamma i mansdominerade yrken upplever trygghet och acceptans att prata om psykisk ohälsa på arbetsplatsen, samt vilka faktorer informanterna anser påverka samtalsklimatet. För att besvara studiefrågorna användes en kvalitativ ansats där 21 informanter i åldersspannet 24 till 63 år från olika mansdominerade yrken besvarade ett online-frågeformulär med fritextsvar. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 4 teman. Resultatet pekar mot att psykiska besvär av ytlig, lindrig och arbetsrelaterad karaktär upplevs mer tryggt att diskutera på mansdominerade arbetsplatser jämfört med allvarligare psykisk ohälsa. Maskulinitetsnormer kring psykisk ohälsa och risken för stigmatisering upplevs bidra till ett otryggt samtalsklimat. Den yngre generationen män upplevs som vägledande i att omdefiniera de manskulturella värderingarna. Informanterna tror att åtgärder riktade mot att utmana stigma kring psykisk ohälsa och att stärka tillit och samhörighet på arbetsplatser kan vara effektiva. / Mental health issues are a growing challenge for both men and women in the workplace. The workplace is a crucial arena for health promotion efforts, and male-dominated professions, often characterized by masculinity norms, pose a significant challenge in this endeavor. This study aimed to investigate how men working in male-dominated professions perceive safety and acceptance in talking about mental health issues at work, as well as the factors that informants believe influence the conversational climate. To answer the study questions, a qualitative approach was used, where 21 informants aged 24 to 63 from various male-dominated professions responded to an online questionnaire with open-ended questions. The data were analyzed using qualitative content analysis and resulted in four themes. The findings indicate that discussing superficial, mild, and work-related mental health issues is perceived as safer in male-dominated workplaces compared to more severe mental health problems. Masculinity norms surrounding mental health and the risk of stigmatization contribute to an unsafe conversational climate. The younger generation of men is seen as leading the way in redefining cultural values related to masculinity. The informants believe that measures aimed at challenging the stigma around mental health issues and strengthening trust and cohesion in the workplace could be effective.

Följande examensarbete ämnar undersöka och förmedla en djupare bild av kvinnliga ledares upplevelse av att leda i den svenska bygg- och anläggningsbranschen. Uppsatsen är en kvalitativ studie där åtta kvinnliga ledare djup-intervjuats om deras personliga upplevelser gällande de utmaningar som de navigerat sig genom under sitt avancemang i arbetslivet. Dessa utmaningar är i denna studie uppdelade i fem kategorier för att skapa en tydlighet för läsaren genom uppsatsen. Syftet är att generera en större förståelse för de utmaningar som kvinnliga ledare förhåller sig till, vilket i sin tur kan bidra till att utvecklingen går framåt inom branschen. Samt att undersöka om tidigare forskning kring de metaforer som används för att beskriva dessa utmaningar går att tillämpa på kvinnornas upplevelser av bygg- och anläggningsbranschen. Urvalet till studien omfattar åtta kvinnliga ledare med befattningar som platschef och arbetsledare, där majoriteten av den grupp som de leder består av män. Resultatet av studien visade att tidigare forskning gällande teorin om glaslabyrinten passar in på upplevelserna kvinnorna hade från sina karriärsliv, och andra föregående metaforer anses mindre relevanta i sammanhanget. Inledningsvis uttryckte flertalet av intervjupersonerna att de inte upplevde några svårigheter att leda i branschen. Under intervjuerna uppdagades dock flera faktorer som kvinnorna tidigare inte upplevt som utmaningar, men som författarna till studien tolkar som svårigheter de fått förhålla sig till. Detta uppfattar författarna till uppsatsen vara en del av en copingstrategi för att hantera den rådande kulturen och således bli accepterad och respekterad av sina medarbetare. Dock framkom det i studien att den svenska bygg- och anläggningsbranschen på senare tid haft en positiv utveckling, men för att ytterligare förbättringar ska kunna genomföras behöver dessa utmaningar fortsätta att uppmärksammas i samhället. / This thesis aims to investigate and convey a deeper picture of female leaders' experience of leading in the Swedish construction industry. The essay is a qualitative study in which eight female leaders were interviewed in depth about their personal experiences regarding the challenges they navigated around during their advancement in working life. These challenges are in this study divided into five categories to create clarity for the reader through the essay. The aim is to generate a greater understanding of the challenges that female leaders face, which in turn can contribute to progress in the industry. As well as investigating whether previous research on the metaphors used to describe these challenges can be applied to women's experiences of the construction industry. The sample for the study includes eight female leaders with positions such as site manager and supervisor where the majority of the group they lead consists of men. The results of the study showed that previous research regarding the theory of the glass labyrinth fits the experiences the women had from their career lives and other preceding metaphors are considered less relevant in the context. Initially, the majority of the interviewees expressed that they did not experience any difficulties in leading in the industry. During the interviews, however, several factors were discovered that the women previously did not experience as challenges, but which the authors of the study interpret as difficulties they had to deal with. The authors perceive this to be part of a coping strategy to deal with the prevailing culture and thus be accepted and respected by their employees. However, it emerged in the study that the Swedish construction industry has recently had a positive development, but in order for further improvements to be implemented, these challenges need to continue to be noticed in society.