På den svenska arbetsmarknaden beskrivs det idag finnas en tydlig könssegregering där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher, och där vissa arbeten anses lämpade för kvinnor medan andra anses lämpade för män. Att kvinnor söker sig till mansdominerade yrken är idag mer vanligt än tidigare. Syftet och frågeställningarna i denna studie var att undersöka en grupp kvinnors egna upplevelser av att arbeta inom olika typer av mansdominerade yrken, samt att undersöka hur de kommit dit och vilka vägar de tagit under resans gång. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer och urvalet bestod av åtta kvinnor som alla arbetade inom mansdominerade yrken. För att kunna förstå och analysera vårt material använde vi oss av tidigare forskning inom ämnet, samt teoretiska utgångspunkter som kön och genus, genusordning, uppfattningen om manligt och kvinnligt, könsmärkningsprocessen samt homosocialitet. Studiens resultat visade att intresset för yrket och dess arbetsuppgifter varit betydande i kvinnornas val av yrke, men att deras vägar till det valda yrket skilt sig åt. Flertalet lyfte svårigheter och hinder utifrån att vara i minoritet inom ett mansdominerat yrke, och kvinnorna redogjorde för hur de ibland använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att kunna hantera dessa situationer. Trots upplevda hinder redogjorde dock samtliga kvinnor för hur de trivs med sitt yrke och på arbetsplatsen.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ”Skydd mot olyckor”(SMO) får en anställning som brandman. Vi vill undersöka orsaken till detta och vi undrar om det är i rekryteringsprocessen som kvinnliga brandmän stöter på problem och därför inte får en anställning. Vi finner det även intressant att undersöka om normer och värderingar gällande kvinnliga brandmän påverkar rekryteringen av kvinnor. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där våra respondenter består av fem brandmän som arbetar på en brandstation någonstans i Sverige. Vårt insamlade intervjumaterial har vi analyserat, för att sedan, i vårt resultat, koppla till vår teoretiska referensram, som består av genus- och rekryteringsteorier. Resultatet visar att våra respondenter är mycket positiva till kvinnlig rekrytering inom räddningstjänsten och vi kan på så sätt inte se att svårigheterna att rekrytera kvinnor har något samband med stationens uppfattning om kvinnliga brandmän. Rekryteringssvårigheterna kan istället härledas till rekryteringsprocessen handplockning, där rekryteraren handplockar brandmän från manskodade yrken. Då det endast är manliga yrken som anses vara meriterade, så utesluts kvinnor. Vi kan på så sätt inte heller se att en examen från SMO - utbildningen skulle gynna kvinnors chanser till att få en anställning som brandman, då brandmännen fortfarande meriterar den tidigare praktiska yrkeserfarenheten framför en SMO – examen. Vi drar slutsatsen att det både är rekryteringsprocessen, där handplockning från de mansdominerade yrkena sker, samt samhällets normer och värderingar om kvinno- och mansyrken som sätter stopp för kvinnligt deltagande inom vår undersökta station.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna. De flesta informanterna i studien upplever att SMO utbildningen och brandmannarollen ger motsvarande utvecklingsmöjligheter oavsett kön. De kvinnor som arbetar som heltidsbrandmän har ökat från att det helt saknades kvinnor som arbetade som heltidsbrandmän 1997 till att år 2013 innefattas av 170 stycken. En grund till ökningen anses vara SMO utbildningen, som startade hösten 2003. SMO utbildningen öppnar dörrarna församtliga personer som vill utbilda sig till brandman. Andra betydande faktorer har bland annat innefattats av utveckling av de fysiska rekryteringstesterna och stöd från chef och arbetskollegor. Varje kommun har mandat att själva bestämma sitt antagningsförfarande.Detta kan vara en bidragande orsak till att jämställdhetsarbetets skiljer sig åt i landat.

The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities". / Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.

Sverige är formellt och på ytan ett jämställt land med principer och policys som förordar jämställdhet men i praktiken finns det stora brister. Den svenska arbetsmarknaden uppvisar en tydlig uppdelning mellan könen där kvinnor och män arbetar inom olika yrken. Syftet och frågeställningen med studien var att få ökade kunskaper om de normbrytande yrkesval som en grupp kvinnor har gjort genom att arbeta inom den mansdominerade byggbranschen samt varför de stannar kvar i yrket. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer och urvalet utgjordes av sju kvinnor som alla arbetar i byggbranschen. Teoretiska utgångspunkter som kön, genussystem, karriärteorier samt studier av kvinnor i mansdominerade branscher och utbildningsval har varit grunden för att förstå och analysera vårt stoff. Resultaten visar att trivsel, karriärmöjligheter inom yrket och företag som månar om sina anställda är viktiga faktorer för att kvinnorna stannar kvar i yrket. Att vara kvinna i byggbranschen är synonymt med att vara i minoritet och kopplat till det redogjorde kvinnorna för framför allt en negativ aspekt, nämligen en exkluderande jargong som flertalet har upplevt. Men trots detta trivs samtliga kvinnor med sitt yrkesval. Seglivade könsstrukturer motverkar skolans och branschens jämställdhetsarbete.

The aim of our paper is to examine from a sociological perspective the consequences women experience in their work in male-dominated occupations. We also want to examine different expectations placed on women in a male-dominated workplace and how these women in turn experience their professional role. Finally, we want to find out how these women view their leisure time and how it has a connection to their choice of profession. We have used qualitative interviews where eight women aged 20-50 were interviewed. Being questioned, tested all the time and placed in a union was of great importance in how the respondents experienced themselves in their male-dominated profession. The respondents have used different approaches to be able to prevent this. These included behaving more "boyishly" in order to be accepted by the male colleagues, trying to keep up with the "guys'" jokes as it is easier to have it and do with the men and to be tough. With the help of various theories and concepts, we have gained a broader perspective in the area we have investigated. We have chosen Yvonne Hirdman's theory of gender systems to gain a deeper understanding of the power structure that organizes the relationship between the sexes. We also delve into Judith Butler's theory of the heterosexual matrix, where masculinity is to express man and femininity is to express woman. Finally, we have chosen Erving Goffman's theory of dramaturgical sociology, which is important in Goffman's thinking about appearances that an individual presents in front of a group of observers where the observers also have an impact on the individual.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.