Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt.   Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess. Efter det utfördes 14 telefonintervjuer med kvinnor som hade påbörjat ansökningsprocessen, men som valde att inte fullfölja den.   Resultatet visade att Försvarsmaktens arbete för mångfald och jämställdhet går att koppla till tidigare forskning och teorier om ämnena. Det framkom även att de kvinnor som vi intervjuat, valde att inte fullfölja antagningsprocessen på grund av att andra intressen tog över eller för att det blev fel i det första steget i antagningsprocessen. / This is a study of how the Swedish Armed Forces work with diversity and gender equality. The aim is to find out why women begin their admission process, but then chose not to pursue it. This is a problem that the Swedish Armed Forces have and they are trying to attract more women into the organization. Their goal is to be able to make better decisions from a diverse perspective and thereby achieve high effect.   The data was collected by using semi-structured interviews, both personal and by telephone. First performed was a personal interview with our contact at the Swedish Armed Forces, then a telephone interview with a person who is working on a project to make contact with women who have started their admission process. 14 telephone interviews were performed with women who had begun the application process, but then chose not to pursue it.   The results showed that the Swedish Armed Forces' efforts to promote diversity and gender equality can be linked to previous research and theories on the substances. It also showed that the women who we interviewed, chose not to complete the admission process due to other interests took over, or that something turned out wrong in the first step of the admission process.

Trivsel med ledarskap på arbetsplatsen är för många förenat med arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att undersöka vad som uppfattas som positivt respektive negativt ledarskap. Studien vill även undersöka vilka attribut som kännetecknar kvinnligt respektive manligt ledarskap på mansdominerade arbetsplatser i det svenska samhället. En kvalitativ metod valdes och tio personer intervjuades. Tematisk analys användes som analysmetod och utgick ifrån 4 teman, positivt, negativt, manligt och kvinnligt ledarskap. Studien resulterade i 15 subkategorier inom de 4 temana. De resultat som gick att koppla till ett transformativt ledarskap uppfattades som positivt. De resultat som gick att koppla till transaktionellt ledarskap och Laissez-faire upplevdes som mindre önskvärt ledarskap. Både manliga och kvinnliga ledare uppfattades enligt de karaktärsdrag som tidigare forskning benämnt som agentic och communal. Resultatet visade inga tecken på att varken kvinnor eller män sågs som mer önskvärda ledare. Ett jämställt ledarskap efterfrågades av medarbetarna på mansdominerade arbetsplatser.

The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities". / Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.

Att kunna socialt identifiera sig med sin arbetsgrupp är för många förenat med välmående och trygghet på arbetsplatsen men även som något viktigt för gruppens dynamik. Syftet med studien är att öka förståelsen för kvinnors upplevda hinder och möjligheter att kunna socialt identifiera sig med arbetsgruppen på en mansdominerad arbetsplats och på så sätt skapa förståelse för kvinnors subjektiva upplevelser. Tio kvinnor som arbetar på mansdominerade arbetsplatser har intervjuats. Kvalitativ metod har använts tillsammans med Tematisk Analys som analysmetod. Studien har kommit fram till att kvinnor upplever fler hinder (t.ex diskriminering och bristande förtroende) än möjligheter att kunna socialt identifiera sig med sin arbetsgrupp på en mansdominerad arbetsplats. Ju fler kvinnor det finns på arbetsplatsen desto lättare är det att socialt identifiera sig med arbetsgruppen.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen. / The purpose of the study is to investigate the experience of and the work with gender equality in a male dominated company, how women in production experience gender equality and how the company work with gender equality. In order to achieve the purpose of this study, we have conducted a survey in a Swedish industrial company with operations in several countries. We visited one of their workplaces which can be seen as a classic male dominated workplace since they only have 9.9% employed women. For the analysis of the study we have chosen to proceed from a social constructivist perspective and we have subsequently chosen suitable theories about, among other things, the creation of gender and gender labelling of organizations. The study is of a qualitative nature as the empirical material was collected through eleven interviews with ten different informants. Seven of them are women who work in production and three of them represent the company's gender equality work. In the result, we describe how the company work with gender issues and how women experience gender equality in the workplace. We found that the women liked their workplace, but they saw some areas of improvement in the field of gender equality at the workplace. In addition, most had a desire for a more transparent gender equality work that includes everyone in the organization.

The purpose of this study is to describe and analyze women's experiences of working in a male-dominated workplace in an industrial profession. This will be analyzed with help of three questions: What benefits do women experience of working in a male-dominated workplace? Do women experience any difficulties of working in a male-dominated workplace? How do women handle any challenges and obstacles in the workplace as a consequence of being a minority? To answer the study's purpose and questions, a qualitative method has been used where five women in the same workplace were interviewed. In order to interpret the study's results, theories of gender systems, gender marking, hegemonic masculinity, femininity and homosociality and heterosociality have been used. Previous research in the subject area shows that women generally have a positive attitude towards working among the majority of men, but also experience some challenges with it. This is similar to the results of this study, where all women have a good perception of working among the majority of men. The women also experience some difficulties in terms of having less room to make mistakes, as well as having other expectations in relation to men. In addition, women use different strategies to adapt to the social environment. / Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kvinnors upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats inom ett industriyrke. De frågeställningar som undersökningen behandlar är: Vilka fördelar upplever kvinnorna att det finns med att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Upplever kvinnorna några svårigheter av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Hur hanterar kvinnorna eventuella utmaningar och hinder på arbetsplatsen som en konsekvens av att vara minoritet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts där fem kvinnor på samma arbetsplats intervjuats. För att tolka studiens resultat har teorier om genussystem, könsmärkning, hegemonisk maskulinitet, femininitet samt homosocialitet och heterosocialitet använts. Tidigare forskning inom ämnesområdet påvisar att kvinnor i stort har en positiv inställning till att arbeta bland majoriteten män, men att det även förekommer en del utmaningar med det. Detta liknar resultatet i denna undersökning där samtliga kvinnor trivs och generellt sett har en bra uppfattning av att arbeta bland män. Kvinnorna upplever även vissa svårigheter i form av att de har mindre utrymme att göra misstag, samt har andra förväntningar på sig i förhållande till männen. Dessutom använder sig kvinnorna av olika strategier för att kunna anpassa sig till den sociala miljön.

I studien används empiri insamlat från intervjuer för att undersöka sju kvinnors upplevelser av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Utifrån en tematisk analys antyder resultatet bland annat att könsnormer spelar en stor roll för hur de intervjuade kvinnorna som arbetar inom mansdominerade arbetsplatser bemöts. Vidare visar resultatet att dessa kvinnor upplever att de måste prestera mer än män för att lyckas samt att de inte får samma arbetsrelaterade chanser som sina manliga kollegor. Respondenterna uttryckte även att de inte upplever att de anpassat sig för att passa in i gemenskapen på arbetsplatsen. Studiens empiri har ställts emot tidigare forskning, Yvonne Hirdmans genusteori samt Eagly & Woods sociala rollteori för att belysa vilka utmaningar kvinnor kan stöta på i sitt arbete samt hur kvinnor påverkas och anpassar sig till att vara i minoritet. Det förs bland annat en diskussion om att det faktum att respondenterna inte känner sig betrodda i sina roller, vilket enligt genussystemet och social rollteori beror på att det uppstår en social störning när de kvinnliga respondenterna agerar utanför rådande sociala förväntningar. Studiens analys tar även upp hur människan, medvetet eller omedvetet, anpassar sig till nya situationer, såsom att passa in i en arbetsgrupp, samt vilka “uppoffringar” detta kan innebära. Vidare diskuteras det att studiens resultat gällande det osynliga arbetet inte är helt enigt med tidigare forskning då resultatet visade att respondenterna inte upplevde sig utföra det osynliga arbetet i den grad som forskningen antyder. / The study uses empirical data collected from seven interviews to investigate women's experiences of working in male-dominated workplaces. In a thematic analysis, the results suggest, among other things, that gendernorms play a large role in hos women who work in male-dominated workplaces are treated. Furthermore, the results show that women feel obliged to perform more than men to succeed and that they do not get the same work-related opportunities as their male colleagues. Respondents also expressed that they do not feel that they have adapted to fit into the workplace. The study's empirical data has then been compared with previous research, Yvonne Hirdman's theory of the gendersystem and Eagly & Wood's social role theory to highlight the challenges that women may encounter in their work and how they are affected by and adapt to being in a minority. There is also a discussion regarding the fact that the respondents do not feel trusted in their roles which, according to the gendersystem and social role theory, is a sign of social disruption in which the female respondents act contrary to prevailing social expectations. The analysis of the study also addresses how humans, consciously or unconsciously, adapt to new situations, such as fitting into a work group, and what "sacrifices" this may entail. Furthermore, it is discussed that the study's results regarding invisible work are not entirely consistent with previous research as the results showed that the respondents did not feel that they performed invisible work to the extent that the research suggests.