En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.

I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget. De halvstrukturerade intervjuerna genomfördes på de deltagande kvinnornas arbetsplatser. Studien visar att kvinnorna upplever skillnader mellan hur manliga och kvinnliga kollegor behandlas och hur de beskrivs men att informanterna tidigare inte reflekterat över detta. Resultaten visar att informanterna tillhör en grupp arbetstagare som kallas för de involverade. Vidare visar resultaten att informanterna antar de strategier Bagilhole, et al. beskriver att kvinnliga arbetstagare antar för att bli accepterad av de manliga kollegorna.

Syftet med studien är att från ett genusperspektiv bidra med kunskap om varför kvinnor är mer sjukfrånvarande än män inom ett industriföretag. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med chefer, resurspersoner samt sjukskrivna kvonnor och män. Med utgångspunkt i forskning om sjukfrånvaro och ett doing gender- perspektiv analyseras varför kvinnor är mer sjukskrivna än män inom företaget. Resultatet visar att det finns flera förklaringar till kvinnors högre sjukfrånvaro inom företaget. Det är höga krav generellt sett på medarbetarna och kvinnor måste prestera bättre än männen inom företaget. Kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj, vilket gör att deras totala belastning både i arbetet och i övriga livet är högre än männens, vilket kan vara en förklaring till deras högre sjukfrånvaro inom företaget. Slutsatsen som dras av resultatet i studien är att hur kön skapas påverkar kvinnors arbetsförmåga och därigenom deras sjukfrånvaro. Hur kön skapas är beroende av normer i samhället och inom företaget.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka kvinnors psykosociala arbetsmiljö på en mansdominerad arbetsplats. I denna studie har vi valt att granska den genom genus, jämlika arbetsförhållanden och obalans mellan män och kvinnor. Vi har utgått från teorin om ojämlighetsregimer och hur dessa kan tas sig i utryck i den studerade organisationen.  Åtta kvinnor intervjuades och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen gav två huvudteman som var kvinnors upplevelse av inre och yttre faktorer.  Utifrån resultatet har denna studie visat att kvinnor behöver överprestera för att bli accepterad som en i gruppen, att som kvinna inte visa sig sårbar och acceptera jargonger och uttalanden om kvinnor för att passa in. Utanförskap var också något som kvinnorna upplevde.

Syftet med fallstudien var att undersöka kvinnors upplevelser av att arbeta på en arbetsplats där de flesta anställda är män. Mer specifikt syftade studien till att undersöka anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en mansdominerad arbetsplats. Den kvalitativa studien utgick från en explorativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom ett målinriktat bekvämlighetsurval medverkade 13 kvinnliga deltagare (N=13) inom åldersspannet 21–42 år som arbetar på ett stort svenskt företag där de flesta anställda är män (36 % kvinnor och 64 % män). Studiens analysmetod var tematisk analys, vilket resulterade i tre övergripande teman (organisationskultur, ledning och företaget) och sex underteman. Studiens resultat visade att anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en arbetsplats där de flesta anställda är män är socialt stöd, ett gott arbetsklimat, utvecklingsmöjligheter, lön och förmåner. Ytterligare aspekter som kvinnorna upplevde var viktiga för att trivas på den mansdominerade arbetsplatsen var upplevd likabehandling, företagets värderingar, positiv WLB, att företaget vidtar åtgärder vid incidenter av diskriminering och sexuella trakasserier, samt upplevd inre motståndskraft.

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform. Tidigare forskning visar bland annat att alla människor är olika och att personliga egenskaper som kön,kompetens, utbildningsnivå, ålder, attityder, uppfattningar etcetera är viktiga påverkansfaktorer för vadindividen kommer att värdera som belöning. Personers materiella, sociala och/eller privatekonomiskaförhållanden utgör också en variabel i inställningen till lönen som instrumentell eller symbolisk. Individersolika situationer och egna motivation till arbetet kan alltså rimligen antas påverka deras inställning till, ochtillfredsställelse till sin lön.Syfte:Syftet med denna undersökning var att undersöka vad de anställda inom en kvinno- respektivemansdominerad arbetsplats ser som viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen, samtundersöka eventuella skillnader gällande faktorerna arbetsplatserna emellan. Utöver detta undersöktes ävensynen på tillfredsställelse, jämställdhet samt påverkansmöjlighet inom lönesättningsprocessen och även omdet fanns några skillnader gällande dessa aspekter mellan arbetsplatserna.Metod:Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. För att sammanställa våra resultat användes ANOVA ochMann-Whitney U test.Resultat:Det som framkom av resultatet gällande vad som borde anses viktigt för de anställda när lönerna bestämsskilde sig markant åt mellan de båda arbetsplatserna i och med hur de rankade de olika faktorerna. Deanställda på den kvinnodominerade arbetsplatsen värderade vid lönesättningen faktorer som formellutbildning, anställningstid samt sättet att bemöta brukare/klienter som allra viktigast vid lönesättningen. Påden mansdominerade arbetsplatsen i vår undersökning värdesätter de anställda mer hårda faktorer somansvar och befogenheter samt resultatet av arbetet, vilket skulle kunna tyda på en mer instrumentellinställning till arbetet och på så vis även till de faktorer som bör påverka lönesättningen. När det gäller synenpå tillfredsställelse, möjlighet till påverkan och uppfattningen av jämställdheten inom lönesättningsprocessengav vårt resultat enbart signifikanta skillnader mellan de båda arbetsplatserna när det gällde jämställdhet.Dock uppmättes här ett högre F-värde om man delade upp grupperna efter kön. Vi kunde även se signifikansmellan månadslön och tillfredställelse samt mellan månadslön och påverkansmöjlighet ilönesättningsprocessen. Även vilket årtionde man var född gav signifikans gällande upplevelsen avtillfredställelse.

Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt.   Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess. Efter det utfördes 14 telefonintervjuer med kvinnor som hade påbörjat ansökningsprocessen, men som valde att inte fullfölja den.   Resultatet visade att Försvarsmaktens arbete för mångfald och jämställdhet går att koppla till tidigare forskning och teorier om ämnena. Det framkom även att de kvinnor som vi intervjuat, valde att inte fullfölja antagningsprocessen på grund av att andra intressen tog över eller för att det blev fel i det första steget i antagningsprocessen. / This is a study of how the Swedish Armed Forces work with diversity and gender equality. The aim is to find out why women begin their admission process, but then chose not to pursue it. This is a problem that the Swedish Armed Forces have and they are trying to attract more women into the organization. Their goal is to be able to make better decisions from a diverse perspective and thereby achieve high effect.   The data was collected by using semi-structured interviews, both personal and by telephone. First performed was a personal interview with our contact at the Swedish Armed Forces, then a telephone interview with a person who is working on a project to make contact with women who have started their admission process. 14 telephone interviews were performed with women who had begun the application process, but then chose not to pursue it.   The results showed that the Swedish Armed Forces' efforts to promote diversity and gender equality can be linked to previous research and theories on the substances. It also showed that the women who we interviewed, chose not to complete the admission process due to other interests took over, or that something turned out wrong in the first step of the admission process.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen. / The purpose of the study is to investigate the experience of and the work with gender equality in a male dominated company, how women in production experience gender equality and how the company work with gender equality. In order to achieve the purpose of this study, we have conducted a survey in a Swedish industrial company with operations in several countries. We visited one of their workplaces which can be seen as a classic male dominated workplace since they only have 9.9% employed women. For the analysis of the study we have chosen to proceed from a social constructivist perspective and we have subsequently chosen suitable theories about, among other things, the creation of gender and gender labelling of organizations. The study is of a qualitative nature as the empirical material was collected through eleven interviews with ten different informants. Seven of them are women who work in production and three of them represent the company's gender equality work. In the result, we describe how the company work with gender issues and how women experience gender equality in the workplace. We found that the women liked their workplace, but they saw some areas of improvement in the field of gender equality at the workplace. In addition, most had a desire for a more transparent gender equality work that includes everyone in the organization.

The purpose of this study is to describe and analyze women's experiences of working in a male-dominated workplace in an industrial profession. This will be analyzed with help of three questions: What benefits do women experience of working in a male-dominated workplace? Do women experience any difficulties of working in a male-dominated workplace? How do women handle any challenges and obstacles in the workplace as a consequence of being a minority? To answer the study's purpose and questions, a qualitative method has been used where five women in the same workplace were interviewed. In order to interpret the study's results, theories of gender systems, gender marking, hegemonic masculinity, femininity and homosociality and heterosociality have been used. Previous research in the subject area shows that women generally have a positive attitude towards working among the majority of men, but also experience some challenges with it. This is similar to the results of this study, where all women have a good perception of working among the majority of men. The women also experience some difficulties in terms of having less room to make mistakes, as well as having other expectations in relation to men. In addition, women use different strategies to adapt to the social environment. / Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kvinnors upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats inom ett industriyrke. De frågeställningar som undersökningen behandlar är: Vilka fördelar upplever kvinnorna att det finns med att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Upplever kvinnorna några svårigheter av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Hur hanterar kvinnorna eventuella utmaningar och hinder på arbetsplatsen som en konsekvens av att vara minoritet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts där fem kvinnor på samma arbetsplats intervjuats. För att tolka studiens resultat har teorier om genussystem, könsmärkning, hegemonisk maskulinitet, femininitet samt homosocialitet och heterosocialitet använts. Tidigare forskning inom ämnesområdet påvisar att kvinnor i stort har en positiv inställning till att arbeta bland majoriteten män, men att det även förekommer en del utmaningar med det. Detta liknar resultatet i denna undersökning där samtliga kvinnor trivs och generellt sett har en bra uppfattning av att arbeta bland män. Kvinnorna upplever även vissa svårigheter i form av att de har mindre utrymme att göra misstag, samt har andra förväntningar på sig i förhållande till männen. Dessutom använder sig kvinnorna av olika strategier för att kunna anpassa sig till den sociala miljön.

Trots att mycket skett inom jämställdhetsarbete på dagens arbetsplatser finns ännu problematik kring hur det är att vara anställd på en arbetsplats som har en majoritet av det ena eller andra könet. Studiens syfte var att utforska hur det är att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats samt hur den situationen eventuellt kan förbättras. Utgångspunkten var att fokusera på informanternas psykiska mående på arbetet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades sedan enligt Burnards flerstegsprocess. Resultaten visade på en variation i kvinnornas upplevelser där de upplevde sexuella trakasserier och en förhöjd kravbild i jämförelse med de manliga kollegorna, men också upplevda positiva erfarenheter som stödjande kollegor och raka och ärliga kommunikationsmöjligheter. Resultaten visade även på hur viktigt ett aktivt förbättringsarbete var när det gällde kvinnornas situation. Exempel på hur ett sådant förbättringsarbete kan bedrivas föreslås i studien. / What is it like, to be a woman at a male-dominated workplace? In this qualitive study, the question was asked to raise awareness around the complexities related to the subject, and how the situation for many women could be improved. The study focused on the psychological factors related to being one or one of few woman at a male-dominated workplace. The material was gathered through interviews and analyzed according to Burnard's step-process. The result showed a variation when it came to the women's experiences. Some of the women reported sexual harrassement and insuperably high requirements. Some also reported positive factors related to their situation, such as supportive male colleagues as well as honest communication styles. The result also showed on the importance of maintaining improvement work related to equality policies at every workplace. The paper offers some examples on such improvement work.