SammanfattningVi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ”fritids” får hålla till godo med resterande rum. Vi har även utifrån intervjuerna sett att det är viktigt för pedagogerna att lyfta barnets röst och göra dem delaktiga i verksamheten. Även när barnen får vara med och bestämma är det dock pedagogerna som bestämmer ramarna. Dagarnas tema är förutbestämt och tider för mellanmål och när barnen går hem är faktorer som sätter ramar. Vi har även sett utifrån empiri och intervjuer att ett informellt lärande utifrån barnens intressen sker i den undersökta fritidshemsverksamheten. Vilket är något som både pedagogerna och forskare generellt vill lyfta som centralt för fritidshemsverksamheten.

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform. Tidigare forskning visar bland annat att alla människor är olika och att personliga egenskaper som kön,kompetens, utbildningsnivå, ålder, attityder, uppfattningar etcetera är viktiga påverkansfaktorer för vadindividen kommer att värdera som belöning. Personers materiella, sociala och/eller privatekonomiskaförhållanden utgör också en variabel i inställningen till lönen som instrumentell eller symbolisk. Individersolika situationer och egna motivation till arbetet kan alltså rimligen antas påverka deras inställning till, ochtillfredsställelse till sin lön.Syfte:Syftet med denna undersökning var att undersöka vad de anställda inom en kvinno- respektivemansdominerad arbetsplats ser som viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen, samtundersöka eventuella skillnader gällande faktorerna arbetsplatserna emellan. Utöver detta undersöktes ävensynen på tillfredsställelse, jämställdhet samt påverkansmöjlighet inom lönesättningsprocessen och även omdet fanns några skillnader gällande dessa aspekter mellan arbetsplatserna.Metod:Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. För att sammanställa våra resultat användes ANOVA ochMann-Whitney U test.Resultat:Det som framkom av resultatet gällande vad som borde anses viktigt för de anställda när lönerna bestämsskilde sig markant åt mellan de båda arbetsplatserna i och med hur de rankade de olika faktorerna. Deanställda på den kvinnodominerade arbetsplatsen värderade vid lönesättningen faktorer som formellutbildning, anställningstid samt sättet att bemöta brukare/klienter som allra viktigast vid lönesättningen. Påden mansdominerade arbetsplatsen i vår undersökning värdesätter de anställda mer hårda faktorer somansvar och befogenheter samt resultatet av arbetet, vilket skulle kunna tyda på en mer instrumentellinställning till arbetet och på så vis även till de faktorer som bör påverka lönesättningen. När det gäller synenpå tillfredsställelse, möjlighet till påverkan och uppfattningen av jämställdheten inom lönesättningsprocessengav vårt resultat enbart signifikanta skillnader mellan de båda arbetsplatserna när det gällde jämställdhet.Dock uppmättes här ett högre F-värde om man delade upp grupperna efter kön. Vi kunde även se signifikansmellan månadslön och tillfredställelse samt mellan månadslön och påverkansmöjlighet ilönesättningsprocessen. Även vilket årtionde man var född gav signifikans gällande upplevelsen avtillfredställelse.

Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter. Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna. Med positionering menar vi således vilka av dessa tre attribut konsulterna har. Resultaten visar att konsulter i regel uppfattas som legitima och kunniga och att de visar stor angelägenhet att genomföra projektarbet på ett positivt och effektivt tillvägagångssätt. I intervjuerna framkom att konsulterna ofta ansåg sig vara maktlösa och att de har problem att påverka implementationsprocesser på ett direkt sätt. Konsulterna rapporterade dock att de med sitt kunnande, erfarenhet och sociala ställning i projekt kan skapa koalitioner med mer inflytelserika aktörer och därigenom påverka nödvändiga beslut på ett indirekt sätt. Med Mitchells et al. (1997) Stakeholder-teori som bakgrund definieras detta fenomen därför som att konsulter har en reducerad variabel P och därmed en säregen position att, i vissa frågor,kunna påverka ett projektarbete