Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter. Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna. Med positionering menar vi således vilka av dessa tre attribut konsulterna har. Resultaten visar att konsulter i regel uppfattas som legitima och kunniga och att de visar stor angelägenhet att genomföra projektarbet på ett positivt och effektivt tillvägagångssätt. I intervjuerna framkom att konsulterna ofta ansåg sig vara maktlösa och att de har problem att påverka implementationsprocesser på ett direkt sätt. Konsulterna rapporterade dock att de med sitt kunnande, erfarenhet och sociala ställning i projekt kan skapa koalitioner med mer inflytelserika aktörer och därigenom påverka nödvändiga beslut på ett indirekt sätt. Med Mitchells et al. (1997) Stakeholder-teori som bakgrund definieras detta fenomen därför som att konsulter har en reducerad variabel P och därmed en säregen position att, i vissa frågor,kunna påverka ett projektarbete

This diploma thesis deals with a topic of continuing professional development of nurses in the Czech Republic. The text is divided into two mutually connected dimensions. The first one focuses on a nurse as a stakeholder with certain motivations, strategies, and attitudes. The second dimension discusses the existing system of continuing professional development for nurses in terms of its implementation, form, as well as dysfunctional elements, and future challenges. The thesis shows a connection between the above dimensions. The formalised system of continuing professional development is supposed to affect nursing profession. At the same time, nurses are expected to be involved in the decision-making process. These assumptions are faced with the reality in the thesis. A qualitative study among nurses and experts leads to a conclusion that the current system does not fulfil nurses' both professional (in terms of quality and relevance of the education provided) and personal (financial and time burden) needs. Thus it hardly achieves its original goals. Should the system be changed, the nurses must engage in the decision-making process, which they currently do not. The continuing professional development might serve as one of the solutions to the insufficient political participation of nurses. Despite...