Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter. Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna. Med positionering menar vi således vilka av dessa tre attribut konsulterna har. Resultaten visar att konsulter i regel uppfattas som legitima och kunniga och att de visar stor angelägenhet att genomföra projektarbet på ett positivt och effektivt tillvägagångssätt. I intervjuerna framkom att konsulterna ofta ansåg sig vara maktlösa och att de har problem att påverka implementationsprocesser på ett direkt sätt. Konsulterna rapporterade dock att de med sitt kunnande, erfarenhet och sociala ställning i projekt kan skapa koalitioner med mer inflytelserika aktörer och därigenom påverka nödvändiga beslut på ett indirekt sätt. Med Mitchells et al. (1997) Stakeholder-teori som bakgrund definieras detta fenomen därför som att konsulter har en reducerad variabel P och därmed en säregen position att, i vissa frågor,kunna påverka ett projektarbete

Aktierekommendationer som publiceras för allmänheten kan tas fram av både analytiker och journalister. Trots att de till synes har samma arbetsuppgifter finns skillnader i hur de arbetar. Analytiker har enligt tidigare studier visat sig kunna vara beroende och således utfärda aktierekommendationer som inte återspeglar verkligheten. Journalister ska emellertid vara neutrala vilket bör ge korrekta aktierekommendationer. Utifrån det ämnade den här studien att ta reda på om det fanns skillnader i aktörernas agerande. Det genom att undersöka om yrkesroll påverkar utfallet av aktierekommendationer; om köp– eller säljrekommendationer som publiceras i störst utsträckning. Vidare hade studien för avsikt att ta reda på om marknadsvärde är en faktor som påverkar utfall på aktierekommendationer. Det eftersom analytiker visat sig vara benägna att kompromissa sin neutralitet för att få insikt i mindre bolag som inte delger marknaden med lika mycket offentlig information som större bolag. Genom logistisk regression testades sannolikheter för att undersöka syftet och besvara hypoteser. Studien fann att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer jämfört med journalister. Det påvisas att mindre bolag i större utsträckning får köprekommendationer. Däremot finner studien inget stöd för att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer för mindre bolag än vad journalister gör.