Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område. Studien har en kvalitativ ansats som utgår från ett fenomenologiskt synsätt med hermeneutiska inslag. Intervjuerna som varit semi-strukturerade har genomförts på fem olika företag inom olika branscher. Resultaten visade att påverkansmöjligheterna inte direkt anses vara kopplat till statusen inom HR då utövarna upplever sig delaktiga och mer eller mindre beslutsfattande i olika situationer. HR består till stor majoritet av kvinnor vilka utifrån vårt resultat inte upplever några direkta konsekvenser av den ojämna könsbalansen. Resultaten och diskussionen pekar på att organisationens tendenser till tröghet kan försvåra förmedlingen av HRs nya roller. Studien har visat att HR har en bit att gå för att synliggöra sig fullt och visa sina bidragande kvalitéer och därmed öka sin status. Under arbetets gång har det även visat sig vara betydelsefullt för HRs framtida överlevnad att ha kunskaper inom ekonomi för att kunna motivera och visa på sin strategiska nytta för organisationen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter. Totalt utfördes två intervjuer samt en enkätundersökning med 47 deltagare. Resultatet visade inget samband mellan organisatoriskt engagemang och de undersökta faktorerna kommunikation, socialt stöd, påverkansmöjligheter och utvecklingsmöjligheter. I diskussionen framgick det att kommunikation var en betydande faktor som hade samband med socialt stöd, påverkansmöjligheter och utvecklingsmöjligheter. / The purpose of this study was to find possible connections between psychosocial work environment factors and if the factors co-occur with organizational commitment and if communication have a special significance in this correlation. Other studies have shown a positive correlation between psychosocial work environment factors and organizational commitment. The earlier studies have also shown that communication is a significant psychosocial work environment factor.  The study is conducted in secondary school in the south of Sweden. Data were collected through interviews and questionnaires. A total of two interviews were conducted, and a survey with 47 participants. The results showed no correlation between organizational commitment and communication, social support, decision latitude and possibilities of growth. The discussion showed that communication was a significant factor as it correlated with the factors social support, decision latitude and possibilities of growth.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB. De arbetare som hade en hög känsla av sammanhang upplevde förändringar som utmaningar, medan de som hade en låg känsla av sammanhang upplevde förändringar som en ovälkommen börda.