Diss. Linköping : Univ., 2002.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB. De arbetare som hade en hög känsla av sammanhang upplevde förändringar som utmaningar, medan de som hade en låg känsla av sammanhang upplevde förändringar som en ovälkommen börda.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Problemformulering: År 2020 arbetade ungefär var femte anställd skift eller annan typ av schema med arbetstid som förlagts under olika tider på dygnet. Det mest förekommande problemet med skiftarbete handlar om sömn och det är vanligt förekommande med störd sömn, sömnbrist och trötthet hos skiftarbetare. Tidigare forskning har visat att bristande sömnvanor bland skiftarbetare kan ha negativa konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Goda sömnvanor kan däremot minska risken för olika typer av sjukdomar. Många arbeten kräver bemanning dygnet runt, trots att det finns forskning som visar på att skiftarbete kan ha negativa konsekvenser på hälsan är det omöjligt att slopa alla skift. Denna studie kan bidra med kunskap till arbetstagare och arbetsgivare kring hur goda sömnvanor kan upprätthållas trotts skiftarbete. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva skiftarbetares olika upplevelser av goda sömnvanor. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Insamlade data analyserades genom fenomenografisk analysmetod. Resultat: Ett huvudtema, fyra kategorier och tio subkategorier identifierades. Huvudtemat för den fenomenorafiska analysen är att god sömn är en process med olika möjligheter. Kategorierna, med tillhörande subkategorier, sträcker sig över fyra olika delar av dygnet. Resultatet visar vad skiftarbetare upplever som god sömn och vad som bidrar till god sömn. Slutsats: Denna studie visar att god sömn är en process med olika möjligheter som sträcker sig över hela dygnet. Resultatet belyser möjligheterna till goda sömnvanor bland skiftarbetare och lyfter fram deltagarnas egna upplevelser. Resultatet bidrar till det hälsofrämjande perspektivet genom att medvetandegöra de faktorer som främjar en god sömn. Detta gör det möjligt att skapa stödjande miljöer och tillhandahålla kunskap för att på vis och underlättar att göra hälsosamma val gällande sömnen. / Aim: The purpose of this qualitative study is to describe shift workers' different experiences of good sleeping habits. Method: Qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Collected data were analyzed by phenomenographic analysis method. Results: One main theme, four categories and ten subcategories were identified. The main theme of the phenomenographic analysis is that good sleep is a process with different possibilities. The categories, with associated subcategories, extend over four different parts of the day. The results show what shift workers experience as good sleep and what contributes to good sleep. Conclusion: The results of this study show that good sleep is a process with different possibilities that extends throughout the day. The results highlight the opportunities for good sleeping habits among shift workers and highlight the participants' own experiences. The results contribute to the health-promoting perspective by raising awareness of the factors that promote good sleep. This makes it possible to create supportive environments and provide knowledge to make healthy choices regarding sleep.

Background: Information technology (IT) is today a large part of our everyday life and it is here to stay, develop and become an even larger part of our society. Today's industries are investing to digitize the industry for a sustainable future for both man and the environment. IT-stress begins to become a more familiar concept that emphasizes that we humans are affected by IT. Aim: To investigate industrial workers perceived IT-related stress and whether they feel that education received has been appropriate and that their competence development is enough for managing the implementation of industry 4.0. Method: Inductive approach with exploratory goals. A qualitative semi-structured interview was conducted on 6 respondents followed by a manifest content analysis. Result: The digitization generates several aspects that affect the individual and can lead to stress. Conclusions: More research is needed to ensure how implementation of industry 4.0 can be done with reduced IT-related stress / Bakgrund: Informationstekniken (IT) är idag en stor del av vår vardag och den är här för att stanna, utvecklas och blir en ännu större del av vårt samhälle. Dagens industrier satsar idag för att digitalisera industrin för en hållbar framtid för både människan och miljön. IT-stress börjar bli ett mer känt begrepp som understryker att vi människor påverkas av IT. Syfte: Undersöka industriarbetares upplevda IT-relaterade stress och om de upplever att kompetensutvecklingen varit ändamålsenlig för att hantera implementeringen av industri 4.0. Metod: Induktiv ansats med explorativa mål. En kvalitativ semi-strukturerad intervju utfördes på 6 respondenter därefter en manifest innehållsanalys. Resultat: Digitaliseringens förändringar medför flera aspekter som påverkar individen. Slutsats: Mer forskning behövs för att säkerställa hur implementering av industri 4.0 kan ske med minskad IT-relaterad stress.