Syftet i detta uppsatts har varit att belysa området psykning inom barnidrotten, med fokus på bågskytte, samt att ta reda på om det aktivt förekommer på bågskyttetävlingar. Teoretiskt utgår arbetet ifrån tre teorier; tillhörighetsmotivationsteorin av Weiss, Smith och Theebloom (1996), Sutherlands (1955) differentiella associationsteori samt Engström och Redelius (2002) teori om inlärt beteende. Metodologiskt vilar uppsatsen på semi-strukturerade intervjuer, som genomförts på barn, vilka tävlar i bågskytte. Resultatet påvisar att barn använder sig av psykningar, men inte alltid där vi förväntar oss. Det är dessutom mycket troligt att en stor del av de psykningar som sker inom barnidrotten är omedvetna handlingar eller uppvisande av inlärt beteende. Det framkommer i arbetet att det är mottagaren som sätter gränsen vart jargong övergår till psykning. Min slutsats är därför att psyka är en form av mobbing förutsatt att mottagaren uppfattat det som mobbing och att ”mobbaren” är medveten om att dess agerande är stötande. Som oftast går psykning över i mobbing utan att vara en jargong.

Sjöfarten är en egendomlig bransch inte lik någon annan. Förhållandena som råder ute på fartygen kan vara mycket påfrestande med den isolerade miljön som bidragande faktor. Sjöfarten har därutöver alltid varit och är en mansdominerad bransch. Det finns fortfarande brister i jämställdhetsarbetet ombord trots att vi i dag lever i en tid där jämställdhet blivit alltmer uppmärksammat. De här faktorerna kan leda till en utsatt miljö för kvinnor. Denna studie har undersökt hur manliga fartygsbefäl upplever arbetsmiljöfrågor som berör jämställdhet. Studien har också undersökt ifall det finns ett eventuellt attitydproblem som påverkar jämställdheten ombord. Den isolerande miljön och faktumet att kvinnor till antalet oftast är färre än männen kan leda till att kvinnor hamnar i en utsatt position. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att manliga sjöbefäl har en uppfattning om att det råder en mansdominerad kultur och jargong på fartygen. Dessutom finns det en uppfattning hos respondenterna gällande en problematik om att kvinnor tvingas anpassa sig till jargongen, vilket i många fall leder till att kvinnorna hamnar i en utsatt position. / The shipping industry is an industry unlike any other. The conditions prevailing on the vessels can be stressful with the isolated environment as a contributing factor. In addition, shipping has always been and continues to be a male-dominated industry. There are still shortcomings in the workplace in terms of gender equality onboard. The isolated environment and the fact that women are usually fewer than men onboard can create a vulnerable environment for the former. This study has examined how male ship officers experience work environment issues that affect gender equality. The study has also investigated whether there is a possible attitude problem that affects gender equality on board. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews. The results show that male officers believe that there is a maledominated culture and jargon on the vessels. In many cases, this leads to women having to adapt to this culture and results in placing them in a vulnerable position.

Sverige är formellt och på ytan ett jämställt land med principer och policys som förordar jämställdhet men i praktiken finns det stora brister. Den svenska arbetsmarknaden uppvisar en tydlig uppdelning mellan könen där kvinnor och män arbetar inom olika yrken. Syftet och frågeställningen med studien var att få ökade kunskaper om de normbrytande yrkesval som en grupp kvinnor har gjort genom att arbeta inom den mansdominerade byggbranschen samt varför de stannar kvar i yrket. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer och urvalet utgjordes av sju kvinnor som alla arbetar i byggbranschen. Teoretiska utgångspunkter som kön, genussystem, karriärteorier samt studier av kvinnor i mansdominerade branscher och utbildningsval har varit grunden för att förstå och analysera vårt stoff. Resultaten visar att trivsel, karriärmöjligheter inom yrket och företag som månar om sina anställda är viktiga faktorer för att kvinnorna stannar kvar i yrket. Att vara kvinna i byggbranschen är synonymt med att vara i minoritet och kopplat till det redogjorde kvinnorna för framför allt en negativ aspekt, nämligen en exkluderande jargong som flertalet har upplevt. Men trots detta trivs samtliga kvinnor med sitt yrkesval. Seglivade könsstrukturer motverkar skolans och branschens jämställdhetsarbete.

<p>Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. </p><p>Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. </p><p>De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.</p>

Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.

Industribranschen är idag fortfarande en mansdominerad bransch trots gedigna försök att jämna ut könsfördelningen. Det råder meningsskiljaktigheter kring vad det är som ligger till grund, för att en jämlik könsfördelning är svår att uppnå. En del hävdar att det handlar om vilka typer av utbildningar som väljs av män och kvinnor. Denna studie har haft en annan aspekt, nämligen hur organisationskulturen påverkas av att vara mansdominerad och hur det i sin tur kan påverka huruvida jämn könsfördelning går att nå. Tidigare forskning presenterar att mansdominerade arbetsplatser präglas av manliga kulturer och normer som många gånger skapar hinder för kvinnor. Det industriföretag som förekommer i studien har arbetat under flera år med att få in fler kvinnor på arbetsplatsen. Industriföretaget har i sina utvärderingar av trivsel på arbetsplatsen sett mönster av att medarbetare upplever en hård och rå jargong. Syftet med studien har varit att kartlägga och analysera nyanställdas möte med organisationskulturen inom ett industriföretag i Norrbotten. Metoden som tillämpats i uppsatsen har varit av kvalitativ karaktär där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda män och kvinnor från produktionen, som varit tillsvidareanställda i mindre än ett år. Empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier om organisationskultur, affektiv kultur samt mansdominerade arbetsplatser. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna är nöjda med könsfördelningen. De beskriver ett välkomnande arbetslag som präglas av lojalitet och respekt. Informanternas exempel på situationer och kommentarer talar dock för att det finns en undermedveten råare jargong. Slutsatser som dragits av resultatet är att kulturen föder en stark gemenskap och acceptans för sitt skiftlag där man håller varandra väldigt hårt om ryggen. Resultatet visar på att de äldre medarbetarna har en informell makt och dessutom ses som kulturbärare av den hårda jargongen. För att anonymisera företaget som studien behandlar har vi valt att referera till företaget som "Industriföretaget". / The industrial industry is today still a male-dominated industry despite solid attempts to achieve a more even gender distribution. There are differences of opinion regarding the factors behind the difficulties in reaching an equal gender distribution. Some claim that it has to do with differences in educational paths chosen by men and women. This study emphasizes another aspect. Namely how organizational culture is affected by being male-dominated and how it in turn affects whether equal gender distribution can be reached. Previous research shows that male-dominated workplaces are characterized by male cultures and norms that often create barriers for women. The industrial company included in the study has tried for several years to get more women into the workplace. The industrial company has in their evaluations of job satisfaction in the workplace seen that employees experience a rough and raw jargon. The purpose of the study has been to map and analyze new employees' meeting with the organizational culture within an industrial company in Norrbotten. The method used in the thesis has been of a qualitative nature. Seven semi-structured interviews were conducted with newly hired men and women from the production, who have been permanent employees for less than a year. The result has then been analyzed using theories of organizational culture, affective culture and male-dominated workplaces. The result shows that most informants are satisfied with the gender distribution and describes a welcoming team that is characterized by loyalty and respect. However, the informants' examples of situations and comments indicate that there is a subconscious raw jargon. Conclusions drawn from the result are that culture gives birth to a strong community and acceptance for their shift team where they hold each other very tightly. The result shows that the older employees have an informal power and are also seen as culture bearers of the rough jargon. To protect the company's anonymity in this study we are using the name "The industry company" when referring to it.

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar.

Den här uppsatsen undersöker hur religiöst laddad retorik, innefattande hänvisningar till religiösa texter, religiöst laddad jargong och värdeord potentiellt kan bidra till skapandet och upprätthållandet av maktstrukturer inom utvalda religiösa rörelser, samt huruvida religiös retorik får som konsekvens att medlemmar inom rörelserna på olika sätt blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda. Rörelserna som behandlas i uppsatsen är Livets Ord, Jehovas Vittnen (i Sverige) och Knutby Filadelfia. Tillämpade metoder är kritisk diskursanalys (CDA), samt etnografisk innehållsanalys (ECA). Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i argumentationsanalys- och teori, samt maktteorier utvecklade av Max Weber gällande legitima auktoriteter och Pierre Bourdieu gällande makt som symboliskt våld. Materialet som analyserats inkluderar inspelade intervjuer med tidigare medlemmar från samtliga rörelser, hämtade från podcasts, radio- och teveproduktioner som är fritt tillgängliga för allmänheten. Reportage och debattlitteratur författade av journalister och kritiker har även bidragit till analysen. Den etnografiska innehållsanalysen, tillika tematiska analysen, av intervjumaterialet resulterade i fem distinkta teman; alternativa tolkningar av bibelverser som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiöst laddad jargong som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir sexuellt utnyttjade; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir ekonomiskt utnyttjade; samt alternativa tolkningar av bibelverser i legitimerande syfte. Resultatet från den kritiska diskursanalysen indikerar att det i viss eller hög utsträckning förekommer religiöst laddad retorik som får som konsekvens att medlemmar blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda inom samtliga rörelser, samt att den religiösa retoriken potentiellt bidragit till skapandet och upprätthållandet av de maktstrukturer som gått att finna inom rörelserna.

Uppsatsens titel är ett citat: "Här luktar inte ens svett, här luktar det hora", som framförs av Polistidningen (nr 3, 1999), vilket tydligt visar på språkets jargong inom polisorganisationen. Genom att tillämpa kvalitativ innehållsanalys som metod för att undersöka tidningsartiklar har vi kunnat följa polisens jämställdhetsutveckling och upptäckt fler intressanta resultat. Från år 1957 till 2021 visar tidningsartiklar ett tydligt isärhållande mellan poliskåren och de kvinnliga posettliserna. På 70-talet och framåt började kvinnor höja sina röster och vi märkte en tydlig förändring i artiklarna. Samtalen kring jämställdhet och det faktum att kvinnliga poliser är här för att stanna gick sakta men stabilt framåt. Mot slutet av 80-talet svängde det över till en helt annan diskurs inom kåren, nu hade kvinnors nätverk utvidgats så att kvinnliga poliser runt hela världen delade med sig av varandras åsikter, erfarenheter och framtidsplaner. Sverige var en förebild eftersom det ansågs att jämställdhetsarbetet hade kommit långt här. Det empiriska materialet visar dock att när kvinnliga poliser utsatts för sexuella trakasserier har historiskt  få anmälningar gjorts. Att göra en anmälan kan innebära att de kvinnliga poliserna inte blir betrodda eller att det får negativa konsekvenser. Via artiklarna har den förkastliga jargongen inom poliskåren analyserats och hur kvinnliga poliser påverkats. Hur genus och könsmakt konstrueras och uttryckts har identifierat och studerats och resultatet visar på att polisorganisationen öppet sagt, “lite får man tåla”. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur genusfrågor hanteras inom poliskåren och hur dess interna processer och strukturer påverkar samhällets syn på kön och könsmakt.

Jämställdhet inom byggindustrin är ett högaktuellt ämne inom en könssegregerad bransch där kvinnor under en lång period varit i minoritet. Denna studie undersöker yrkesarbetares upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön på ett företag inom byggbranschen i Sverige. Studiens fokus är inriktat mot jämställdhet, social arbetsmiljö, jargong, stöd och en mansdominerad bransch.  Studien har utförts med hjälp av sex stycken yrkesarbetare inom ett byggföretag i Sverige. En kvalitativ metod har genomförts för denna studie med semistrukturerade intervjuer. Teorier som homosocialitet och heterosocialitet, Ackers fyra interaktions- och könsprocesser, instrumentellt stöd och emotionellt stöd samt nyinstitutionell teori har tillsammans med tidigare forskning nyttjats för att studera respondenternas upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön ur ett genusperspektiv. Studien visar att jämställdhetsarbetet är bra i teorin där policys och dokument finns att tillgå, men att det brister i praktiken. Det är även en skillnad kring svaren från kvinnorna respektive männen. Ur resultatet framkommer både förbättringsområden för jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön, där en bristande stödfunktion för några av kvinnorna uppdagas. I studien framkommer det även en önskan hos samtliga kvinnliga respondenter att fler kvinnor börjar verka inom byggbranschen. De kvinnliga respondenterna tror att fler kvinnor är intresserade av branschen men ändå väljer andra yrkesvägar. Kvinnorna tror att om byggbranschen blir mer uppmärksammad i samhället så kan det bidra till att fler kvinnor utbildar sig inom bygg.