För nyanställda är socialisationsprocessen ett avgörande steg, i övergången till en ny organisation finns utmaningar och aspekter som är avgörande för hur väl en individ kommer in i och blir en del av arbetsplatsgemenskapen. Organisationer använder sig av olika taktiker för att strukturera upp socialiserings- och lärandeprocesser för nyanställda.  Försvarsmakten är en organisation där struktur, auktoritet och formella arbetsbeskrivningar används för att nå uppsatta mål. Där vanliga antaganden om arbetsgemenskap och socialisering inte passar in, syftet är att bidra till ökad kunskap om organisationssocialisation i en annorlunda kontext.  Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med åtta frågor, med anställda inom Försvarsmakten. För att förstå vad det är utifrån berättelser om interaktion och genom händelser under grundläggande militär utbildning som utmärker organisationen i socialisationsprocessen. Det empiriska materialet spelades in och transkriberades, för att sedan sorteras och reduceras. Materialet analyserades tillsammans med för studien vald teori, där likheter och skillnader upptäcktes, vilket ledde fram till det för studien slutliga resultatet.  Socialisationsprocessen på en arbetsplats med tydliga strukturer upplevs gå otroligt fort till skillnad mot många andra arbetsplatser. Rekryters tillhörighet är gruppen, och utifrån gruppdynamiken arbetar de tillsammans för att lösa uppgifter som ligger framför dem. Socialisationen skapade en rädsla för att sticka ut från den gröna massan. Ett viktigt moment var att lära sig tabulatur, vilket möjliggjorde för rekryterna att undvika de missförstånd som uppstod när de först kom in i organisationen. Utifrån uniform och märken förstås maktstrukturer och hierarkier, samtidigt som interaktionen i den enskilda gruppen upplevdes familjär och oformell, för att bli mer och mer formell ju längre ut från den enskilda gruppen rekryterna kom.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad för roll Kissie har på tre stycken åttondeklasser. Vi vill ta reda på hur de uppfattar Kissies.se och personen som driver bloggen. Teori: Dramaturgiska perspektivteorin, socialisationsteorin, hermeneutiken.Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer och kvantitativa enkäter. Huvudresultat: Det som framgick genom undersökningarna när det gäller syftet är att Kissies.se ofta fungerar som en inspirationskälla när det gäller vissa köpval på en del av deltagarna. De berättade själva att de blir påverkade i den mån att om Kissie tipsar om olika kläder, smink, musiklåtar, maträtter kan de ta efter. Därför kom vi fram till att bloggen även fungerar som en annonssida när det gäller materiella saker. Men enligt deltagarna tar man inte åt sig av de skönhetsingrepp och ideal Kissie skriver om. Detta för att målgruppen känner att Kissie är överdriven och har gått ett steg för långt med hur hon ser ut.

Abstrakt Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram barns tankar om parlamentarisk politik och samhällsfrågor utifrån deras perspektiv. Uppsatsen är av kvalitativ art och vi har använt oss både av fokusgrupp och individuella intervjuer. Vi har inspirerats av tidigare forskning där barn som medborgare och FN:s barnkonvention artikel 12 är i fokus för att öka legitimiteten i vår studie. Uppsatsen har utgått ifrån politisk teori, socialisationsprocessen, genus och gruppstyrda. Vi har fått resultat ur både grupp och individperspektiv som stärker barn som tänkande individer utan rättslig handlingsförmåga. Trots att barn inte talar vuxenspråk har de åsikter om och påverkas av den omvärld de lever i. Den grupp med barn vi har lyssnat på kunde inte mycket om politiska partier, däremot kunde de mycket om fattigdom, ebola och välgörenhet. De hade problem med partiledarnas namn, däremot berättade de för oss hur de upplever skolmiljön och gav förslag till förbättringar i skolan. Ur barnens perspektiv har vi försökt fånga essensen i deras ord. / Abstract The purpose of this paper is to highlight children’s thoughts regarding issues of society and politics. Our paper is qualitative and we´ve used both a focus group and several individual interviews. We were inspired by previous research in which children, as citizens, are in focus. We also used UNCRC article 12 in order to increase the legitimacy of our study. The thesis has been based on political theory, socialization, gender and other-directed. We have received results from groups and individuals perspective that strengthen children as thinking individuals without legal capacity. Although children do not use adult speech, they have opinions and are influenced by the society they live in. The group of children we listened to didn´t know much about political parties, they did, however, know about poverty, Ebola and charity. They had problems naming the leaders of political parties, but could tell us how they perceived the school-environment and suggested improvements while we interviewed them. We´ve tried to capture the essence of the childrens words in their perspective.

Industribranschen är idag fortfarande en mansdominerad bransch trots gedigna försök att jämna ut könsfördelningen. Det råder meningsskiljaktigheter kring vad det är som ligger till grund, för att en jämlik könsfördelning är svår att uppnå. En del hävdar att det handlar om vilka typer av utbildningar som väljs av män och kvinnor. Denna studie har haft en annan aspekt, nämligen hur organisationskulturen påverkas av att vara mansdominerad och hur det i sin tur kan påverka huruvida jämn könsfördelning går att nå. Tidigare forskning presenterar att mansdominerade arbetsplatser präglas av manliga kulturer och normer som många gånger skapar hinder för kvinnor. Det industriföretag som förekommer i studien har arbetat under flera år med att få in fler kvinnor på arbetsplatsen. Industriföretaget har i sina utvärderingar av trivsel på arbetsplatsen sett mönster av att medarbetare upplever en hård och rå jargong. Syftet med studien har varit att kartlägga och analysera nyanställdas möte med organisationskulturen inom ett industriföretag i Norrbotten. Metoden som tillämpats i uppsatsen har varit av kvalitativ karaktär där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda män och kvinnor från produktionen, som varit tillsvidareanställda i mindre än ett år. Empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier om organisationskultur, affektiv kultur samt mansdominerade arbetsplatser. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna är nöjda med könsfördelningen. De beskriver ett välkomnande arbetslag som präglas av lojalitet och respekt. Informanternas exempel på situationer och kommentarer talar dock för att det finns en undermedveten råare jargong. Slutsatser som dragits av resultatet är att kulturen föder en stark gemenskap och acceptans för sitt skiftlag där man håller varandra väldigt hårt om ryggen. Resultatet visar på att de äldre medarbetarna har en informell makt och dessutom ses som kulturbärare av den hårda jargongen. För att anonymisera företaget som studien behandlar har vi valt att referera till företaget som "Industriföretaget". / The industrial industry is today still a male-dominated industry despite solid attempts to achieve a more even gender distribution. There are differences of opinion regarding the factors behind the difficulties in reaching an equal gender distribution. Some claim that it has to do with differences in educational paths chosen by men and women. This study emphasizes another aspect. Namely how organizational culture is affected by being male-dominated and how it in turn affects whether equal gender distribution can be reached. Previous research shows that male-dominated workplaces are characterized by male cultures and norms that often create barriers for women. The industrial company included in the study has tried for several years to get more women into the workplace. The industrial company has in their evaluations of job satisfaction in the workplace seen that employees experience a rough and raw jargon. The purpose of the study has been to map and analyze new employees' meeting with the organizational culture within an industrial company in Norrbotten. The method used in the thesis has been of a qualitative nature. Seven semi-structured interviews were conducted with newly hired men and women from the production, who have been permanent employees for less than a year. The result has then been analyzed using theories of organizational culture, affective culture and male-dominated workplaces. The result shows that most informants are satisfied with the gender distribution and describes a welcoming team that is characterized by loyalty and respect. However, the informants' examples of situations and comments indicate that there is a subconscious raw jargon. Conclusions drawn from the result are that culture gives birth to a strong community and acceptance for their shift team where they hold each other very tightly. The result shows that the older employees have an informal power and are also seen as culture bearers of the rough jargon. To protect the company's anonymity in this study we are using the name "The industry company" when referring to it.