Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Att valet föll på denna organisation beror på att de nyligen har tagit fram en värdegrund som styrdokument och har sedan 2012 arbetat med att implementera den i organisationen. Med hjälp av vår teoretiska referensram har vi analyserat resultatet som framkommit av intervjuerna. Resultatet av vår studie visar att det finns en tvetydighet i tolkningen av värdegrunden som delvis kan bero på att ledningen brustit i sitt arbete att förmedla värdegrunden på ett framgångsrikt sätt, samt delvis för att det finns en ovilja bland brandmännen att ta den till sig. Vår undersökning har visat att värderingarna i organisationen behöver synliggöras för att värdegrundsarbete ska kunna användas som en del i arbetet för att förändra en organisationskultur. Inom en mansdominerad kultur som räddningstjänsten är det även viktigt att synliggöra och problematisera den jargong som finns för att kunna nå en förändring.

Bakgrund: Främjande av fysisk aktivitet är ett av de elva folkhälsopolitiska målen i Sverige. Ishockey är en av Sveriges största idrotter med över 90 000 utövare. Även om ishockey kan ses som en god fostringsarena för barn och unga har det under det senaste decenniet förekommer kritik mot jargongen i denna idrott som kan anses homofobisk, kvinnoförnedrande och våldsuppmuntrande. Mäns våld mot kvinnor kostar samhället stora summor utöver det fysiskt och psykiskt lidande som de utsatta utstår. Det har visats sig finnas kopplingar mellan idrottsutövande, alkohol och våld. Forskning indikerar att den hegemoniska maskulinitet som spelare förväntas leva upp till från tränare, publik och medspelare har en betydande faktor till det våldsbenägna beteendet även utanför arenan   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kroppskultur, jargong och social struktur bland manliga ishockeyspelare, samt hur detta upplevs påverka deras syn på sexualitet, aggressivitet och handlingar utanför arenan.   Metod: Sex manliga aktiva spelare från olika divisioner i svensk hockey intervjuades. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Spelarna såg idrotten som en viktig del av livet där de kunde vara sig själva och bilda starka vänskapsband. Jargongen kunde utöver de positiva sidorna bidra till skapandet av en destruktiv syn på våld, kvinnor och homosexuella jämfört med vad som kan anses normalt i dagens samhälle. Objektifiering, våld och nedvärdering normaliserades inom idrotten.   Slutsatser och implikationer: Mäns våld mot kvinnor kostar samhället stora summor pengar och personligt lidande. Den sociala strukturen inom ishockey är djupt rotade och svårföränderlig. Jargonen och det våldsamma beteendet som kan ses inom sporten kan sprida sig till andra situationer i livet. Utifrån ett folkhälsovetenskapligt synsätt har det visat sig behövas insatser för att belysa och förändra jargongen. / Background: Promotion of physical activity is one of the eleven public health policy objectives in Sweden. Ice Hockey is one of Sweden’s biggest sports with over 90 000 practitioners. In the recent decade, the sport has been seen with a more critical approach. Although sports are a good place for joy and social education for children and adolescents, there is criticism of the jargon in the sport. It can be homophobic, degrading to women and a violence enhancer. Men’s violence against women costs society large sums in addition to the physical and mental suffering they face. Connections between sports, alcohol and violence has been seen in studies. Research indicates that the hegemonic masculinity that players are expected to live up to from coaches, audiences and team players has a significant factor in violent behavior outside the arena.   Aim: Investigate body culture, jargon and social structure among male ice hockey players, as well as how this is perceived to affect their views on sexuality, aggressiveness and actions outside the arena.   Method: Six male players from different divisions in Swedish hockey were interviewed. Qualitative content analysis was used as method.   Result: The players saw their sports as an important part of their life where they could be themselves and form friendships for life. The jargon contributed beyond the positive sides to create a twisted view of violence, women and homosexuals as contrast to the usual view in today’s society. Objectification, violence and impingement are somewhat normalized in the sport.   Conclusions and implications: Men’s violence against women cost society a lot of money and personal suffering. The social structure in hockey is deeply rooted and difficult to change. The social structure of ice hockey is deeply rooted and difficult to change. The jargon and the violent behavior that can be seen in sport can spread to other situations in life. Based on a public health science approach, efforts are needed to highlight and change the jargon.

Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete. / Background and problem: For a long time, it has been considered that the military service is one of the manliest things that can be done, because that is when "boys become men", and there has been a notion that women do not belong in the military sphere. This is because women were physically weaker and in need of protection from men, which has led to a barrier for women from positioning themselves in the military. The Swedish armed forces are one of Sweden's last male occupational monopolies and was first set aside 1989 and many demands have been made for women to be able to establish themselves in the authority. Historically, the armed forces were perceived to have a "grubby" jargon, women felt they were badly treated by command and sexism was something that seemed to be deeply rooted. Sweden is one of the countries in the world with the highest proportion of women in working life. Despite this, Sweden has one of the most gender-based segregation of the labor market in the world. The Swedish armed forces are currently working on gender equality in the form of action plans for gender mainstreaming and targets for achieving a more balanced gender balance. But only 17 percent of their employees are women, which makes the armed forces one of Sweden's most gender segregated workplaces. Purpose and method: The purpose of this study was to raise awareness and increase understanding of how socially constructed gender norms are perceived affecting women's opportunities to work, develop their careers and remain in male-dominated organizations, in this case the Swedish armed forces. Nine semi-structured in-depth interviews were conducted at Trängregementet where the respondents consisted of both women and men who are officers. In addition to the interviews, several different documents have been examined as the primary basis for the discourse analysis that was carried out in the study. The reviewed documentation and the interviews also appeared as a supplement to each other. The discourse analytical methods used were parts of discourse psychology and Bacchias WPR approach. The interviews and the reviewed documents also form the triangulation of the study in order to obtain a broader perspective and thus the possibility of a deeper, more accurate and complete picture of the armed forces gender equality work. Results and conclusions: Based on the discourse analysis that was done, it was to be found that the armed forces see the individual as the problem rather than that the organization needs to be addressed. The individual should also form or create the solution. Women have formally good opportunities to make careers in the armed forces. Career development, however, is perceived as too fast so that relevant knowledge and experiences are not obtained to the extent that is felt needed. In addition, women have challenges with their identity development where they are torn between not being too "feminine" but also not to "masculine". Therefore, they feel absence of achieving the expectations that are put on them or they choose to adopt a more "masculine" forms to adapt to the norm. Stereotypes and jargon thus affect women from a negative aspect of their work.

This thesis examines the relationship and attitudes of 152 young Russians, between 13 and 20 years of age, towards words derived from criminal jargon that have become a part of colloquial Russian; more specifically how they explain their usage of these words, what they think of criminal jargon, where they have learnt it from, and whether or not they are aware of the origins of the words they are using. In order to analyse these aspects, 20 words from criminal jargon were chosen and used as the basis for a survey. The results of said survey show that a majority of the Russian youth that took part in the study is either neutral or positive (82,9%, in total) towards such loan words, that they mostly learn the words from friends, social media and movies, and that it is perceived, at least marginally, more positive when boys use words derived from criminal jargon, than if girls do. It remains unclear, however, whether or not young Russians are truly aware of the origins of all the words they are using. / В данной дипломной работе рассматривается отношение молодых россиян к словам криминального происхождения, которые вошли в разговорно-обиходную речь. В частности, как молодёжь подросткового возраста объясняет своё использование подобных слов, что думают подростки об уголовном жаргоне, откуда они узнали эти слова, и осознают ли они происхождение используемых ими слов этой группы. В этих целях было отобрано 20 слов криминального происхождения и проведён опрос среди 152 молодых людей в возрасте от 13 до 20 лет. Результаты исследования показывают, что отношение большинства опрошенных к заимствованиям подобного рода либо нейтрально, либо положительно (итого 83,9%). Анализ опроса выявил также, что знакомство подростков с этой группой лексики происходит, чаще всего, в их контакте с друзьями, из социальных сетей и из фильмов. Более отрицательно использование данных слов воспринимается в речи подростков женского пола, тогда как у противоположного пола подобный узус воспринимается окружающими менее негативно. Однако остаётся неясным, осознают ли молодые россияне происхождение используемых ими слов.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.