Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete. / Background and problem: For a long time, it has been considered that the military service is one of the manliest things that can be done, because that is when "boys become men", and there has been a notion that women do not belong in the military sphere. This is because women were physically weaker and in need of protection from men, which has led to a barrier for women from positioning themselves in the military. The Swedish armed forces are one of Sweden's last male occupational monopolies and was first set aside 1989 and many demands have been made for women to be able to establish themselves in the authority. Historically, the armed forces were perceived to have a "grubby" jargon, women felt they were badly treated by command and sexism was something that seemed to be deeply rooted. Sweden is one of the countries in the world with the highest proportion of women in working life. Despite this, Sweden has one of the most gender-based segregation of the labor market in the world. The Swedish armed forces are currently working on gender equality in the form of action plans for gender mainstreaming and targets for achieving a more balanced gender balance. But only 17 percent of their employees are women, which makes the armed forces one of Sweden's most gender segregated workplaces. Purpose and method: The purpose of this study was to raise awareness and increase understanding of how socially constructed gender norms are perceived affecting women's opportunities to work, develop their careers and remain in male-dominated organizations, in this case the Swedish armed forces. Nine semi-structured in-depth interviews were conducted at Trängregementet where the respondents consisted of both women and men who are officers. In addition to the interviews, several different documents have been examined as the primary basis for the discourse analysis that was carried out in the study. The reviewed documentation and the interviews also appeared as a supplement to each other. The discourse analytical methods used were parts of discourse psychology and Bacchias WPR approach. The interviews and the reviewed documents also form the triangulation of the study in order to obtain a broader perspective and thus the possibility of a deeper, more accurate and complete picture of the armed forces gender equality work. Results and conclusions: Based on the discourse analysis that was done, it was to be found that the armed forces see the individual as the problem rather than that the organization needs to be addressed. The individual should also form or create the solution. Women have formally good opportunities to make careers in the armed forces. Career development, however, is perceived as too fast so that relevant knowledge and experiences are not obtained to the extent that is felt needed. In addition, women have challenges with their identity development where they are torn between not being too "feminine" but also not to "masculine". Therefore, they feel absence of achieving the expectations that are put on them or they choose to adopt a more "masculine" forms to adapt to the norm. Stereotypes and jargon thus affect women from a negative aspect of their work.