No description available.

No description available.

<p>Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. </p><p>Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. </p><p>De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.</p>

Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur poliser i yttre tjänst vid ett visst polisområde genomför ett förhör med en målsägande vid en misshandel och i vilken utsträckning de använder evidensbaserade metoder i sina förhör. Informanterna (N=7) har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Informanterna lägger stor vikt vid det fria berättandet under sina förhör. De berättar om ett strukturerat sätt som de genomför sina förhör på. Strukturen liknar PEACE-modellen, vilken är evidensbaserad. Det finns avvikelser från PEACE-modellen när det gäller förberedelser innan förhöret vilket tycks bero på tidsbrist. I PEACE- modellen kan flera fristående metoder inkluderas, vilka också har evidens. En av modellerna som kan inkluderas är den kognitiva intervjun. Den kognitiva intervjun innehåller olika delar, i studien framkommer att två delar av den kognitiva intervjun, perspektiv och kronologiskifte inte används av poliserna. Informanterna berättar att deras teoretiska grund lagts under utbildningen till polis men att de sedan utvecklat sin förmåga under det praktiska arbetet. / The purpose of the essay is to describe how police officers in external service at a police area conduct an interrogation with a plaintiff in an assault and to what extent they use evidence-based methods in their interrogations. The informants (N = 7) participated in semi-structured interviews. They attach great importance to the free narrative during their interrogations. They talk about a structured way in which they conduct their interrogations. The structure is similar to the PEACE model, which is evidence-based. There are deviations from the PEACE model when it comes to preparations before the hearing in the form of lack of time. In the PEACE model, several independent methods can be included, which also have evidence. One of the models that can be included is the cognitive interview. The cognitive interview contains different parts, the study shows that two parts perspective and chronological shift are not used by the police. The informants say that their theoretical foundation was laid during the training for the police, but that they then developed their ability during the practical work.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.

The aim of this study was to examine how police patrol officers experience different work-related factors and how they impact their organisational commitment. Organisational commitment in this study is based on the work by Meyer and Allen, which previous research has shown to be impactful for police officers’ intentions to leave their jobs. Different work-related factors, such as job satisfaction, work values, heavy workloads and perceived organisational support have also been linked with commitment. Combined with a lack of Swedish studies this motivated the execution of the present study. The data was collected using four semi-structured interviews with patrol officers. The interviewed patrol officers mentioned a variety of work-related factors that could act as facilitating or inhibiting for their commitment. Some factors were mentioned as unanimously positive, such as work variety or colleagues. One of the most important findings was the discovery of a previously unexplored topic regarding material- and personnel resources. The patrol officers that mentioned material resources described their experiences of an unfair distribution of the resources, while the experiences with personnel resources were divided. The findings have partially aligned with previous international research, and an important implication is the importance of an individual perspective in the accommodation of job-related characteristics. It is therefore important for the Swedish Police Authority to account for individual needs and preferences. There is also a need for further Swedish studies that examine police officers’ commitment that can add to the existing international research base, as well as potentially discovering additional factors that can affect their commitment. / Denna studie syftade att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att deras engagemang påverkas av olika arbetsrelaterade faktorer. Begreppet engagemang utgår i denna studie från Meyer och Allens commitment, som i tidigare forskning visats vara betydande för polisers vilja att stanna kvar i yrket. Olika arbetsrelaterade faktorer, som till exempel arbetstillfredsställelse, värderingar, arbetsbelastning och upplevt organisatoriskt stöd, har även visats ha ett samband med engagemang. Detta i kombinationen med en avsaknad av svenska studier motiverade utförandet av denna studie. Forskningsdatan samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med poliser i yttre tjänst. Från dessa intervjuer nämnde informanterna ett flertal arbetsrelaterade faktorer som kunde agerade främjande eller hämmande för deras engagemang. Vissa faktorer som variation i arbetet eller kollegor benämndes enhetligt som positiva. Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten av ett tidigare outforskat tema rörande materiella- och personella resurser. De informanter som uttryckte sig angående materiella resurser upplevde att dessa var orättvist fördelade, medan upplevelserna kring personella resurser vad tvådelade. Resultaten har delvis gått i linje med existerande internationell forskning, och en viktig följd är vikten av ett individbaserat perspektiv i anpassningen av arbetets egenskaper. Det är därför viktigt för Polismyndigheten att beakta individens behov och preferenser. Dessutom ses ett behov att ytterligare svenska studier som undersöker polisers engagemang som kan underbygga den redan existerande internationella forskningen samt potentiellt upptäcka nya faktorer som kan påverka polisers engagemang.