Syftet med uppsatsen är att beskriva hur poliser i yttre tjänst vid ett visst polisområde genomför ett förhör med en målsägande vid en misshandel och i vilken utsträckning de använder evidensbaserade metoder i sina förhör. Informanterna (N=7) har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Informanterna lägger stor vikt vid det fria berättandet under sina förhör. De berättar om ett strukturerat sätt som de genomför sina förhör på. Strukturen liknar PEACE-modellen, vilken är evidensbaserad. Det finns avvikelser från PEACE-modellen när det gäller förberedelser innan förhöret vilket tycks bero på tidsbrist. I PEACE- modellen kan flera fristående metoder inkluderas, vilka också har evidens. En av modellerna som kan inkluderas är den kognitiva intervjun. Den kognitiva intervjun innehåller olika delar, i studien framkommer att två delar av den kognitiva intervjun, perspektiv och kronologiskifte inte används av poliserna. Informanterna berättar att deras teoretiska grund lagts under utbildningen till polis men att de sedan utvecklat sin förmåga under det praktiska arbetet. / The purpose of the essay is to describe how police officers in external service at a police area conduct an interrogation with a plaintiff in an assault and to what extent they use evidence-based methods in their interrogations. The informants (N = 7) participated in semi-structured interviews. They attach great importance to the free narrative during their interrogations. They talk about a structured way in which they conduct their interrogations. The structure is similar to the PEACE model, which is evidence-based. There are deviations from the PEACE model when it comes to preparations before the hearing in the form of lack of time. In the PEACE model, several independent methods can be included, which also have evidence. One of the models that can be included is the cognitive interview. The cognitive interview contains different parts, the study shows that two parts perspective and chronological shift are not used by the police. The informants say that their theoretical foundation was laid during the training for the police, but that they then developed their ability during the practical work.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.

Föreliggande studie syftar till att beskriva och fördjupa huruvida poliser i yttre tjänst upplever psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, samt upplevelsen av tillgång till socialt stöd. Studien har genomförts med fokus på de anställdas perspektiv. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med åtta poliser från samma lokalområde i Mellansverige, varav två kvinnor och sex män. Vi har valt en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har samlats in genom åtta intervjuer. Vårt teorikapitel består av litteratur och tidigare forskning. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i psykologisk trygghet och socialt stöd med tillhörande delområden. Gällande teorier har psykologisk trygghet sin utgångspunkt från forskaren Amy Edmondson då hon ligger bakom begreppet och har omfattande forskning inom området. Beträffande socialt stöd bygger den teoretiska referensramen på litteratur och modeller såsom Job demand-control-support modellen och Karaseks stresshanteringsmodell. Föreliggande studie redogör även för tidigare forskning gällande psykologisk trygghet och socialt stöd inom polisen, samt belyser organisatorisk- och social arbetsmiljö. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. Resultatet i vår studie visar att poliser i yttre tjänst upplever en psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, där både arbetskollegor och ledning uppmuntrar till detta. Det finns även en medvetenhet om vilka positiva effekter psykologisk trygghet för med sig i arbetet inom organisationen. Tillgången till socialt stöd upplevs relativt bra, utifrån respondenternas svar kan vi utläsa att det finns en skillnad i det sociala stödet från kollegor kontra ledningen. Detta diskuteras mer djupgående i studiens “analys och resultat”. Avslutningsvis förs en sammanfattande diskussion där slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.