<p>Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.</p>

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.

<p>Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.</p><p>Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.</p><p>Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.</p>

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader. Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts. Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil’s choice. A study of students’ interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school).Skolutveckling och ledarskap, 90 hp. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Elevens val är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärar-högskolan i Malmö. Det är en studie baserat på intervjuer med nio elever på gym-nasiets elprogram med automation som inriktning. Undersökningen är utförd med kvalitativ metod. Uppsatsens syfte är att undersöka elevernas intresse och motiv med sitt val av program. Har de valt med hjärta eller hjärna? Har elevernas anhö-riga eller kompisar tryckt på? Vet en sextonåring egentligen vad han eller hon vill bli i framtiden?Resultatet visade att de intervjuade eleverna var betydligt mer målmedvetna än det första ytliga intrycket de utstrålade. Även de elever som ansåg sig ha kommit in på fel program hade fått en viss insikt om sitt framtida yrkesval, eller i varje fall vad de inte ville syssla med. Detta kan ligga till grund för hur jag som lärare ska bemöta elever på gymnasiets elprogram med automation som inriktning vid den första kontakten.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer.Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt.Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser.

Rubriken på detta arbete är Ämnesövergripande arbete, möjligheter och begränsningar, sett ur Elprogrammets perspektiv. Arbetet grundar sig på två gymnasieskolors olika inriktningar, struktur och arbetssätt. Gymnasieskola Y/S har både studieförberedande och yrkesprogram medan gymnasieskola Y enbart har yrkesprogram.Mitt arbete grundar sig på två skolors arbetssätt gällande ämnesövergripande arbete. Det ena är det förändringsarbete som precis har startat på den gymnasieskola där jag under min lärarutbildning genomfört VFU. Syftet med detta arbete är att sätta samman och börja arbeta i lärarteam/lärarlag vilket har som mål att stärka och förankra ett ämnesövergripande arbete. Denna skola benämner jag i fortsättningen skola Y/S.Det andra arbetet bedrivs på den gymnasieskola där jag idag arbetar. Här sker detta arbete, till stora delar, i gemensamma arbetslag och där vissa kärnämnen bedrivs i samma som eller i närliggande lokaler som karaktärsämnena. Denna skola benämner jag i fortsättningen skola Y.Mitt mål är att försöka klara ut vad som, positivt eller negativt, påverkar detta arbete och hur man skall gå tillväga. Efter ett kort tag gick det upp för mig att, i detta läget, var det inte en fråga om HUR? utan svaret på frågan VARFÖR? och på vilka grunder och förutsättningar skall vi ha ett ämnesövergripande arbete måste först klaras ut.Mitt arbete grundar sig på de iakttagelser och intryck jag fått när jag genomfört min VFU, på det idag fungerande samarbetet men även på brister och behov i undervisningsarbetet på min nuvarande arbetsplats samt på de frågor och svar jag fått vid de intervjuer som jag gjorde med skolledningen, kärnämneslärarna och med karaktärsämneslärarna. Vid mina samtal kände jag att jag väckte liv i många tankar och funderingar som man inte tidigare reflekterat över samtidigt, som det rent allmänt, gav en positiv respons. En ständigt återkommande reflektion var ett behov av kompetensutveckling på ett antal områden och att det var viljan som styrde ett kommande samarbete. Resultatet pekar också på två bromsande faktorer för utvecklingen av det ämnesövergripande arbetet, nämligen de nationella proven och behovet av resurser i form av tid.Slutsatsen av detta är att, innan vi svarar på frågan HUR ?, så måste vi klara ut VARFÖR ? och på vilka grunder och förutsättningar vi skall fortsätta arbeta ämnesövergripande. Här är det också viktigt med kompetensutveckling, för alla berörda, framförallt med tanke på nya Gy 2011 vilket talar ett tydligt språk när det gäller ett samarbete över gränserna. Vi måste också klara ut hur vi skall förhålla oss till och hantera de nationella proven samtidigt som ökade resurser i form av tid måste beaktas. Med hänvisning till styrdokumenten så blir viljan inte avgörande utan skall betraktas som en viktig pusselbit när, inte om, arbetet tar fart.