I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft.

Syftet var att undersöka vilja till vidare studier genom att beräkna valda prediktorers bidrag till förklarad varians. En enkätundersökning genomfördes med 144 sistaårselever på gymnasiet, för att undersöka om deras akademiska motivation, locus of control, föräldrars utbildningsnivå och kön kunde predicera deras vilja att läsa vidare. Utfallsvariabeln konstruerades inför studien och prövades i en förstudie, där ett cronbachs alpha på .93 påvisades. Instrumentet mätte vilja till vidare studier utifrån elevernas lust, attityd och beteende. Resultatet visade en förklarad varians på 59,5 % för samtliga prediktorer, yttre akademisk motivation var den starkaste prediktorn för vilja till vidare studier. Moderns, men inte faderns, utbildningsnivå bidrog signifikant till variansen, så även akademisk icke-motivation och locus of control. Resultatet kan öka statusen för yttre motivation som verktyg i undervisning, men väcker vidare frågor gällande exempelvis föräldrars påverkan på elevers vilja att studera vidare. Begränsningar finns i resultatets generaliserings- och tolkningsmöjligheter till följd av studiens urvalsmetod. / The aim of this study was to explore willingness to engage in higher education by calculating the chosen predictors’ explanatory variance. A questionnaire based survey was conducted on 144 senior high school students, to see whether their academic motivation type, locus of control, parental education level and sex could predict their willingness to engage in higher education. The dependent variable was constructed for the purpose of the study and was tested in a pilot study, and produced a Cronbach’s alpha of .93. The instrument measured the students willingness to higher education based on desire, attitude and behaviour. The result showed an explained variance of 59,9 % for all predictors, where external academic motivation was the strongest predictor for willingness to engage in higher education. The mother’s, but not the father’s, education level contributed significantly to the variance, as did academic amotivation and locus of control. The result can increase the status of external motivation as a tool in education, but also gives rise to further questions, for example regarding parents influence on students’ willingness to engage in higher education. There are limits in the way the result can be interpreted and generalized, due to the sampling process.

SammanfattningKristina AdolfssonAnna ThelanderVad ska du bli när du blir stor?Maj 2006Det finns många faktorer som påverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda på hur eleverna själva anser sig ha blivit påverkade till detta val.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som går ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi ville också ta reda på vad de värderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievägledning de fått innan sitt val.I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ metod och gjort en enkät undersöking bland avgångselever på de studieförberedande programmen på en gymnasieskola. Litteraturgenomgången utgåt från frågeställningarnas olika områden. Dessa handlar om arbetsmarknaden, arbetslivet,utbildning och studie- och yrkesvägledning.En del av de resultat vi har kommit fram till pekar på att i stort sett alla eleverna tänker läsa vidare efter gymnasiet. När det gäller hur de ser på sitt kommande yrkesliv så är faktorer som, trevliga arbetskamrater och möjlighet tilll individuell kompetensutvecling det som ses som det viktigaste. Faktorerna som påverkade studievalet var i första hand att få intressanta arbetsuppgifter samt att de var lätt att få arbete efter utbildningen. Det som eleverna tyckte var viktigast i studie- och yrkesvägledningen, var att få information och råd om utbildningar och yrken samt att få råd om val av utbildning och yrke. Utifrån våra tre frågeställningar konstaterar vi att svaren endast marginellt skiljer sig åt mellan könen.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behovet av vägledning, både att behovet inte funnits men även en önskan om mer. Informanterna beskriver även att om behovet inte funnits så har vägledningen alltid varit tillgänglig.