Ytterst lite forskning har gjorts på ett relativt nytt globalt fenomen som innebär att kvinnor har på kort tid gått från att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utsträckning än männen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillräcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan män och kvinnors utbildningsgrad och ämnesval samt hur dessa mönster har förändrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.      Analyser av fyra undersökningar från ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick från att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för män och kvinnors antal studieår skiljer nu för tiden med två års studier. För ämnesval visar det sig att de neutrala ämnena minskar i popularitet både för män och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra ämneskategorierna. När det gäller familjebakgrund och dess påverkan om individen skall läsa vidare på eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande föräldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utsträckning än män och kvinnor från andra familjebakgrunder.      Resultaten tyder på att förändringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgå, både i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att påverka på lång sikt hälsotillstånd, arbetsmarknaden och familjesammansättning för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skallvara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senasteundersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete ellerstartar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete hargenomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Detövergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vadstudenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY somutbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutomingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sinutbildning. Undersökningen har varit av kvantitativ och kvalitativ metod iform av 27 enkäter och två halvstrukturerade intervjuer. Uppsatsen haranalyserats utifrån en teoretisk avgränsning om erfarenhetsbaserat lärandesamt det livslånga lärandet. Resultatet visar att studenterna i storutsträckning arbetar inom sitt utbildningsområde, att utbildningen i vissgrad motsvar de kunskaper de behöver i sitt dagliga arbete och att de allraflesta tycker sig ha ett intressantare arbete med bra löneutveckling.Resultatet visar också att mer än hälften förvärvsarbetade innan aktuellKY-utbildning och att de i det stora hela är de nöjda med sin utbildning.De som är minst nöjda med utbildningen är de som inte arbetar inomrelevant utbildningsområde. Praktikformen LIA (lärande i arbete) har tillstor del bidragit till att flera fått arbete. Ingen har startat företag vare sigföre, under eller efter utbildningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skolklassens kollektiva attityder till utbildning påverkas av enskilda elevers utbildningskapital enligt Ida Lidegrans definition, och hur förutsättningar till utbildning kan skilja beroende på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platser som skolor är. Detta eftersom gymnasiestudierna blir än viktigare i takt med att efterfrågan på eftergymnasial kompetens eftersöks i högre utsträckning. Enkätundersökningar med elever från två olika skolor i Köping genomfördes för att utreda elevernas utbildningskapital, gymnasieval och inställning till eftergymnasial utbildning. Gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med skolornas respektive studie- och yrkesvägledare genomfördes för att närmare undersöka attityder till utbildning och vilka incitament som kan påverka elevernas gymnasieval och inställning till utbildning. Resultaten jämfördes sedan mellan skolorna för att undersöka eventuella skillnader i förutsättningar baserat på geografisk plats. Undersökningen visade hur enskilda individers utbildningskapital smittar av sig och etablerar en kollektiv kultur inom en skolklass, en kultur som klassens alla medlemmar kan ta del av oavsett eget utbildningskapital. Det går alltså att argumentera för att förutsättningar till utbildning skiljer sig baserat på geografisk plats.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft.

Utbildning är en viktig del i många människors liv, en del som kan vara avgörande för framtida jobbmöjligheter. Valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej blir därför en viktig milstolpe i den unga elevens liv. Studien syftar till att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå. För att göra detta används måttet EGP och frågeställningen är: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. Baserat på tidigare forskning inom ämnet lyder hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt, och tvärtom. För att förklara varför dessa faktorer bidrar till elevens val appliceras socialisationsteori samt nätverksteori. Genom att använda datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, skapas regressionsanalyser för att se hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att studera eftergymnasialt. Resultatet visar att hög EGP, att föräldrarna har studerat eftergymnasialt samt att de lever ihop alla ökar sannolikheten för att deras barn ska välja att utbilda sig eftergymnasialt. Detta överensstämmer med tidigare forskning och kan förstås utifrån studiens teorier om hur beteenden reproduceras från en generation till nästa.

A Head of a vocational educational program should set up activity goals for the school organization in order to improve it. The Aim of this Study is to search for needs for improvement in a quality perspective. Semi structural interviews with a teacher, a student, an employer and a representative for political governance and deep study of political documents is the empirical platform for the analysis. To interpret the material the “Free-Space model” by Gunnar Berg (2003) is used in combination with the “Driving-Force model” developed by the Danish pedagogue Christian Helms-Jørgensen (2006). The study is a case study and the conclusion couldn´t be generalized But it is indicated that a deeper dialogue is needed between the actors to create an equal picture of the education. The main differences in approaches are.1)The vision of the work with equality and multicultural perspectives2)The Definition of the Professional role3)The Definition of what Quality in Education isIt is also indicated, as Researcher earlier have shown, that this professional sector is influenced by a strong culture that can counteract new knowledge and definitions.To reach increased validity in this educational programme deeper studies in this differences of definition can form a platform for improvement. A Method for make a dialogue possible between the actors in order to create an equal picture is to establish a forum where policy documents, definitions, exams and development can be discussed. Another Method to improve the equal picture could be to, with communication actions, show the values that the actors are asking for.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott. Förhållandena analyseras ekonometriskt med paneldata över Sveriges 21 län under tidsperioden 2000 till 2008. Prais-Winsten estimering används för skattning av linjär regression, där kontrollvariabler för bland annat demografi och arbetsmarknadseffekter inkluderas. Resultatet visar att eftergymnasial utbildning har en signifikant negativ effekt  på våldsbrott. Vi finner vidare att verkan av eftergymnasial utbildning på stöld-, rån och häleribrott är signifikant positiv. / How does higher education affect crime? This thesis examines the effect of post-secondary education on crime of violence and property related crime. Our first hypothesis is that a higher education level reduces crime of violence through higher opportunity costs and that psychological factors are affected in a positive way. Our second hypothesis is that a higher education level raises the return of property related crimes and therefore increases the same. This is due to more knowledge to be used for planning and execution of this type of crime and that the available property is assumed to be of a greater magnitude, which in turn leads to higher incentives for property related crime. The relationships are being econometrically analyzed with panel data consisting of observations of the 21 Swedish regions over the time period 2000 to 2008. The method of Prais-Winsten estimation is used to estimate a linear relationship, controlling for variables such as demographic and labor market effects. The results show that a higher education level has a significant negative effect on crime of violence. Furthermore we find that the effect of a higher education level on property related crime is significantly positive.

Denna studie ämnade att undersöka hur studie- och yrkesvägledare informerar och vägleder elever på högskoleförberedande gymnasieprogram inför val av eftergymnasiala studier på högskola/universitet och yrkeshögskola. Studien bottnade i en teoretisk ansats som tar sin grund i Careershipteorin, med särskild tyngdpunkt i handlingshorisont. Sammanlagt har åtta studie- och yrkesvägledare verksamma på högskoleförberedande gymnasieprogram i olika delar av Sverige intervjuats i denna kvalitativa studie. De empiriska data som insamlats genom dessa intervjuer har analyserats genom en abduktiv kodning. Studiens resultat visade på att såväl information som vägledning anges kunna bedrivas på ett flertal olika sätt, alla med olika påverkan på eleverna och deras handlingshorisonter inför val av framtida studier på högskola/universitet och yrkeshögskola. / This study intended to investigate how study and career counselors inform and guide students in college preparatory programmes in upper secondary school before choosing post-secondary studies at colleges/universities and higher vocational education. The study was based on a theoretical approach that is based on the Careership theory, with special emphasis on horizons for action. A total of eight study and career counselors active in college preparatory programmes in various parts of Sweden have been interviewed in this qualitative study. The empirical data collected through these interviews have been analyzed through abductive coding. The results of the study showed that both information and guidance are stated to be conducted in a number of different ways, all with different effects on students and their horizons for action before choosing future studies at colleges/universities and higher vocational education.

Research has shown that female students experience discrimination and prejudice in male-dominated higher education, which in turn could result in a lower sense of belonging. This study collected data from 53 female students in different majors and countries with the help of two surveys (one in Swedish and one in English). The aim of the study was to highlight the experience of women in male-dominated education. The survey had statements that the participants were asked to rate on a five-point Likert scale and open-ended questions where they were encouraged to write based on their own experience with discrimination and prejudice. The results were analyzed with thematic analysis and with Spearman’s rho correlations. The findings support the hypothesis that women experience discrimination and prejudice in male-dominated education. Both male classmates and male professors have acted in a discriminating way and have questioned women’s abilities. However, the female students rated the instances as “not severe”. The findings found no support for the hypothesis that female students would feel a lack of belonging. Further measures are needed in order to eliminate discriminatory behavior (e.g., hire more female professors, equality education for all professors). / Forskning har visat att kvinnliga studenter upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad högre utbildning, vilket kan resultera i en lägre känsla av tillhörighet. Den här studien samlade in data från 53 kvinnliga studenter i olika huvudämnen och länder med hjälp av två enkäter (en på svenska och en på engelska). Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser i mansdominerad utbildning. Enkäten hade påståenden som deltagarna ombads betygsätta på en femgradig Likert skala och öppna frågor där de uppmuntrades skriva baserat på deras egna upplevelser av diskriminering och fördomar. Resultaten analyserades med tematisk analys och med Spearman’s rho korrelationer. Resultaten ger stöd för hypotesen att kvinnor upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad utbildning. Både manliga klasskamrater och manliga professorer hade agerat på ett diskriminerande sätt och ifrågasatt kvinnors förmågor. Däremot värderade de kvinnliga studenterna händelserna som ”inte allvarliga”. Resultaten fann inget stöd för hypotesen att kvinnliga studenter skulle känna brist på tillhörighet. Vidare åtgärder krävs för att eliminera diskriminerande beteende (till exempel anställa mer kvinnliga professorer, jämställdhetsutbildning för alla professorer).

Aim - The purpose of the study was to compare differences in body image between a specific weight-base sport and a ball sport. Related questions where as follows: “Are there any differences in distorted body image between soccer players and judokas?” “Is there an association between gender and age with distorted body image regardless of  sport?” Method - The survey was given to athletes striving to be elite within either judo or soccer. Groups occurred according to sport, gender and age category. In addition to the basic questions, the survey consisted of 22 questions where 13 were from the Body Appreciation Scale (BAS) and 9 from the Eating Disorder Inventory (EDI), specifically those related to body image. Comparison was then made based on the groupings, where independent sample t-tests demonstrated differences. A correlation analysis was then made which evaluated the correlation between age and gender independent of sport. Results - A total of 93 participants completed the survey in its entirety, 43 women and 50 men. 50 were striving to be elite within judo (21 women, 29 men, 25 in high school, 25 post-high school) and 43 in soccer (22 women, 21 men, 21 in high school, 22 post-high school). The total score in the entire questionnaire gave an average value of 96,0 for judo and 93,1 for soccer (p=0,27). The mean value was 88,7 för women and 99,8 for men (p=<0,001), as well as a mean value corresponding to 94,0 for the post-high school group and 96,3 for the high school group (p=0,52). Conclusions - No significant difference could be seen in the tendency to distorted body image between the sports or whether they belonged to the high school or post-high school category. Differences in results regarding specific questions in the EDI, however, indicate a tendency for the dissatisfaction to express itself in different ways within the sports. A significant difference could be seen in gender, with a greater tendency in women towards distorted body image compared to men. Further sport-specific research is requested. / Syfte - Syftet med studien var att jämföra skillnader i kroppsuppfattning mellan en specifik viktbaserad sport kontra en bollsport. Frågeställningarna lydde enligt följande: “Finns det några skillnader i förvrängd kroppsuppfattning mellan en utövare av fotboll respektive judo?”  “Finns det samband mellan kön och ålder med förvrängd kroppsuppfattning oavsett val av idrott?” Metod - Enkät tilldelades elitsatsande utövare inom judo samt fotboll. Grupperingarna skedde utefter idrott, kön och ålderskategori. Utöver basfrågor bestod enkäten av totalt 22 frågor, där 13 tagits ifrån Body Appreciation Scale (BAS) samt 9 från Eating Disorder Inventory (EDI), specifikt relaterat till kroppsuppfattning. Jämförelse gjordes utifrån grupperingarna, där oberoende t-test visade skillnader. Därefter verkställdes en sambandsanalyser som evaluerade eventuella korrelationer mellan ålder och kön oberoende av idrott.  Resultat - Totalt 93 deltagare genomförde enkäten i sin helhet, 43 kvinnor varav 50 män. 50 var elitsatsande inom judo (21 kvinnor, 29 män, 25 gymnasiala, 25 eftergymnasiala) och 43 inom fotboll (22 kvinnor, 21 män, 21 gymnasiala, 22 eftergymnasiala). Totalpoängen på hela enkäten gav ett medelvärde på 96,0 för judo och 93,1 för fotboll (p=0,27). Medelvärdet motsvarade 88,7 för kvinnor och 99,8 för männen (p=<0,001), samt 94,0 poäng för eftergymnasiala gruppen och 95,3 för den gymnasiala gruppen (p=0,52). Slutsats - Ingen signifikant skillnad i tendens till förvrängd kroppsuppfattning kunde ses mellan sporterna eller i huruvida de tillhörde gymnasiala eller eftergymnasiala kategorin. Skillnad i resultat på specifika frågor i EDI indikerar dock en tendens till att missnöjet uttrycker sig olika sätt till val av idrott. Signifikant skillnad kunde ses mellan könen, med en större tendens hos kvinnor till förvrängd kroppsuppfattning. Vidare idrottsspecifik forskning efterfrågas.