Studien syftade till att undersöka om det fanns någon skillnad i akademisk motivation mellan män och kvinnor. En enkätundersökning gjordes vid Luleå Tekniska Universitet i form av det validerade mätinstrumentet akademiska motivationsskalan (AMS). Med hjälp av mätinstrumentet gick det att identifiera sju olika dimensionerna av akademisk motivation för respektive kön. Beräkningarna mättes och förklarades sedan med hjälp av SPSS. Av de 61 respondenter visade resultatet att den akademiska motivationen inte skiljde sig signifikant mellan män och kvinnor men att det fanns tendenser i resultatet som visade på skillnader mellan män och kvinnor i medelvärdet för de olika dimensionerna i akademisk motivation. Det visade sig att det skiljde sig mellan män och kvinnor i vilken typ av motivation som påverkade den totala motivationen.

Syftet var att undersöka vilja till vidare studier genom att beräkna valda prediktorers bidrag till förklarad varians. En enkätundersökning genomfördes med 144 sistaårselever på gymnasiet, för att undersöka om deras akademiska motivation, locus of control, föräldrars utbildningsnivå och kön kunde predicera deras vilja att läsa vidare. Utfallsvariabeln konstruerades inför studien och prövades i en förstudie, där ett cronbachs alpha på .93 påvisades. Instrumentet mätte vilja till vidare studier utifrån elevernas lust, attityd och beteende. Resultatet visade en förklarad varians på 59,5 % för samtliga prediktorer, yttre akademisk motivation var den starkaste prediktorn för vilja till vidare studier. Moderns, men inte faderns, utbildningsnivå bidrog signifikant till variansen, så även akademisk icke-motivation och locus of control. Resultatet kan öka statusen för yttre motivation som verktyg i undervisning, men väcker vidare frågor gällande exempelvis föräldrars påverkan på elevers vilja att studera vidare. Begränsningar finns i resultatets generaliserings- och tolkningsmöjligheter till följd av studiens urvalsmetod. / The aim of this study was to explore willingness to engage in higher education by calculating the chosen predictors’ explanatory variance. A questionnaire based survey was conducted on 144 senior high school students, to see whether their academic motivation type, locus of control, parental education level and sex could predict their willingness to engage in higher education. The dependent variable was constructed for the purpose of the study and was tested in a pilot study, and produced a Cronbach’s alpha of .93. The instrument measured the students willingness to higher education based on desire, attitude and behaviour. The result showed an explained variance of 59,9 % for all predictors, where external academic motivation was the strongest predictor for willingness to engage in higher education. The mother’s, but not the father’s, education level contributed significantly to the variance, as did academic amotivation and locus of control. The result can increase the status of external motivation as a tool in education, but also gives rise to further questions, for example regarding parents influence on students’ willingness to engage in higher education. There are limits in the way the result can be interpreted and generalized, due to the sampling process.

The purpose of this study was to investigate the relationship between students’ academic motivation and personality in different classes at a university in central Sweden. The study was conducted on students of economics and nursing, who were asked to answer a paper questionnaire. The questionnaire of consisted two parts, the first part was a TIPI test which measured personality traits using the Big Five theory and the second part was an AMS test that measured academic motivation. A total of 106 students participated in the study, including 50 from economics and 56 from nursing. The main result showed that the strongest significant correlation was between the personality trait conscientiousness and internal motivation. This relationship was found to completely rely on the nursing students replies, giving an indication that the nursing students who were self-disciplined and targeted were motivated by internal factors. This relationship was not found in the replies from the economics students. There was some difference between the two study specializations. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan akademisk motivation och personlighet hos studenter med olika studieinriktningar på en högskola i Mellansverige. Studien genomfördes på studenter från ekonom- och sjuksköterskeprogrammet som fick besvara en pappersenkät. Enkäten bestod av två delar, varav den första var ett TIPI-test som mätte personlighetsdimensioner med hjälp Big Five-teorin och den andra var ett AMS-test som mätte akademisk motivation. Totalt deltog 106 studenter i undersökningen, varav 50 från Ekonomprogrammet och 56 från Sjuksköterskeprogrammet. Huvudresultatet visade att det starkaste signifikant sambandet var mellan personlighetsdimensionen samvetsgrannhet och intern motivation. Detta samband visade sig helt bäras av sjuksköterskestudenternas svar, vilket gav en indikation på att de sjuksköterskestudenter som var självdisciplinerade och målinriktade motiverades av interna faktorer. Detta samband återfanns över huvudtaget inte hos ekonomstudenterna. Det förelåg en viss skillnad mellan de två olika studieinriktningarna.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att utforska svenska gymnasieelevers upplevel­ser av vad som engagerar och motiverar dem i studierna, även benämnt akademisk motivation. Syftet undersöktes genom åtta semi­strukturerade intervjuer vilka analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Studiens deltag­are utgjordes av sex unga kvinnor och två unga män som rekryterades från två olika gym­nasie­skolor i Södra Sverige. Deltagarna gick i årskurs tre på gymnasiet och läste olika teoretiskt inriktade program. Analysen resulterade i fem teman, vilka svarade mot föreliggande studies syfte: Gemenskap, Medvind, Leverera, Motgång och Lärarens påverkan. Deltagarna upplevde att en känsla av till­hör­ighet var viktigt för motivationen, där kompis­stöd, familjestöd och lärarstöd bidrog med ökad lust till lärande. Det var därtill essen­tiellt för den akademiska motivationen att det förelåg ett intresse för det studerade ämnet samt att deltagarna upplevde att deras arbetsinsatser lönade sig, främst i form av bra betyg. Resultatet indikerade även att deltagarna upplevde motivation när de enkelt förstod det undervisningen behandlade, samt när de fick tid att bearbeta de nya kun­skap­­erna. Förväntningar från om­givningen och krav på sig själv var förknippade med känslor av press och stress och för­sämrade upplevelsen av deltagarnas akademiska motivation. I resul­tatet framkom även att deltagarna upplevde lärarens engagemang som viktigt för en positiv in­ställ­ning till studierna. Betyg visade sig vara motivationshöjande men i de fall då de inte mot­svar­ade informanternas förväntningar gav det även upphov till stress. Resultatet som framkom i föreliggande studie stödjs sammantaget av tidigare forskning.

Föreliggande studies syfte var att undersöka om biologiskt kön och gymnasieinriktninghade en påverkan på studenters akademiska motivation. Kunskap om vad som påverkarstudenters motivation kan hjälpa gymnasieskolan att utveckla anpassade metoder ochläroplaner för att bemöta studenternas behov. I föreliggande enkätstudie deltog 204studenter från årskurs ett till tre som var geografiskt spridda över Sverige, och med enfördelning i teoretisk, estetisk och praktisk gymnasieinriktning från flertaletgymnasieskolor. Föreliggande studie genomfördes med instrumentet academicmotivational scale – high school edition. Resultatet visade att störst påverkan förakademisk motivation fanns i extrinsic motivation, medan intrinsic motivation intetenderade att ha betydelse för motivationen i samma utsträckning. Som tidigare studierpekat mot visade föreliggande studie att framtidsutsikten var den starkaste motiverandekraften hos gymnasiestudenterna. De studenterna med praktisk inriktning visade en högreakademisk motivation, biologiskt kön indikerade marginell påverkan på akademiskmotivation men föreföll inte vara avgörande. / This studies aim was to investigate if biological sex and high school program influencesstudents’ academic motivation. Knowledge of what affects student’s motivation may helphigh schools develop methods and curriculum that takes students’ needs into account.This study used a survey of 204 high school students across Sweden and the differenthigh school programs had a focus on either theoretical, aesthetic or practical subjects.This study used the instrument ‘Academic Motivational Scale – High School’ edition.Results showed that extrinsic motivation had the highest influence on a students’academic motivation and intrinsic motivation had a weaker effect on motivation. Asearlier studies have shown, future prospects were the strongest motivational force on ahigh school student. Students that went to a high school program with a focus on practicalsubjects had a higher level of academic motivation. A person’s biological sex seemed tohave a marginal effect on academic motivation

Syftet med den kvantitativa enkätstudien, baserad på 135 universitets-studenter, var att försöka identifiera faktorer som kan predicera akademiska prestationer bland universitetsstudenter. Hypotesen var att det finns ett positivt samband mellan studenterna studieprestationer och deras akademiska self-efficacy, akademiska motivation och resilience coping, samt ett negativt samband mellan stress och studieprestationer. För att mäta akademisk self-efficacy användes instrumentet Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning, akademisk motivation mättes med Academic Motivation Scale - University Version. Stress mättes med Cohens Perceived Stress Scale och resilience coping mättes med Brief Resilience Coping Scale. Svaren analyserades i statistikprogrammet Jamovi med en korrelationsanalys, Spearman’s rho, samt en multipel linjär regressionsanalys. Därtill utfördes en hierarkisk regressionsanalys för att uppskatta faktorernas värde. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan en hög grad av akademisk self-efficacy och studieprestation. Det fanns även ett negativt samband mellan stress samt amotivation gentemot studieprestation. Sammanfattningsvis konstateras genom interaktionseffekten mellan faktorerna akademisk self-efficacy, stress och amotivation att studenter som redovisar en hög akademisk self-efficacy i kombination med låg eller måttlig stress samt låga nivåer av amotivation predicerar bättre studieprestationer. / The purpose of the quantitative questionnaire study, based on 135 university students, was to try to identify factors that can predict academic performance among university students. The hypothesis was that there is a positive relationship between students' academic performance and their academic self-efficacy, academic motivation and resilience coping, and a negative connection between stress and study performance. To measure academic self-efficacy, the instrument Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning was used, academic motivation was measured with the Academic Motivation Scale - University Version. Stress was measured with the Cohen's Perceived Stress Scale and resilience coping was measured with the Brief Resilience Coping Scale. The responses were analyzed in the statistics program Jamovi with a correlation analysis, Spearman's rho, and a multiple linear regression analysis. In addition, a hierarchical regression analysis was performed to estimate the value of the factors. The results showed that there is a significant positive relationship between a high degree of academic self-efficacy and academic performance. There was also a negative relationship between stress and motivation towards study performance. In summary, the interaction effect between the factors academic self-efficacy, stress and amotivation states that students who report a high academic self-efficacy in combination with low or moderate stress and low levels of amotivation predict better academic performance.