Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer.   Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna.   För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap. Andra anser att pedagogiska relationer har med det personliga samsepelet mellan läraren och eleven att göra. Resultatet visar att man kan arbeta på olika sätt för att skapa pedagogiska relationer. Samtliga informanter anser att lärarens bemötande och förväntningar påverkar elevernas studieprestationer. / The thesis aims to study teachers' descriptions of the work and the importance of pedagogical relationships.  The study has three questions: What does the teacher that they have for conceptions of pedagogical relationships , how do they describe their work to create educational relationships and what these relationships mean for students' academic performance according to the teachers. To study how teachers can work to create educational relationships and to find out how these relationships affect students' academic performance so used a qualitative research method. The empirical material consists of interviews with four teachers from two different schools. To gain a deeper understanding of the topic and to enhance our understanding of the result to retrieve knowledge from previous research and contributions to the interpretation of the various theories. The informants describe educational relationship and its meaning differently. Some of the teachers believe that pedagogic relationships with pupils' knowledge to do and how you as a teacher teach this knowledge. Others think that the educational relationship is with the personal samsepelet between the teacher and the student to do. The result shows that it can work in different ways to create educational relationship. All the informants believe that the teacher's attitude and expectations affect students' academic performance.

Syftet med den kvantitativa enkätstudien, baserad på 135 universitets-studenter, var att försöka identifiera faktorer som kan predicera akademiska prestationer bland universitetsstudenter. Hypotesen var att det finns ett positivt samband mellan studenterna studieprestationer och deras akademiska self-efficacy, akademiska motivation och resilience coping, samt ett negativt samband mellan stress och studieprestationer. För att mäta akademisk self-efficacy användes instrumentet Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning, akademisk motivation mättes med Academic Motivation Scale - University Version. Stress mättes med Cohens Perceived Stress Scale och resilience coping mättes med Brief Resilience Coping Scale. Svaren analyserades i statistikprogrammet Jamovi med en korrelationsanalys, Spearman’s rho, samt en multipel linjär regressionsanalys. Därtill utfördes en hierarkisk regressionsanalys för att uppskatta faktorernas värde. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan en hög grad av akademisk self-efficacy och studieprestation. Det fanns även ett negativt samband mellan stress samt amotivation gentemot studieprestation. Sammanfattningsvis konstateras genom interaktionseffekten mellan faktorerna akademisk self-efficacy, stress och amotivation att studenter som redovisar en hög akademisk self-efficacy i kombination med låg eller måttlig stress samt låga nivåer av amotivation predicerar bättre studieprestationer. / The purpose of the quantitative questionnaire study, based on 135 university students, was to try to identify factors that can predict academic performance among university students. The hypothesis was that there is a positive relationship between students' academic performance and their academic self-efficacy, academic motivation and resilience coping, and a negative connection between stress and study performance. To measure academic self-efficacy, the instrument Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning was used, academic motivation was measured with the Academic Motivation Scale - University Version. Stress was measured with the Cohen's Perceived Stress Scale and resilience coping was measured with the Brief Resilience Coping Scale. The responses were analyzed in the statistics program Jamovi with a correlation analysis, Spearman's rho, and a multiple linear regression analysis. In addition, a hierarchical regression analysis was performed to estimate the value of the factors. The results showed that there is a significant positive relationship between a high degree of academic self-efficacy and academic performance. There was also a negative relationship between stress and motivation towards study performance. In summary, the interaction effect between the factors academic self-efficacy, stress and amotivation states that students who report a high academic self-efficacy in combination with low or moderate stress and low levels of amotivation predict better academic performance.