Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig på tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter på Halmstad Högskola från utbildningsprogrammen Affärssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frågeställningarna i denna studie är för det första vilka överväganden som styr studenter till att välja att studera på en högre utbildning och på en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka värderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och värderingar som personliga respektive påverkade av omgivningen. För att närma sig dessa frågeställningar studeras studenters värderingar, attityder och förhållande till den egna omgivningen. Studien avslutas genom en analys av intervjuerna genom vilken dessa olika upplevelser kan förstås utifrån teoretiska perspektiv som vi tror belyser både samhälleliga och individuella skäl till individens studieval. Dessa är förknippade till nutidens villkor i ett samhälle som på många sätt bygger på konkurrens, rationalitet och individualitet. De teoretiska utgångspunkter som har används i analysen och som bidrar till förståelsen av de tre ovan nämnda aspekterna är socialisationsteorin, Maslows behovshierarki, Fromms teori om "flykten från friheten" samt Moscovicis teori om de sociala representationerna. Resultaten tyder dels på individualism och dels på rationalism som kan urskiljas i respondenternas svar där motiven till högre utbildning kan förstås i relation till bland annat ekonomiska och självförverkligande orsaker. Studenternas upplevelser samt resonemang av sina studieval indikerar till rationella överväganden där kvalifikationer på den framtida arbetsmarknaden upplevs av respondenterna att bidra till större möjligheter att få inte endast ett intressant arbete utan ett arbete som i framtiden har en god anställningsutsikt. Självförverkligande motiv till studier samt i det framtida arbetet är en annan aspekt som lyft fram hos respondenterna som ett eftersträvansvärt värde vilket en högre utbildning antas bidra till. Självförverkligandet i sin helhet kan förstås som något som råder inom samhällsramarna där de individuella valen kan oundvikligen förstås vara förknippade med att göra samhällelig nytta, och försäkran om att kunna vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i olika faktorer som påverkar eleverna när de gör sitt val av inriktning i gymnasiet. Vi vill även ta reda på hur mycket eleverna vet om våra utbildningar. Den metod vi valt att använda oss av är en kvalitativ metod med intervjuer, anledningen till detta är att vi vill få bättre förståelse för hur våra elever tänker. De frågor som vi ställt till eleverna är bl.a. om de blivit påverkade av föräldrar, kompisar, olika intressen, föräldrars yrken eller lönenivån på det yrke som de valt att utbilda sig till. En del av de slutsatser vi kommit fram till är att eleverna oftast väljer det de är intresserade av, eller det de tycker är roligt att syssla med. Vi har även sett att eleverna inte påverkas så mycket av föräldrar eller kamrater när de gör sitt studieval.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet. Resultatet visade även att vägledare inte har några tydliga verktyg och metoder för vägledning ur ett genusperspektiv samt att det finns en bristande kunskap angående genus. Vi anser att lärarna på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett ansvar att ge de studerande den kunskap som krävs för att som vägledare kunna utföra det professionella samtalet. / choice of career, choice of studies, gender, guidance

Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.

SammanfattningNylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka varför flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen. Enligt Skolverket (2007) är det fler flickor som väljer Barn- och fritidsprogrammet och därför är det intressant att undersöka vad eleverna tror är orsaken till den ojämna könsfördelningen. Arbetet syftar också till att ta reda på vad eleverna anser att deras utbildning har för status. Den metod som använts är till största delen en kvalitativ metod. För arbetet har en enkätundersökning med 50 elever och sex intervjuer med elever på Barn- och fritidsprogrammet genomförts. Med hjälp av dessa metoder har framkommit att elever väljer Barn- och fritidprogrammet för att de är intresserade av programmets innehåll men att flickor i större utsträckning än pojkar väljer programmet av könsocialisation enligt min tolkning. Eleverna menar att det går flest flickor på programmet för att utbildningen leder till yrken där barn är centrala. I dessa yrken är det nästan enbart kvinnor som arbetar. Eleverna anser att deras utbildning har en låg status bland gymnasieprogrammen.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer.Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt.Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra.Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ”Gymnasiemässan”.Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska.

<p>Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.</p>

Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices. A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop. The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions. The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students. The differences suggest that the high-performing students were more conscious about their study options than low-performing students. Differences were also in the students' views of themselves,where the high-performance had a lower self- image than the low-performing students had. High performance compared each other more often with other people and was more unsure of themselves, however, the motivation was significantly higher among the high-performance students, performance showed the same results. The high-performing students had a clearer vision of the future and that they had a clearer picture of their career choice than the low-performing students. Discussion on how we as educators can strengthen each student based on their individual needs have been based on results of the study.