Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.