BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum. Sammanlagt intervjuades 10 barn.RESULTAT:De resultat som denna studie genererat visar att de intervjuade barnen har en stor uppfattning om vuxnas yrke för deras låga ålder. Detta bekräftas utifrån vad barnen svarat och vad som anges i litteraturen samt framkommit i tidigare forskning. Sexåringar kunde på ett korrekt sätt berätta om föräldrarnas och deras bekantas arbete. Deras uppfattningar om arbete har att göra med det som de ser vuxna utföra och de kunde med lätthet nämna mer än ett yrke vardera. Sexåringarna ser nödvändigheten med att ha kunskaper och träning samt att skaffa utbildning som faktorer för att få vissa yrken. Sexåringarna har en tydlig uppfattning och ser sambandet mellan arbete och pengar. De förstår den grundläggande mekanismen med att ha pengar för att köpa nödvändiga saker. Sexåringar berättade med egna ord om deras uppfattningar och erfarenheter om olika arbetsplatser.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillämpningen i yrket har för förståelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft påtagliga problem med ämnet matematik.Vidare är syftet att studera om förståelsen och lösningsförfarandet skiljer sig åt i praktisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling jämfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestående av tal och symboler utan sammanhang) inom samma områden. Studien tar sin utgångspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag använde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lätthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstänkande vilade på deras erfarenheter och att de kunde visualisera.När de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tänkande och respondenterna ställde frågor om hur de förväntades lösa uppgiften och senare om de räknat fel. De tidigare så säkra respondenterna var nu mycket osäkra på sin förmåga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen. I den praktiska uppgiften klarade de att enhetsomvandla medan de i den formaliserade uppgiften inte var helt säkra på division med 100.Min slutsats blir därför att respondenterna kan lösa relativt avancerade matematiska problem inom ramen för yrket, men när samma matematiska innehåll presenteras utanför detta sammanhang, ser de inget matematiskt samband utan intar i stället ett imitativt förhållningssätt. De har lärt sig strategier för att klara den matematik de behöver i sitt yrke men kunskaperna är situationsbundna och deras yrkeskunnande och livserfarenhet har inte lyckats överbygga deras svårigheter i matematik.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola.Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är:Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde.Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor. Skolorna är belägna i två helt olika socioekonomiska område skola A, villa ort, skola B, höghusområde förort. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring barns framtidstankar, vad som är viktigt i skolan för dem och hur vida boendemiljön påverkar deras val.Resultatet visar att barnen på skola A anser att kamrater är en viktig del av skoldagen, de har ett stort intresse av de kreativa ämnena där de anser sig ha möjlighet att skapa på egen hand. Yrkesvalen är kopplade till fritidsintresse.På skola B har kamraterna inte samma betydelse, skolan betyder undervisning. De kreativa ämnena nämns inte alls. Yrkesvalen är kopplade till närstående i deras omgivning.

Titel: Tevevärlden och barns drömyrkeFörfattare: Dan JönssonTyp av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammetTevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke?Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor. Genom att ta reda på vad barn vill ha för yrke när de blir stora, och sedan jämföra detta med deras tevevanor, kunde jag kartlägga eventuella samband. Min urvalsgrupp var samtliga elever mellan år 5-9 på en skola i Lund. Min undersökning visar att det till viss del finns kopplingar mellan tevevärlden och barns drömyrke. Ett flertal i urvalsgruppen har valt ett yrke med en tydlig koppling till sitt favoritteveprogram eller senast sedda film. Yrkesvalet domineras av hälsovård, artisteri, film, idrott, restaurang och mode. Barnen har till största del valt dessa yrken för att det verkar kul, men även av ekonomiska, ideologiska och familjekulturella skäl.

<p>I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.</p>

This paper discusses how librarians are being represented infilm. Is it through stereotypes or with a more modern andrealistic approach? This is something that is examined byreviewing a number of movies based on various stereotypesas previous research has addressed. This work describes whystereotyping of occupational roles are a problem andtherefore examining how well research on the subject isconsistent with films from various years and genres. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollärare ska följa läroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och ålder. Därför ska inte manliga förskollärare ha några för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar så utgör männen cirka 3 procent av alla verksamma förskollärare.SYFTE:Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på några manliga förskollärares uppfatt-ning om hur det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frågat om de manliga förskollärarna ser några fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollärare och om de bemöts annorlunda av föräldrar och omgivning jämfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex män vi har in-tervjuat är utbildade förskollärare och arbetar i förskolan. Under intervjun berörde vi även frågor som handlade om arbetslaget. Vidare har vi frågat de intervjuade om de har känt sig utsatta i yrket och huruvida de anser att det behövs män inom förskolan.RESULTAT:Resultatet vi fick fram visar på att de manliga förskollärarna inte lägger vikt vid vilket kön kollegorna har. De menar att det som har störst betydelse är personligheten. En av de inter-vjuade har någon gång känt sig utfryst av de kvinnliga kollegorna. Ingen har känt att de bli-vit anklagade för pedofili och anser att man inte ska känna oro för det så länge man är trygg i sin yrkesroll. De anser alla att media förstorar upp pedofilrykten och tar inte upp vad som är bra och vad man arbetar för på förskolan. Det viktigaste är att man verkligen vill arbeta med barn eller ungdomar och det är därför de vi intervjuat sökt sig till yrket på ett eller annat sätt.

<p><strong>Syfte: </strong>Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.</p>

<p>I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk. Intresset för nätverkseffekter och dess anknytning till ekonomiska frågor har vuxit sig allt starkare men fortfarande är området relativt outforskat. Vi anser att vi med denna matchning bidrar med en ny aspekt på de sociala nätverkens betydelse för invandrare. Analysen av vår modell resulterar i ett konstaterande att de etniska sociala nätverken har en negativ effekt på invandrares yrkesförhållanden om man enbart ser till andelen av ens egen etnicitet i sin hemkommun. När vi inkluderar andelen högutbildade i etniciteten i vår modell blir dock nätverkseffekten positiv. Detta säger oss att nettoeffekten beror på nätverkets utseende. Underlaget till uppsatsen kommer från den statistiska databasen LINDA som är en sammanställning av individdata gjord av SCB.</p>