Syftet med denna studie är att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. De intervjuade barnen och deras föräldrar befinner sig i arbetarklassen. Tidigare forskning visar på att föräldrarnas yrke samt utbildning påverkar barnen i deras tankar och val inför framtiden. En författare påpekar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvägar och inte endast barn från mer priviligierade samhällsklasser. För att analysera vårt empiriska material använder vi oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Giddens om klassindelningar samt Hodkinson och Sparkes teori Careership. Följande frågeställningar har använts: Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa? Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet? Det framkom att barnen som vi intervjuat är påverkade, om än fortfarande omedvetet, av sin klasstillhörighet. Barnen väljer yrkesdrömmar efter självbild och intresse men yrkesdrömmarna påverkas även av viktiga individer i deras omgivning. De har ännu inte börjat att begränsa sina yrkesdrömmar och ser det som möjligt att nå dessa. Vi har använt oss av kvalitativ metod och utförde åtta intervjuer som ligger till grund för denna undersökning.

Denna essä speglar ett dilemma som jag var med om i mitt yrke som bibliotekarie. Mitt syfte är att reflektera över min och omgivningens reaktion och agerande under och efter en händelse som inträffade en "vanlig dag på jobbet". Händelsen visar på att bibliotekarien ofta får hjälpa till med/agera på sådant som inte direkt hör till bibliotekets traditionella kärnverksamhet - i det här fallet att hjälpa till med musiklitteratur och noter.

The purpose of this essay is to study children born in February 1800 in the two coastal cities Kalmar and Karlskrona in order to see what career choices they make during their lifetime. With career choices, both own careers and spouses careers will be taken into consideration. The question is whether children grow up to stay in the same trade of work and social construction as their parents. The careers found will also be studied in a didactic point of view where those jobs are compared to lines of work presented in the textbooks.   The result of this study is that it was common for the boys to “inherit” their fathers’ line of work as well as for the daughters to marry men in the same line of work as their fathers. The study has also shown that a lot of children died during their first years of life, resulting in a smaller group of children to study than anticipated. The didactic study resulted in the knowledge that the textbooks lack a deeper exploration of fields of work, something that could result in pupils not understanding the “ordinary people” in history.

I detta arbete studeras varför idrottslärare i större utsträckning väljer att lämna sitt yrke för ett annat. Tidigare studier visar att 18 procent av nyutbildade idrottslärare slutar inom loppet av fyra år. Den genomsnittliga arbetsperioden som idrottslärare är ungefär nio år. Med en metod av öppna intervjuer kommer fem före detta idrottslärare att svara på varför just de slutade som idrottslärare för att fortsätta arbeta inom något annat. Dessa svar har sedan granskats ur en handlingsteori och jämförts med tidigare kända anledningar till varför arbetstagare slutat sin yrken. Detta för att få en djupare förståelse till varför respondenterna har valt att sluta och vad som fick dem att arbeta med det de gör idag. Resultaten av denna undersökning visar att flera av de före detta idrottslärarna redan har fått eller riskerade att få skador på kroppen på grund av sitt yrke så som i rygg, knän, öron och röst. Andra anledningar som gjorde att respondenterna slutade som idrottslärare var bland annat för lite frihet då de nu känner att de har mer frihet i sitt arbete gällande vad de ska göra och planera. De känner att de kan påverka mer med sina nuvarande yrken än mot vad de kunde som idrottslärare. I diskussionen diskuteras det om hur respondenterna mår idag och hur de tror att deras livstillvaro hade varit om de fortsatt som idrottslärare. Det diskuteras också om hur dessa anledningar är riktade för enbart idrottslärare eller mot personer som slutar sitt jobb för ett annat överlag. Slutsatsen är att den faktor som påverkar en idrottslärares val att sluta är att jobbet eller arbetsplatsen inte var som förväntat enligt den anställde på grund av skaderisken, missanpassning mellan arbetet och individ, få utvecklings-, påverkansmöjligheter inom sitt arbete eller stress på grund av överansträngning och känsla av obalans i sig själv. Samtliga respondenterna fick bättre livstillvaro av att byta yrke. / In this work, it is taken up reasons for why PE teachers increasingly choosing to leave their profession for another. Previous studies show that 18precent of newly qualified PE teacher quits within four years. The average period of employment as a PE teacher is about nine years. With a method of open interviews, five former PE teacher answer why just they ended leaving the profession as a PE teacher to continue to work in something else. These responses are then examined from an action theory and compared with previously known reasons why workers leave their jobs. This is to get a deeper understanding as to why respondents have chosen to stop and what made them work with what they do today. The results of this survey show that many of the former PE teachers have already received or are at the risk of damage to the body because of their profession in the back, knees, ears and voice. Other reasons that made respondents who ended PE teachers included too little freedom as they now feel they have more freedom in their work regarding what to do and plan. They feel that they can influence more with their current professions than towards what they could as a PE teacher. In the discussion that discussed how respondents feel today and how they think their lifestyle absence would have been if they continued as a PE teacher. It also discusses how these reasons are targeted solely PE teachers or persons who ends his job for another general. The conclusion is that the main factor influencing the PE teachers' choice to quit is to the job or workplace was not as expected, according to the employee cause of injury risk, the mismatch between job and person. to get development, advocacy opportunities in their work or stress due to overwork and sense of imbalance itself. All respondents received better life existence of changing profession.

<p>I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval. Undersökningen utgår från karriärvägledningsteorin <em>Vägledningens</em> <em>spänningsfält</em> (Lindh, 1997). En attitydmässig surveymetod<em> </em>används och enkätfrågorna besvarades av 45 gymnasieelever från årskurs 2 på teknikprogrammet. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med omvärldskunskaper. De anser att skolan endast förmedlar en mindre del av omvärldskunskaperna. Vidare anges att familj och media är viktiga källor för förmedlandet av kunskaper inom, yrken och arbetsliv.</p> / <p>Today's society places high demands on each and every individual to follow the labour markets terms, conditions and fluctuations. Each individual is expected to create his or her own future by forming personal goals. School is responsible for students development and according to the curriculum, should also inform students about the labour market. The aim of this research is to study students acquisition of career, education, educations different routes and the labour market. The research also aims to examine the degree to which students consider their career, education, educations different routes and the labour market important to their education and career choice. This research has career guidance theory (Lindh, 1997) as an underlying theme. An attitude survey method and questionnaire has been completed by 45 high school from year 2 from the technical program. The conclusion is that students consider their career, education, educations different routes and the labour market to be of importance. They consider school to only convey a lesser part of this knowledge. Furthermore, it is mentioned that family and media are important sources for conveyance of both career and labour market knowledge</p>

<p>Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.</p>

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.

I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval. Undersökningen utgår från karriärvägledningsteorin Vägledningens spänningsfält (Lindh, 1997). En attitydmässig surveymetod används och enkätfrågorna besvarades av 45 gymnasieelever från årskurs 2 på teknikprogrammet. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med omvärldskunskaper. De anser att skolan endast förmedlar en mindre del av omvärldskunskaperna. Vidare anges att familj och media är viktiga källor för förmedlandet av kunskaper inom, yrken och arbetsliv. / Today's society places high demands on each and every individual to follow the labour markets terms, conditions and fluctuations. Each individual is expected to create his or her own future by forming personal goals. School is responsible for students development and according to the curriculum, should also inform students about the labour market. The aim of this research is to study students acquisition of career, education, educations different routes and the labour market. The research also aims to examine the degree to which students consider their career, education, educations different routes and the labour market important to their education and career choice. This research has career guidance theory (Lindh, 1997) as an underlying theme. An attitude survey method and questionnaire has been completed by 45 high school from year 2 from the technical program. The conclusion is that students consider their career, education, educations different routes and the labour market to be of importance. They consider school to only convey a lesser part of this knowledge. Furthermore, it is mentioned that family and media are important sources for conveyance of both career and labour market knowledge

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken. En grupp som berörts är personal som engagerar sig i våld i nära relationer men litteraturen är begränsad. I förevarande studie användes ProQOL (som består av medkänsletillfredsställelse, utbrändhetsupplevelse och sekundär traumatisering) och QPS Nordic för att undersöka den yrkesrelaterade livskvaliteten hos dem som engagerar sig som hjälpare i kvinnojourer. I studien deltog 55 kvinnor som är anställda eller frivillig/volontärarbetare på kvinnojour. Studien utreder även om tillgång till handledning, upplevt socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande per vecka och anställningsform påverkar den yrkesrelaterade livskvaliteten. Resultaten tyder på att det finns både negativ och positiv påverkan av ett engagemang som hjälpare. Utbrändhetsupplevelse har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande samt en moderat korrelation med socialt stöd. Sekundär traumatisering har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande. Resultaten visar även att socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande och tillgång till handledning förklarar en hög andel av variansen för sekundär traumatisering och utbrändhetsupplevelse samt att anställningsform inte tycks ha betydelse för den yrkesrelaterade livskvaliteten.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.