Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

Teckenspråkstolkar är enligt tidigare studier i riskzonen för att drabbas av arbetsrelaterad utbrändhet och sekundär traumatisk stress. Nivån av arbetstillfredsställelse brukar dock vara hög. Att arbeta med tjänsten bildtelefoni kan påverka risken i en negativ riktning. Ingen av de tidigare studierna på detta har utförts i Sverige, eller ens i Europa. Arbetsrelaterad handledning är något som kan påverka arbetsrelaterad livskvalitet och minska riskerna för utbrändhet och sekundär traumatisk stress. För att undersöka hur situationen såg ut för svenska teckenspråkstolkar användes en onlineenkät. Enkäten innehöll formuläret Professional Quality of Life (ProQOL) för att undersöka risk för utbrändhet, sekundär traumatisk stress och nivå av arbetstillfredsställelse. Utöver detta användes tilläggsfrågor om användning och tillgång till handledning samt om personen arbetade med tjänsten bildtelefoni. Resultaten visade att Sveriges teckenspråkstolkar verkar ha en bra arbetsrelaterad livskvalitet. Gruppen låg sammantaget på en låg risknivå för sekundär traumatisk stress. Risken för utbrändhet låg precis i gränslandet för en låg till en medelnivå för gruppen. Arbetstillfredsställelsen låg på en medelnivå. Varken handledning eller arbete i bildtelefoni hade något signifikant samband med arbetsrelaterad livskvalitet.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken. En grupp som berörts är personal som engagerar sig i våld i nära relationer men litteraturen är begränsad. I förevarande studie användes ProQOL (som består av medkänsletillfredsställelse, utbrändhetsupplevelse och sekundär traumatisering) och QPS Nordic för att undersöka den yrkesrelaterade livskvaliteten hos dem som engagerar sig som hjälpare i kvinnojourer. I studien deltog 55 kvinnor som är anställda eller frivillig/volontärarbetare på kvinnojour. Studien utreder även om tillgång till handledning, upplevt socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande per vecka och anställningsform påverkar den yrkesrelaterade livskvaliteten. Resultaten tyder på att det finns både negativ och positiv påverkan av ett engagemang som hjälpare. Utbrändhetsupplevelse har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande samt en moderat korrelation med socialt stöd. Sekundär traumatisering har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande. Resultaten visar även att socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande och tillgång till handledning förklarar en hög andel av variansen för sekundär traumatisering och utbrändhetsupplevelse samt att anställningsform inte tycks ha betydelse för den yrkesrelaterade livskvaliteten.

Ek A & Ohlson I. Empatisk utmattning hos sjuksköterskan. En kvantitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Empatisk utmattning är ett relativt nytt begrepp och har tidigare benämnts i andra termer. Sjuksköterskor är i riskgruppen att utveckla empatisk utmattning då de arbetar kontinuerligt med människor som upplevt trauma och/eller är i lidande. Symptom sjuksköterskan kan uppleva vid empatisk utmattning är en rädsla för att gå till jobbet, lågt självförtroende samt fysisk utmattning. Om sjuksköterskan har ökad risk för empatisk utmattning kan detta påverka kvalitén och säkerheten i omvårdnadsarbetet och därmed påverka patienten och dennes hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka tidigare forskning om empatisk utmattning inom omvårdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. De 10 artiklarna använde sig alla av mätinstrumentet ProQOL. Databassökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av blocksök. Studierna genomgick granskning samt evidensgradering av två oberoende författare. Resultaten analyserades genom deskriptiv analys.Resultat: Fyra olika demografiska fakta i relation till empatisk utmattning redovisades i resultatet. I fyra av de 10 studierna framkom det att sjuksköterskorna hade medelnivå av empatisk utmattning (22 till 41 poäng enligt ProQOL). I de resterande sex studierna mättes nivån av empatisk utmattning till under 22 upp till 41 poäng. Stöd från sin chef samt erkännande som sjuksköterska hade signifikant relation till högre nivå av empatisk tillfredsställelse (p=0,000 samt p=0,001).Konklusion: Om sjuksköterskan erbjöds stöd av sin chef samt hade en stark och positiv relation till kollegor genererade detta mindre risk för empatisk utmattning och högre nivå av empatisk tillfredsställelse.Nyckelord: Empatisk tillfredsställelse, empatisk utmattning, omvårdnad, ProQOL, sjuksköterska. / Ek A & Ohlson I. Compassion fatigue in the nurse. A quantitative literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Compassion fatigue is a relatively new concept and has earlier been mentioned in different terms. Nurses are in a risk group to develop compassion fatigue because of their continuous work with people who have experienced trauma and/or suffering. Symptoms that can occur for the nurse while experiencing compassion fatigue are anxiety to go to work, low self-esteem and physical exhaustion. If the nurse has an increased risk to develop compassion fatigue, this can decrease the quality and safety in nursing and affect the patient and the patients’ health. Aim: The aim of the systematic literature review was to study previous research about compassion fatigue in nursing.Method: A systematic literature review that included 10 scientific articles with a quantitative design. The literature-search was done in the databases CINAHL and PubMed using a block strategy. The articles were examined and quality assessed by two independent authors. The results were analyzed by using a descriptive analysis. Result: Four different demographic facts in relation to compassion fatigue was shown in the result. In four of the 10 studies the nurses scored within the average range of compassion fatigue (22 to 41 points according to ProQOL). In the remaining six articles the level of compassion fatigue was below 22 up to 41 points. Manager support and recognition as a nurse had a significant relationship to the nurses levels of compassion satisfaction (p=0,000 and p=0,001).Conclusion: If the nurse was offered support from his or hers’ manager and also had a strong and positive relationship to colleagues, this generated less risk for compassion fatigue and higher levels of compassion satisfaction.Key words: Caring, compassion fatigue, compassion satisfaction, nurse, ProQOL.

Bakgrund:  Compassion fatigue hos sjuksköterskor beskrivs som en minskad förmåga att känna empati till följd av att ha levt sig in i andra människors trauman, samtidigt ses empati som en av kärnorna i omvårdnaden. Många sjuksköterskor saknar kunskap i ämnet men drabbade sjuksköterskor beskriver det som en överväldigande känsla av att något är fel. Detta kan leda till att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorer till uppkomsten av compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som baserades på elva kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman: empati, skuldkänslor och moralisk stress, personliga och sociala faktorer, arbetsrelaterade och organisatoriska faktorer samt ålder, arbetslivserfarenhet och professionalism. Några faktorer som orsakar compassion fatigue var hög grad av empatisk förmåga och hanteringsstrategier. Diskussion: Watsons teori om mänsklig omsorg och Conti O´Hares theory of the nurse as a wounded healer användes som teoretiska referensramar. Watson beskriver empati som en av kärnorna i hennes teori. Samtidigt som litteraturöversiktens resultat visade att högre grad av empati hos sjuksköterskan ger större risk att drabbas av compassion fatigue. Detta kan ses som motsägelsefullt då empati är en förutsättning för god omsorg. Conti O´Hares teori och resultatet stämmer överens i det avseende att om trauman hanteras på ett negativt sätt leder det till ohälsa. / Background: Compassion fatigue among nurses is described as a reduced ability to feel empathy due to being exposed to other peoples trauma, at the same time empathy is seen as one of the core values in nursing. Many nurses lack knowledge about the subject but affected nurses describes it as an overwhelmingly feeling that something is wrong. This may lead to a lot of nurses thinking about leaving the profession. Aim: The purpose was to identify the factors that lead to compassion fatigue in nurses. Method: A literature review according to Friberg´s method that is based on eleven quantitative articles and one qualitative article. Results: The results were presented on the basis of four themes: empathy, feelings of guilt and morol distress, personal and social factors, work related and organizational factors and also age, work experience and professionalism. Some of the factors that cause compassion fatigue were degree of empathetic ability and personal coping strategies. Discussion: Watson´s theory of human caring and Conti O´Hare´s theory of the nurse as a wounded healer was used as theoretical frame of reference. Watson describes empathy as one of the core values in her theory of human caring, at the same time the results of the literature review showed that nurses with a higher degree of empathy were at higher risk to develop compassion fatigue. This can be seen as contradictory when empathy is a condition in caring. Conti O´Hare´s theory and the result agree in the regard that if trauma is not handled in a positive way it may lead to illness.

No description available.

No description available.

La santé mentale des professionnels en relation d’aide est sous la loupe depuis plus d’une cinquantaine d’années grâce entre autres aux travaux de Freudenberger sur le sujet. En effet, exposés dans le cadre de leur travail aux expériences et vécus traumatiques des personnes et, à la nécessité d’y apporter une réponse, les professionnels de la santé et des services sociaux sont plus à risque de troubles tant physiques que psychologiques reliés au travail. Cet enjeu entraine une vulnérabilité des organisations à travers l’absentéisme et la perte du personnel qualifié, et affecte ainsi la fourniture et la qualité de service. Des avancées ont été faites et plusieurs concepts proposés pour tenter de mieux cerner le bien-être psychologique des professionnels en relation d’aide ont émergé. Ces avancées majoritairement en silo ne permettent cependant pas d’avoir une idée globale de la problématique. La présente thèse en utilisant un échantillon d’intervenants impliqués auprès de la protection de la jeunesse propose et teste un modèle intégrant les principaux concepts sur le sujet notamment l’épuisement professionnel, la qualité de vie professionnelle (incluant la fatigue et la satisfaction de compassion), le stress traumatique secondaire, le traumatisme vicariant ainsi que des troubles apparentés ou comorbides tels que le stress posttraumatique, la dépression et l’anxiété. Le modèle inclut les caractéristiques de l’environnement de travail et l’empathie comme facteurs reliés au bien-être psychologique en relation d’aide et explore le stress perçu comme modérateur potentiel dans ce cadre. L’objectif a été poursuivi par une démarche en trois étapes dont 1) la réduction et la validation de l’échelle ProQOL-5 servant à évaluer la qualité de vie professionnelle, principal concept utilisé dans les études de bien-être psychologique en relation d’aide 2) l’exploration d’une variable intégratrice empirique représentant le bien-être psychologique en relation d’aide à partir des principaux concepts y étant reliés (épuisement professionnel, qualité de vie professionnelle, stress traumatique secondaire, traumatisme vicariant, stess posttraumatique, dépression et anxiété), et enfin 3) l’exploitation de ces résultats pour définir et tester un modèle incluant l’environnement de travail et l’empathie comme facteurs reliés au bien-être psychologique, avec le stress perçu comme modérateur potentiel. Les analyses ont permis de proposer et valider une version réduite à 16 items de l’échelle de ProQOL-5 (contre 30) avec un alpha de Cronbach de 0,87. Il en ressort également que le bien-être psychologique des professionnels en relation d’aide semble bien, tel que défini par Stamm à travers le concept de qualité de vie professionnelle, être constitué d’une composante positive, le sens d’efficacité et de satisfaction, et de deux composantes négatives à savoir l’épuisement psychologique et le traumatisme. Par ailleurs, l’environnement de travail s’est révélé un facteur important en ayant un lien significatif avec chacune des trois composantes du bien-être psychologique. En ce qui concerne l’empathie, le souci empathique s’est révélé avoir un lien positif avec le sens d’efficacité et de satisfaction, et négatif avec l’épuisement psychologique et le traumatisme. Par contre, la détresse personnelle reliée à l’engagement empathique s’est révélée avoir un lien positif avec l’épuisement psychologique et le traumatisme. Le rôle du stress perçu comme modérateur a aussi pu être validé notamment sur les liens entre l’environnement de travail et l’épuisement psychologique, l’environnement de travail et le trauma, le souci empathique et l’épuisement psychologique et finalement la détresse personnelle liée à l’empathie et le trauma. Ces résultats permettent ainsi d’avoir en un portrait, une idée globale sur le bien-être psychologique des professionnels en relation d’aide et ses liens avec l’environnement de travail et l’empathie. / The occupational mental health of child protection workers is of great concern since they are exposed directly and indirectly to traumatic experiences and involved people with special needs. In order to tailor efficient intervention programs to address this issue, one has to know the essence of the problem and which factors should be tackled. The present thesis proposed to use the major findings on studies on burnout, compassion fatigue, vicarious trauma, secondary traumatic stress, with the aim to propose and test a model that integrates these main concepts and well-documented factors (work environment, empathy, perceived stress) in the development of child protection workers’ occupational mental health. The objective was pursued by a three-step approach including 1) the reduction and validation of the ProQOL-5, the main scale used to assess the quality of professional life of social and healthcare professionals, 2) the exploration of an empirical variable representing the social and healthcare professionals’mental health based on the main concepts related to it (burnout, compassion and satisfaction fatigue, secondary traumatic stress, vicarious trauma, posttraumatic stress, anxiety, depression), and finally 3) the use of these results to define and test a model including environment characteristics and empathy as related factors, and perceived stress as a potential moderator. A sample of child protection workers was used for this purpose. A reduced version of ProQOL-5 with 16 items (compared to 30) was reached. This scale showed good psychometrics with a global Cronbach’s alpha of .87 and more precisely .86 for Compassion satisfaction, .82 for Burnout, and .74 for Secondary Traumatic Stress. Results also suggested that child protection workers’ mental health seems to consist of a positive component, the sense of efficacy and satisfaction, and two negative components, namely psychological exhaustion and trauma as proposed by Stamm (through the professional quality of life concept). Work environment characteristics and empathic concern appeared to have positive links with sense of satisfaction and efficacy in child protection workers and negative links with psychological exhaustion and trauma. Conversely, personal distress empathy was found to have positive links with psychological exhaustion and trauma, and negative link with the sense of satisfaction and efficacy of child protection workers. The results also showed that these relations were moderated by the level of perceived stress. These results gave an integrated portrait of what could be the child protection workers’mental health reality and the differentiated contribution of work environment and empathy. This can help to improve interventions targeting child protection workers’ mental health.

No description available.