Ek A & Ohlson I. Empatisk utmattning hos sjuksköterskan. En kvantitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Empatisk utmattning är ett relativt nytt begrepp och har tidigare benämnts i andra termer. Sjuksköterskor är i riskgruppen att utveckla empatisk utmattning då de arbetar kontinuerligt med människor som upplevt trauma och/eller är i lidande. Symptom sjuksköterskan kan uppleva vid empatisk utmattning är en rädsla för att gå till jobbet, lågt självförtroende samt fysisk utmattning. Om sjuksköterskan har ökad risk för empatisk utmattning kan detta påverka kvalitén och säkerheten i omvårdnadsarbetet och därmed påverka patienten och dennes hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka tidigare forskning om empatisk utmattning inom omvårdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. De 10 artiklarna använde sig alla av mätinstrumentet ProQOL. Databassökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av blocksök. Studierna genomgick granskning samt evidensgradering av två oberoende författare. Resultaten analyserades genom deskriptiv analys.Resultat: Fyra olika demografiska fakta i relation till empatisk utmattning redovisades i resultatet. I fyra av de 10 studierna framkom det att sjuksköterskorna hade medelnivå av empatisk utmattning (22 till 41 poäng enligt ProQOL). I de resterande sex studierna mättes nivån av empatisk utmattning till under 22 upp till 41 poäng. Stöd från sin chef samt erkännande som sjuksköterska hade signifikant relation till högre nivå av empatisk tillfredsställelse (p=0,000 samt p=0,001).Konklusion: Om sjuksköterskan erbjöds stöd av sin chef samt hade en stark och positiv relation till kollegor genererade detta mindre risk för empatisk utmattning och högre nivå av empatisk tillfredsställelse.Nyckelord: Empatisk tillfredsställelse, empatisk utmattning, omvårdnad, ProQOL, sjuksköterska. / Ek A & Ohlson I. Compassion fatigue in the nurse. A quantitative literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Compassion fatigue is a relatively new concept and has earlier been mentioned in different terms. Nurses are in a risk group to develop compassion fatigue because of their continuous work with people who have experienced trauma and/or suffering. Symptoms that can occur for the nurse while experiencing compassion fatigue are anxiety to go to work, low self-esteem and physical exhaustion. If the nurse has an increased risk to develop compassion fatigue, this can decrease the quality and safety in nursing and affect the patient and the patients’ health. Aim: The aim of the systematic literature review was to study previous research about compassion fatigue in nursing.Method: A systematic literature review that included 10 scientific articles with a quantitative design. The literature-search was done in the databases CINAHL and PubMed using a block strategy. The articles were examined and quality assessed by two independent authors. The results were analyzed by using a descriptive analysis. Result: Four different demographic facts in relation to compassion fatigue was shown in the result. In four of the 10 studies the nurses scored within the average range of compassion fatigue (22 to 41 points according to ProQOL). In the remaining six articles the level of compassion fatigue was below 22 up to 41 points. Manager support and recognition as a nurse had a significant relationship to the nurses levels of compassion satisfaction (p=0,000 and p=0,001).Conclusion: If the nurse was offered support from his or hers’ manager and also had a strong and positive relationship to colleagues, this generated less risk for compassion fatigue and higher levels of compassion satisfaction.Key words: Caring, compassion fatigue, compassion satisfaction, nurse, ProQOL.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska / Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life