I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare? För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism. Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid. Exempel på medial framställning som varit nedvärderande eller på annat sätt ojämnställd var mer vanligt under 1990-talet än i de senaste årens rapportering. Fler kvinnor än män skrev sexistiska artiklar och under första delen av 1990-talet var det nästan uteslutande kvinnor som rapporterade från mästerskapen för att sedan nästan helt ge plats åt de manliga reportrarna under 2000-talet. Anledningen till att det var svårare att hitta exempel på nedvärderande framställning under 2000-talet kan vara att det skett en generell jämställdhetsutveckling på sportredaktionerna. Aftonbladet och Expressen har blivit bättre på att mer sakligt beskriva damfotbollen, men så sent som 2011 har det gått att finna exempel på nedvärderande beskrivningar av de kvinnliga fotbollsspelarna. Den finns fortfarande en utmaning för sportredaktionerna i att gestalta kvinnliga fotbollsspelare utan att marginalisera dem.

<p>I oktober 2004 gick Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter över från broadsheet till tabloidformat. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka förändringar som skett genom att komparera en tidsperiod innan formatbytet med en motsvarande tidsperiod efter. Jag har kombinerat två kvantitativa undersökningar med en kvalitativ. I den första kvantitativa undersökningen granskas utrymmet för bilder, annonser samt redaktionell text och om placeringen av annonserna har ändrats. I den andra kvantitativa undersökningen granskas omfattningen av utrikesmaterialet. I den kvalitativa undersökningen försöker jag komma åt eventuella förändringar av nyhetsvärderingen genom att jämföra förstasidesnyheterna innan och efter formatbytet. Mina teoretiska utgångspunkter har bland andra varit Frank Essers definitioner av tabloidisering.</p><p>Studiens resultat visar att bildmaterialet och det redaktionella materialet har ökat sedan tabloidformatets införande. Annonsmaterialet har minskat, men har samtidigt blivit mer integrerat med den redaktionella texten. Utrikesmaterialet har minskat, både vad gäller bilder och textmaterial. Det har skett en ökning av ”mjuka” nyheter, en minskning av relevanta nyheter och en ökning av triviala och sensationsbetonade nyheter i och med skiftet till tabloidformat. Slutsatsen i arbetet är att det finns tendenser till att Dagens Nyheter går mot en mer marknadsdriven journalistik och mot en kommersialisering och tabloidisering.</p>

I oktober 2004 gick Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter över från broadsheet till tabloidformat. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka förändringar som skett genom att komparera en tidsperiod innan formatbytet med en motsvarande tidsperiod efter. Jag har kombinerat två kvantitativa undersökningar med en kvalitativ. I den första kvantitativa undersökningen granskas utrymmet för bilder, annonser samt redaktionell text och om placeringen av annonserna har ändrats. I den andra kvantitativa undersökningen granskas omfattningen av utrikesmaterialet. I den kvalitativa undersökningen försöker jag komma åt eventuella förändringar av nyhetsvärderingen genom att jämföra förstasidesnyheterna innan och efter formatbytet. Mina teoretiska utgångspunkter har bland andra varit Frank Essers definitioner av tabloidisering. Studiens resultat visar att bildmaterialet och det redaktionella materialet har ökat sedan tabloidformatets införande. Annonsmaterialet har minskat, men har samtidigt blivit mer integrerat med den redaktionella texten. Utrikesmaterialet har minskat, både vad gäller bilder och textmaterial. Det har skett en ökning av ”mjuka” nyheter, en minskning av relevanta nyheter och en ökning av triviala och sensationsbetonade nyheter i och med skiftet till tabloidformat. Slutsatsen i arbetet är att det finns tendenser till att Dagens Nyheter går mot en mer marknadsdriven journalistik och mot en kommersialisering och tabloidisering.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Nedslagen har varit vinter-OS från Lake Placid 1980 och vinter-OS i Vancouver 2010, detta för att se ifall det skett en förändring i hur män och kvinnor skildrats över tid. I denna studie har en kvalitativ textanalys genomförts för att urskilja språkliga skillnader i hur manliga respektive kvinnliga längdskidåkare framställts i kvällstidningsartiklar. Genom att studera de utvalda artiklarna visar resultatet att kvinnliga skidåkare fortfarande marginaliseras samt trivialiseras genom journalisternas språkbruk. Kvinnliga längdskidåkare beskrivs i högre grad utifrån deras utseende och privatliv än vad de manliga idrottarna gör. Detta är förekommande både från Lake Placid 1980 och Vancouver 2010. Dock har kvinnor fått ökat utrymme i de två tidningarna och utvecklingen mot ökad jämställdhet på sportsidorna är på rätt väg.

Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation. Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten. Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän. Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis.

Purpose: This study aims to illustrate underlying stereotypes and gender ideals that exist in society when sportswomen are represented in sports media. Research question: How do sportswomen get portrayed by the media and what gender ideals exist in media’s representation of the athletic woman? Work questions: Does there exist any differences when athletic women and men are represented in the media?Are there any signs of trivialization, ambivalence or infantilization in media’s representations?Which stereotypes are possible to see in media’s representations?Theories: Gender theory, infantilization, trivialization, ambivalence Method: In this study, we have used a semiotic analysis as method and the semiotic tools denotation, connotation, anchoring, relaying and the character types icon, index and symbol. The empirical material of the study is retrieved from the swedish newspapers Expressen and Aftonbladet via login to the National Library of Sweden via Karlstad University. Conclusion: By the semiotic analysis it was possible to see that sportswomen in a much higher degree were assigned attributes that by gender theory are considered female stereotypes. When sportswomen were successful it was possible to see clear signs that indicated that they were weak and emotional, on the other hand there was more focus on strength and performance when sportsmen achieved success. Infantilization, trivialization, and ambivalence was common in both situations when women were successful and when they failed. In the study it was possible to see evident patterns that indicated towards feelings and tears when sportswomens were represented. Through the analysis it was possible to establish that sportswomen's performance got diminished and they were looked at as deviant in sportmedia compared to the sportsmen who continue to be seen as the standard and norm. Key words: semiotics, sports journalism, gender, trivialization, ambivalence, infantilization, marginalization, stereotypes

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur stereotyper, stigmatisering och trivialisering kring psykisk störning, närmare bestämt personer med dissociativ identitetsstörning, bibehålls genom gestaltningar i film, samt hur gestaltningen skiljer sig åt inom två filmer ur olika genrer, skräck- och komedifilm. Med filmerna Mina jag och Irene och Hide and Seek som analysunderlag, och med hjälp av ett representationsteoretiskt perspektiv, applicerades ett analysschema på sekvenser ur materialet som, genom de semiotiska analysverktygen denotation och konnotation, användes för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att båda filmerna upprätthöll stigmatiserande och/eller trivialiserande skildringar av dissociativ identitetsstörning men att de skiljde sig åt i sitt sätt att porträttera störningen. Dessa sätt leder till olika uppfattningar om störningen men har snarlika verkliga konsekvenser. / The purpose of this qualitative content analysis is to investigate how stereotypes, stigmatization and trivialization around psychological disorders, more specifically around people with dissociative identity disorder, are maintained through representation in films and how the representation differs within two different film genres, horror and comedy films. With the films Me, myself &amp; Irene and Hide and Seek as the basis for the analysis and by using the theoretical concepts of representation, stigma and trivialization, an analysis scheme was applied to sequences from the material, which, through the semiotic analysis tools denotation and connotation, were used to answer the study's research questions. The results showed that both films maintained stigmatizing and/or trivializing depictions of dissociative identity disorder but that they differed in their way of portraying the disorder. These approaches lead to different perceptions of the disorder but have similar real-life consequences.

We studied close to 100 articles about the Swedish cup in cross country skiing, published by the three media outlets that cover the entire series; www.sweski.com , www.langd.se and www.skidzonen.com. The articles were published between 2015 and 2018 and by using a quantitative analysis we discovered that in these articles, the men and the women received almost exactly the same amount of attention, as far as counting words goes. In the articles which focused on both the female and the male athletes, the editors usually chose a picture from the women’s competition as the top image. We also saw a pattern where the women were far more often mentioned by their first names only, whereas the men were usually mentioned by their full names or their last names only. Another interesting theme that we found through a qualitative text analysis regarded how the athletes were portrayed in the articles, where the women seemed to be looked upon as less mature than the men. For example, they were often called “girls” instead of “women”, but the men the same age were never referred to as “boys”. These are seen by us as signs of trivialization and infantlization of the female athletes. However, we did not find any signs of the women being described as weak, or with a focus on their appearances and private lives. These were common patterns in the previous research on the subject. / Vi undersökte knappt 100 artiklar om den svenska cupen i längdskidåkning, publicerade av de tre medierna som bevakar hela serien; www.sweski.com , www.langd.se och www.skidzonen.com. Artiklarna publicerades mellan 2015 och 2018 och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys fann vi att damerna och herrarna fick nästan exakt lika mycket utrymme i dessa artiklar, räknat i antal ord. I de artiklar där båda könen stod i fokus var det  betydligt oftare som en bild från damklassen valdes som toppbild. Vi såg ett mönster där damerna oftare blev omnämnda med enbart sina förnamn, jämfört med herrarna som oftast omtalades med sina hela namn eller enbart efternamn. Ett annat intressant tema som vi fann genom en kvalitativ textanalys gällde hur utövarna porträtterades i artiklarna, där damerna tycktes bli sedda som mindre mogna och vuxna än herrarna. Till exempel kallades de ofta “tjejer” istället för “kvinnor” eller “damer”, samtidigt som de jämnåriga herrarna aldrig blev kallade “killar”. Dessa ser vi som tecken på en trivialisering och en infantilisering av de kvinnliga utövarna. Däremot hittade vi inga tecken på att kvinnorna beskrevs som svaga eller med ett större fokus på deras utseenden och deras privatliv, fenomen som har varit tydligt framträdande i tidigare forskning på ämnet.