<p>Intresset för det undersökta fenomenet, uppmärksammades av en slump då vi tog del av publiksiffran från förra årets SM-final i innebandy. För oss med en uppväxt på ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen på 4 år, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gånger större. Ur detta skapades vår problemformulering; På vilket sätt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas?</p><p>Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang. Samtidigt som eventuella likheter respektive skillnader mellan de två aktörernas marknadsföring belyses. För att göra fenomenet forskningsbart valdes att endast titta på AIK innebandy och deras marknadsföring. Vi valde att göra två intervjuer samt en fältstudie för att få svar på vårt problem. Vi valde att intervjua Erik Nilsson och Roland Pettersson som är ansvariga för SMfinalen samt Lars Ekholmer, marknadsansvarig för AIK innebandy. Fältstudien genomfördes under SM-finalmatchen, där cirka 400 respondenter fick svara på frågan; Hur fick du först reda på att SM-finalen ägde rum?</p><p>De resultat som framgick ur undersökningen var att många avseenden i SM-finalens och AIK’s marknadsföring var densamma, dock var det ett fåtal skillnader. SM-finalens allmänna kännedom fungerar som en snöboll i rullning och lockar en stor del av publiken av sig själv. Genom vår fältstudie framgick det att endast 37% hade fått reda på att SM-finalen ägde rum via någon mediekanal. Det framgick även ur intervjuerna att AIK och SM-finalen använde sig av traditionell marknadsföring i form av de 5 P:na. Dessutom har de två aktörerna som mål att erbjuda publiken en upplevelse. SM-finalen vill även förmedla ett budskap om att innebandyn står för begrepp som; fart, fläkt och ungdomlighet.</p><p>Både arrangörerna för SM-finalen och Lars Ekholmer ser gärna att innebandyn i framtiden växer som sport och får ett större erkännande hos det svenska folket.</p>

Intresset för det undersökta fenomenet, uppmärksammades av en slump då vi tog del av publiksiffran från förra årets SM-final i innebandy. För oss med en uppväxt på ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen på 4 år, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gånger större. Ur detta skapades vår problemformulering; På vilket sätt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas? Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang. Samtidigt som eventuella likheter respektive skillnader mellan de två aktörernas marknadsföring belyses. För att göra fenomenet forskningsbart valdes att endast titta på AIK innebandy och deras marknadsföring. Vi valde att göra två intervjuer samt en fältstudie för att få svar på vårt problem. Vi valde att intervjua Erik Nilsson och Roland Pettersson som är ansvariga för SMfinalen samt Lars Ekholmer, marknadsansvarig för AIK innebandy. Fältstudien genomfördes under SM-finalmatchen, där cirka 400 respondenter fick svara på frågan; Hur fick du först reda på att SM-finalen ägde rum? De resultat som framgick ur undersökningen var att många avseenden i SM-finalens och AIK’s marknadsföring var densamma, dock var det ett fåtal skillnader. SM-finalens allmänna kännedom fungerar som en snöboll i rullning och lockar en stor del av publiken av sig själv. Genom vår fältstudie framgick det att endast 37% hade fått reda på att SM-finalen ägde rum via någon mediekanal. Det framgick även ur intervjuerna att AIK och SM-finalen använde sig av traditionell marknadsföring i form av de 5 P:na. Dessutom har de två aktörerna som mål att erbjuda publiken en upplevelse. SM-finalen vill även förmedla ett budskap om att innebandyn står för begrepp som; fart, fläkt och ungdomlighet. Både arrangörerna för SM-finalen och Lars Ekholmer ser gärna att innebandyn i framtiden växer som sport och får ett större erkännande hos det svenska folket.

<p>Handelshögskolan vid Umeå universitet</p><p>Institutionen för Företagsekonomi</p><p>Umeå universitet</p><p>90187 Umeå</p><p>Datum: 2007-04-10</p><p>Författare: Görel Eriksson</p><p>Nivå/utbildning: Master thesis, Företagsekonomi</p><p>Handledare: Kifle Hamde</p><p>Titel: Sportmarknadsföring & damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produkt</p><p>Problem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll.</p><p>Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap.</p><p>Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete. Avslutningsvis så ger jag de damallsvenska klubbarna rekommendationer för hur de skulle kunna utveckla sitt marknadsföringsarbete samt ger förslag till vidare forskning.</p><p>Sökord: sport marketing, sport marketing mix, sportmarknadsföring, customer satisfaction, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet, relationship marketing, relationsmarknadsföring, women, kvinnor, soccer och fotboll.</p><p>Omfång, sidor: 157 sidor</p><p>Antal ref/källor: 15 vetenskapliga artiklar, 46 litteraturkällor, 7 muntliga källor</p>

Handelshögskolan vid Umeå universitet Institutionen för Företagsekonomi Umeå universitet 90187 Umeå Datum: 2007-04-10 Författare: Görel Eriksson Nivå/utbildning: Master thesis, Företagsekonomi Handledare: Kifle Hamde Titel: Sportmarknadsföring &amp; damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produkt Problem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll. Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap. Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete. Avslutningsvis så ger jag de damallsvenska klubbarna rekommendationer för hur de skulle kunna utveckla sitt marknadsföringsarbete samt ger förslag till vidare forskning. Sökord: sport marketing, sport marketing mix, sportmarknadsföring, customer satisfaction, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet, relationship marketing, relationsmarknadsföring, women, kvinnor, soccer och fotboll. Omfång, sidor: 157 sidor Antal ref/källor: 15 vetenskapliga artiklar, 46 litteraturkällor, 7 muntliga källor

Sammanfattning Författare: Anders Hylander och Adrian Larsson Handledare: Jasenko Flodin Arsenovic Bakgrund: Fotboll är Sveriges nationalsport och har drygt 1,3 miljoner aktiva utövare i nästan 3000 föreningar runt om i landet (SvFF, 2023). Av dessa drygt 3000 föreningar är det ett fåtal som kan kalla sig för elitklubb, för att vara en elitklubb ska man tillhöra någon av de två högsta serierna i antingen herrfotboll eller damfotboll (SvFF, 2023). Runt elitklubbarna samlas folk för att stötta sitt lag och under säsongen 2022 gick totalt 2 994 160 personer på elitfotboll (SvFF, 2023). Supportrar är en stor del av svensk fotboll och idag finns flertalet supporterklubbar som ideellt arbetar för att stötta och marknadsföra sitt lag. Det innebär att klubbarnas kunder inte bara konsumerar produkten, utan även arbetar för att förbättra och stödja klubbarna, något som är unikt. Frågeställning/Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre svenska elitfotbollsklubbar, utifrån ett klubbperspektiv samt supporterperspektiv, marknadsför sig för att locka och behålla supportrar samt förstärka sitt varumärke. Studiens frågeställning är: Hur arbetar mindre svenska elitfotbollsklubbar med sina marknadsföringsstrategier för att förstärka sitt varumärke och locka publik? Metod: För att besvara studiens syfte har en abduktiv ansats tagits för att det studerade fältet är relativt outforskat vilket bidrar med en flexibilitet där det är möjligt att utifrån det empiriska materialet i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång kunna modifiera det teoretiska ramverket och bidra med en slutsats med verklighetsförankring. Resultat: Mindre svenska elitfotbollsföreningar använder sig av differentiering som en marknadsföringsstrategi genom att skapa en identitet runt varumärket som anspelar på den lokala identiteten, kulturen och traditionen för att folk ska kunna samlas och känna gemenskap. Relationsmarknadsföring är en central del gentemot partners och supportrar för att stärka relationerna. Starka relationer mellan klubb och supportrar bidrar till att lojaliteten blir starkare och supportrar arbetar tillsammans för att stötta och bidra till klubbens utveckling. En stark lojalitet leder till varumärkeslojalitet, vilket bidrar till stöd från supportrarna oberoende resultat på plan. Studien har bidragit med ett teoretiskt ramverk för att förstå hur mindre svenska elitfotbollsklubbar arbetar med marknadsföring. / AbstractAuthors: Anders Hylander and Adrian Larsson Supervisor: Jasenko Flodin Arsenovic Background: Football is Sweden’s national sport and has over 1,3 million active participants in nearly 3,000 clubs across the country (SvFF, 2023). Among these 3,000 clubs, only a few can be considered elite clubs, as they belong to either of the top two divisions in men’s or women’s football (SvFF, 2023). People gather around these elite clubs to support their teams, and during the 2022 season, a total of 2,994,160 individuals attended elite football matches (SvFF, 2023). Supporters play a significant role in Swedish football, and there are several supporter clubs that work voluntarily to support and promote their teams. This means that the club’s customers not only consume their product, but they also work to improve and support the clubs, which is unique. Research question/Purpose: The purpose of this study is to examine how smaller Swedish elite football clubs, from both a club perspective and a supporter perspective, market themselves to attract and retain supporters while strengthening their brand. The question for the study is: How does small Swedish elite football clubs work with their marketing strategies to enhance their brand and attract new audience? Methodology: To address the study’s objective, an abductive approach has been taken because the studied field is relatively unexplored, which allows flexibility to modify the theoretical framework based on the empirical material, including semi-structured interviews and a systematic literature review. This approach aims to provide a conclusion grounded in reality. Results: Smaller Swedish elite football clubs utilize differentiation as a marketing strategy by creating an identity around their brand that aligns with the local identity, culture, and tradition, enabling people to gather and feel a sense of community. Relationship marketing is a crucial part aspect in building relationships with partners and supporters to strengthen connections. Strong relationships between clubs and supporters contribute to increased loyalty, and to supporters working together to support and contribute to the club’s development. Strong loyalty leads to brand loyalty, which results in support from supporters regardless of on-field results. The study has contributed with a theoretical framework for understanding how smaller Swedish elite football clubs work with marketing.

The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur markandsföringen ser ut i dagsläget för Färjestad BK, ta fram förslag på förbättringar och ändringar angående marknadsföringen och upplevelsen för att uppnå en vändning på en negativ trend. För att få fram information till uppsatsen valdes två respondenter, en representant från Färjestad BK respektive Wolfpack, i form av personliga djupgående intervjuer. Därmed genomfördes en kvalitativ metod för att få så ingående och relevant information som möjligt. Som teoretiskt underlag användes teorier inom marknadsföring, sportmarknadsföring, strategier, relationsmarknadsföring samt upplevelseekonomi. Underlaget valdes utifrån syftet med uppsatsen för att kunna lösa de problemformuleringar som ställdes. Informationen som samlades in från intervjuerna med respondenterna beskrevs i ett empirikapitel och används som ett underlag till de analyser, resultat och slutsatser som drogs. Analysen baserades på det teoretiska kapitlet och empirin samt egna tankar och åsikter med syftet som utgångspunkt. I analysen diskuterades främst Färjestad BKs marknadsföring, varumärke, aktiviter på och utanför isen samt publiksnitt. Viss vikt lades på hur det ser ut idag men störst vikt lades vid vad Färjestad BK har tänkt göra samt vad som bör göras. Analysen och de resultat som presenterades styrktes av befintlig teori och vetenskapliga artiklar som tidigare studerat dessa fenomen. I slutsatsen beskrevs konkreta orsaker till problemet och eventuella lösningar till problemformuleringen. I och med den ökade konkurrensen från TV är Färjestad BK i behov av ett nytänkande och att förbättra sin helhetsprodukt för att skapa ett mervärde för kunden. Det gäller att skapa något utöver det vanliga för att ge kunden en upplevelse som endast kan upplevas live i arenan. Avslutningsvis nämns hur alla faktorer som påverkar Färjestad BKs produkt hör samman och bör därmed ses ur ett helhetsperspektiv. / The purpose of the essay is to examine the current marketing situation for Färjestad BK, develop proposals for improvements regarding their marketing and the customer experience that’s offered to achieve a turnaround of a negative trend. To gather information for the essay two respondents were selected, a representative from Färjestad BK and the other from Wolfpack. Qualitative personal in-depth interviews were chosen, because the authors needed as relevant and detailed information as possible. Theories in marketing, sports marketing, marketing strategy, relationship marketing and experience economy were used as a theoretical basis. The basis was chosen based on the purpose of this essay to be able to solve the prepared problem formulations. The information gathered from the interviews were described in the empirical chapter of the essay and also used as a basis for the analysis, results and conclusions. The analysis was based on the theoretical and empirical chapter and also on our own thoughts and opinions with the purpose as a starting point. In the analysis the marketing, brand, activities on and off the ice and the attendance of Färjestad BK was primarily discussed. Some emphasis was put on how Färjestad BK works today, but mostly what Färjestad BK intend to work on and should work on. The analysis and the results presented were verified by existing theories and research articles that previously studied these phenomena. In the conclusion the substantial reasons regarding the problem and the possible solutions of the problem formulation were discussed. With increased competition from television Färjestad BK needs to rethink and improve their overall product to increase the customer value. It is all about creating something extraordinary to offer the customer an experience which is unique when attending ice hockey live. Finally, factors that influences Färjestad BKs product is mentioned and how they all are connected to each other and Färjestad BK should view their product from an overall perspective.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka relationen mellan SHL-klubbar och deras supportrar under Covid-19-pandemin, med särskilt fokus på kommunikation i sociala medier. Metod: Detta examensarbete är både en explorativ och deskriptiv studie med en deduktiv ansats. Studien är av kvalitativ form och bestod av tre en-mot-en intervjuer och tre fokusgrupper. För att analysera datan som samlades in applicerades en flerfallstudieanalys. Slutsats: SHL-klubbarna har ökat antalet inlägg på sociala medier för att hålla engagemanget och lojaliteten fortsatt högt hos supportrarna genom att få dem att känna sig mer inkluderade under Covid-19-pandemin. Graden av lojalitet och engagemang har visat sig öka i vissa fall jämfört med före och efter pandemin. Det har påverkats av att supportrarna har insett hur mycket deras lag faktiskt betyder för dem under pandemin. En del klubbar visade under pandemin på hög moral och de nådde ut med detta via sociala medier, vilket gjorde supportrarna nöjda med sina klubbar. Studien har även kommit fram till hur viktigt öppenhet och innehållsrelevans är för supportrarna på sociala medier. Det teoretiska och praktiska bidraget: Studien bidrar med insikt om hur redan väl utforskade områden som relationsmarknadsföring i sociala medier, supporterengagemang och lojalitet har påverkats av Covid-19-pandemin. Tidigare studier har visat större fokus på andra sporter samt andra länder, denna studien bidrar därför med mer insikt inom ishockey i Sverige. De slutsatser studien kom fram till kan hjälpa SHL-klubbar och andra idrottsklubbar i deras arbete med relationsmarknadsföring i sociala medier för att hålla lojaliteten och engagemanget högt hos deras supportrar. Det kan också hjälpa klubbarna att få en överblick angående hur deras supportrar har påverkats av pandemin och deras egna kommunikation för att kunna förbättra den.

Sport räknas idag som ett gränsöverskridande fenomen som intresserar människor världen över, såväl utövare som åskådare. På senare år har den tekniska utvecklingen bidragit till en förändring i hur sport konsumeras, avståndet mellan utövarna och åskådarna har minskat i takt med en ökad kommersialisering. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna för klubbar och tävlingar blivit allt tuffare, vilket lett till sportmarknadsförarna tvingats hitta innovativa och kostnadseffektiva sätt att marknadsföra verksamheten. Ett allt populärare sätt att marknadsföra sig är via sociala medier, som existerar till följd av den tekniska utvecklingen. Med tanke på att fler och fler av den yngre generationen syns och hörs på sociala medier dagligen är det intressant att undersöka hur sociala medier påverkat fördelningen av marknadsföringsresurser inom sportindustrin.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur den tekniska utvecklingen, i synnerhet sociala medier, förändrat förutsättningarna för interaktion och kommunikation med konsumenter. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning utförts på svenska idrottsklubbar och idrottstävlingar. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med respondenter från sju olika idrottsorganisationer. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande en specifik modell och tidigare forskning fokuserad på tre områden: sportmarknadsföring, relationsmarknadsföring och sociala medier.Studiens resultat visar att de sociala medierna på kort tid har fått en betydande roll för sportorganisationer och hur de kommunicerar med konsumenter. Fördelningen av marknadsföringsresurser har skiftat från tidigare nästan enbart traditionell marknadsföring mot att nu främst fokusera på sociala medier som kanal för kundinteraktion. Med tanke på organisationernas begränsade ekonomiska möjligheter lämpar sig sociala medier väl som ett verktyg för kostnadseffektiv marknadsföring. Idrottsorganisationerna präglas idag alltmer av de sociala medierna och utvecklingen pekar på att de traditionella medierna fortsatt kommer minska med tiden.För framtida forskning anser vi att urvalet bör breddas ytterligare, både ur ett geografiskt och storleksmässigt perspektiv. Dessutom hade det varit av värde att undersöka klubbar och tävlingar mellan olika länder med de olika förutsättningar som råder från land till land. Framtida studier kan också tänkas genomföra studien över ett större tidsintervall för att kunna mäta förändring över tid. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med studien är att kartlägga hur klubblag med försäljning av merchandise går tillväga för att överleva på en ständigt utvecklande och konkurrerande marknad. Metoden är av kvalitativ abduktiv forskningsansats där djupintervjuer med svenska klubblag ligger till grund för empirin. Urvalet utgörs av sju respondenter som arbetar med merchandise, marknad, försäljning samt en klubbdirektör. Sammanfattningsvis anser studiens respondenter att merchandise är en viktig finansiell intäkt som används för att stärka banden till fans och sponsorer. Merchandise bidrar utifrån analysen även till att klubblagen lättare kan nå ut i samhället med sitt varumärke genom att tillämpa sportmanagement i hela organisationen. Utifrån analysen och teorierna är slutsatsen att merchandise utgör stor vikt för klubblag i arbetet kring att bibehålla en stark relation mellan evenemang, fans och sponsorer. Utifrån dessa faktorer har ytterligare faktorer identifierats för att mynna ut i en ny modell för att förstå hur svenska klubblag går tillväga för att överleva på en konkurrerande marknad. De ytterligare framtagna faktorerna är Merchandise, Klubben och Marknadsföring av klubblags varumärken, som tillsammans med evenemang, fans och sponsorer bildar “The Pentagon Modell for Sportteams”. / A qualitative abductive research approach where depth interviews with Swedish sport teams that form the basis of the empirical data. The selection consists of seven respondents who work with merchandise, marketing, sales and a club director. The purpose of the study is to identify how sport teams with the sale of merchandise proceed in order to survive in a constantly evolving and competitive market. From the basis of the analysis the respondents consider that merchandise is an important financial income but that it also is use to strengthen the ties to their fans an well as sponsors. Based on the analysis merchandise also contribute to the sport teams brand in the community by applying sport management throughout the organization. Based on the analysis and the presented theories the underlying conclusion is that merchandise is of great importance for sport teams work with maintaining a strong relationship between the events, fans and sponsors. Based on these factors, additional elements where found that resulted in a new model in order to understand how sport teams in Sweden proceed in order to survive on a competitive market. The additional factors are merchandise, the club and Marketing of the sport teams brand, along with the events, fans and sponsors form the model: "The Pentagon Model for Sport teams".