Le festival n'est pas une activité a-juridique. Cette activité événementielle attractive est encadrée par les pouvoirs publics tant par des mesures de police administrative que dans son occupation du domaine public. Cet événement présentant incontestablement des atouts pour la politique touristique et culturelle d'un territoire est devenu une véritable institution cofinancée par les pouvoirs publics. Oscillant entre mission de service public et simple activité de prestation de services, la question de l'intérêt public local de cette activité est au cœur d'un contentieux émergent devant le juge administratif. Dans le même temps, la valeur du festival tend à se privatiser. L'introduction du mécénat, le recours à certains droits de propriété intellectuelle pour protéger cette valeur (droit des marques pour l'appellation et le droit d'auteur pour la programmation) et le travail des groupes de pression pour obtenir un nouveau droit voisin en faveur des organisateurs de spectacles sont autant d'indices qui illustrent ce mouvement de privatisation. De plus, la tentation d'appropriation des concepts festivaliers incite à proposer une qualification juridique globale pour laquelle la notion de fonds de commerce s'avère adaptée. Enfin, l'application de contrats de franchise ou de partenariat aux festivals constitue des instruments juridiques utiles pour permettre leurs duplications. / A festival is a legal activity. This attractive entertaining event is regulated by the government as well through administrative policies measures as by its occupation of the public domain. This event, undoubtedly providing with potential assets for tourism and cultural policies of a given territory, has become an institution cofinanced by public authorities. Oscillating between public service mission and plain private service provision, the issue of local public interest of this activity is at the heart of an emerging dispute before the administrative law judge. At the same time, the value of the festival tends to become privatized. The introduction of corporate philanthropy and sponsoring, the use of specific intellectual property rights to protect that value (name branding laws for the designation and copyright laws for the programming) and groups lobbying for new laws to protect event organizers are all indicators that illustrate the privatization trend. Moreover, the temptation of appropriation of festival concepts fosters the proposal of a comprehensive legal qualification for which the concept of business is appropriate. Finally, the application of franchise or partnership to the festivals provides legal instruments useful to enable their duplication.

Sport räknas idag som ett gränsöverskridande fenomen som intresserar människor världen över, såväl utövare som åskådare. På senare år har den tekniska utvecklingen bidragit till en förändring i hur sport konsumeras, avståndet mellan utövarna och åskådarna har minskat i takt med en ökad kommersialisering. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna för klubbar och tävlingar blivit allt tuffare, vilket lett till sportmarknadsförarna tvingats hitta innovativa och kostnadseffektiva sätt att marknadsföra verksamheten. Ett allt populärare sätt att marknadsföra sig är via sociala medier, som existerar till följd av den tekniska utvecklingen. Med tanke på att fler och fler av den yngre generationen syns och hörs på sociala medier dagligen är det intressant att undersöka hur sociala medier påverkat fördelningen av marknadsföringsresurser inom sportindustrin.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur den tekniska utvecklingen, i synnerhet sociala medier, förändrat förutsättningarna för interaktion och kommunikation med konsumenter. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning utförts på svenska idrottsklubbar och idrottstävlingar. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med respondenter från sju olika idrottsorganisationer. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande en specifik modell och tidigare forskning fokuserad på tre områden: sportmarknadsföring, relationsmarknadsföring och sociala medier.Studiens resultat visar att de sociala medierna på kort tid har fått en betydande roll för sportorganisationer och hur de kommunicerar med konsumenter. Fördelningen av marknadsföringsresurser har skiftat från tidigare nästan enbart traditionell marknadsföring mot att nu främst fokusera på sociala medier som kanal för kundinteraktion. Med tanke på organisationernas begränsade ekonomiska möjligheter lämpar sig sociala medier väl som ett verktyg för kostnadseffektiv marknadsföring. Idrottsorganisationerna präglas idag alltmer av de sociala medierna och utvecklingen pekar på att de traditionella medierna fortsatt kommer minska med tiden.För framtida forskning anser vi att urvalet bör breddas ytterligare, både ur ett geografiskt och storleksmässigt perspektiv. Dessutom hade det varit av värde att undersöka klubbar och tävlingar mellan olika länder med de olika förutsättningar som råder från land till land. Framtida studier kan också tänkas genomföra studien över ett större tidsintervall för att kunna mäta förändring över tid. / Program: Civilekonomprogrammet