No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989. Dessa fotbollsspelare togs vid 14-års ålder ut för att delta på det läger som kallas Bosölägret.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att fler än hälften av talangerna idag har slutat med fotboll. Av de 102 talanger som fortfarande spelade fotboll hade 27 av dem nått eliten. 117 spelare hade slutat och de allra flesta gjorde det mellan 16 och 18 års ålder. De huvudsakliga anledningarna till att spelarna slutade var att juniorlag splittrades, seniorfotbollen inte var lika rolig och att studierna tog alltför mycket tid. De spelare som gick på gymnasieprogram med fotbollsinriktning tenderade dock att ha fortsatt spela fotboll i större utsträckning.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat får Stockholms Fotbollförbund och de enskilda föreningarna, utifrån sina egna kriterier, utvärdera om den utdelning som investeringarna har gett kan anses var godkänd ur ett elitperspektiv. Att mindre än hälften av de undersökta spelarna fortfarande är aktiva idag får dock anses vara en låg siffra. Tittar man samtidigt på hur många de är som har slutat att spela fotboll samt hur få de är som, i annan roll än som spelare, engagerar sig har inte de investeringar man har gjort gett tillräcklig avkastning ur ett bredare perspektiv.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to look into the development of talents regarding women’s soccer in Stockholm. The aim was furthermore to see what results the investments in the talents has generated. Questions at issue were: What does the talents do today? Do they still play soccer and in that case on what level? Have they quit playing soccer and in that case why? Are they in any other way than as a player involved in the organisation of soccer today? How has their course of studies been like and have that in any way affected their careers as soccer players? Has the amount and the intensity of time invested in soccer affected their careers as soccer players?</p><p>Method</p><p>The data for this study was collected by a survey sent by mail to a group of 245 individuals born between the years of 1983 to 1989. These players were at the age of 14 selected to attend a special camp called “Bosölägret”.</p><p>Results</p><p>27 of the 102 still active players were at the time playing for an elite club. 117 of the players had quit playing soccer and a majority of those did so between the ages of 16 to 18. The main reasons for the drop out were that their youth team was splitted and that they didn’t consider playing for the senior squad as fun as playing for the youth squad. Another reason was that school occupied too much of their time, yet those individuals who studied a programme in upper secondary school with a soccer profile tended to have continued playing soccer to a larger extent.</p><p>Conclusion</p><p>On the basis of the results it’s up to the federation and to the clubs, on the basis of their criterion, to evaluate if the distribution from the investments are satisfactory from an elite perspective. Still more than half of them have quit playing soccer and a very small amount of the players are today involved in the organization of soccer in any other way than as a player. If one take in account all the investments made by the federation, the clubs and the people involved, the investments haven’t given enough returns from a wider perspective.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären? Metod Studien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989. Dessa fotbollsspelare togs vid 14-års ålder ut för att delta på det läger som kallas Bosölägret. Resultat Resultaten visade att fler än hälften av talangerna idag har slutat med fotboll. Av de 102 talanger som fortfarande spelade fotboll hade 27 av dem nått eliten. 117 spelare hade slutat och de allra flesta gjorde det mellan 16 och 18 års ålder. De huvudsakliga anledningarna till att spelarna slutade var att juniorlag splittrades, seniorfotbollen inte var lika rolig och att studierna tog alltför mycket tid. De spelare som gick på gymnasieprogram med fotbollsinriktning tenderade dock att ha fortsatt spela fotboll i större utsträckning. Slutsats Utifrån studiens resultat får Stockholms Fotbollförbund och de enskilda föreningarna, utifrån sina egna kriterier, utvärdera om den utdelning som investeringarna har gett kan anses var godkänd ur ett elitperspektiv. Att mindre än hälften av de undersökta spelarna fortfarande är aktiva idag får dock anses vara en låg siffra. Tittar man samtidigt på hur många de är som har slutat att spela fotboll samt hur få de är som, i annan roll än som spelare, engagerar sig har inte de investeringar man har gjort gett tillräcklig avkastning ur ett bredare perspektiv. / Aim The aim of this study was to look into the development of talents regarding women’s soccer in Stockholm. The aim was furthermore to see what results the investments in the talents has generated. Questions at issue were: What does the talents do today? Do they still play soccer and in that case on what level? Have they quit playing soccer and in that case why? Are they in any other way than as a player involved in the organisation of soccer today? How has their course of studies been like and have that in any way affected their careers as soccer players? Has the amount and the intensity of time invested in soccer affected their careers as soccer players? Method The data for this study was collected by a survey sent by mail to a group of 245 individuals born between the years of 1983 to 1989. These players were at the age of 14 selected to attend a special camp called “Bosölägret”. Results 27 of the 102 still active players were at the time playing for an elite club. 117 of the players had quit playing soccer and a majority of those did so between the ages of 16 to 18. The main reasons for the drop out were that their youth team was splitted and that they didn’t consider playing for the senior squad as fun as playing for the youth squad. Another reason was that school occupied too much of their time, yet those individuals who studied a programme in upper secondary school with a soccer profile tended to have continued playing soccer to a larger extent. Conclusion On the basis of the results it’s up to the federation and to the clubs, on the basis of their criterion, to evaluate if the distribution from the investments are satisfactory from an elite perspective. Still more than half of them have quit playing soccer and a very small amount of the players are today involved in the organization of soccer in any other way than as a player. If one take in account all the investments made by the federation, the clubs and the people involved, the investments haven’t given enough returns from a wider perspective.

Handelshögskolan vid Umeå universitet Institutionen för Företagsekonomi Umeå universitet 90187 Umeå Datum: 2007-04-10 Författare: Görel Eriksson Nivå/utbildning: Master thesis, Företagsekonomi Handledare: Kifle Hamde Titel: Sportmarknadsföring &amp; damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produkt Problem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll. Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap. Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete. Avslutningsvis så ger jag de damallsvenska klubbarna rekommendationer för hur de skulle kunna utveckla sitt marknadsföringsarbete samt ger förslag till vidare forskning. Sökord: sport marketing, sport marketing mix, sportmarknadsföring, customer satisfaction, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet, relationship marketing, relationsmarknadsföring, women, kvinnor, soccer och fotboll. Omfång, sidor: 157 sidor Antal ref/källor: 15 vetenskapliga artiklar, 46 litteraturkällor, 7 muntliga källor

Fotboll är den största sporten i världen och i Sverige är ungefär en miljon svenskarmedlemmar i Svenska fotbollförbundet. Efter att covid-19 upptäcktes och WHOmeddelade att det klassats som en pandemi har verkligheten för fotbollen (på allanivåer) varit inställda cuper, turneringar och uppskjutna matcher. Forskningen som hargjorts inom området fokuserar enbart på de högsta herrligorna i världen. Vetskapenfinns redan att elitnivån drabbades hårt ekonomiskt, däremot glöms fotbollsföreningarnasom inte spelar på elitnivå bort. Syftet med studien är därför att undersöka hurfotbollsföreningar i division 1 norra Svealand dam har hanterat coronapandemin ur ettekonomiskt perspektiv säsongen 2020. Metoden var en semistrukturerad kvalitativintervjustudie. Resultatet visade att alla föreningar som intervjuades hade klarat sigekonomiskt. Åtgärden som var vanligast hos föreningarna var att korttidspermitterapersonal. Då säsongen blev en enkelserie innebar det att rese- och domarkostnaderförsvann, föreningarna fick mindre kostnader den säsongen. Av de sex intervjuade hadeenbart en förening haft en utarbetad krisplan medan det för resterande fem handlade omatt lösa det för stunden, då omständigheterna hela tiden ändrades. Slutsatsen är att deundersökta fotbollsföreningarna hanterade coronapandemin ur ett ekonomisktperspektiv genom att korttidspermittera personal, söka kompensationsstöd för förloradeintäkter, begränsa materialinköp och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.Alla intervjuade föreningar klarade av den ekonomiska situationen genom enfungerande krishantering.

Varför är läktarna så tomma på damernas matcher? är en studie där Damallsvenskan och Allsvenskan undersöks utifrån perspektiv om genus och publikintresse. Idrotten sägs vara skapad av män för män, vilket speglar den svenska mansdominerade fotbollen. Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera den skillnad i publikintresse som finns mellan Damallsvenskan och Allsvenskan utifrån teorier om genus. Studien utgår från två frågeställningar, Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? och Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? där svaren på frågeställningarna bidrar med en förståelse och en förklaring till varför publikintresset ser ut som det gör ur ett genusperspektiv. Studien är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. Det är en teoridrivande studie där de valda teorierna i studien genererar förklaringar till varför publikintresset ser ut som det gör genom att de appliceras på insamlad data från tidigare forskning. De valda teorierna har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, där teorier om jämställdhet, genuskontraktet och maskulinetet och feminitet presenteras och används i resultat och analysdelen för att förklara hur stereotypiska könsroller och förväntningar på de olika könen påverkar intresset för dam- respektive herrfotboll. Resultatet i studien indikerar att skillnaden i publikintresse mellan Damallsvenskan och Allsvenskan beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan bland annat förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll. / The aim of this thesis is to analyze and discuss the difference of interest between the first divisions in women’s football (Damallsvenskan) compared to men’s football (Allsvenskan) in Sweden. The thesis is using two research questions with a gender focus. The purpose is to contribute to an understanding of, and explain why, there is a difference of interest between Damallsvenskan and Allsvenskan from a gender perspective.The thesis is a literature study focusing on Swedish football. It´s a theory-driven study where the chosen theories, with focus on gender, generate explanations of why there is a difference of interest. The theories are applied on collected data from previous studies. The results indicate that the differences in public interest between Damallsvenskan and Allsvenskan can be explained by several different factors. Based on the selected theories this thesis concludes that the differences can be understood as a consequence of cultural injustices in Swedish football.

The purpose of this essay is to examine how women´s football is described in Swedish newspapers, focusing on the use of vocabulary in the articles between the years 1967–1973. The essay´s theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theoretical thinkings of gender and gender contracts. The method is based on text analytical tools with a linguistic focus. The study´s material consists of Swedish newspapers archived at ”Kungliga biblioteket”. Ten articles were selected from each year within the 1967-1973 timeframe, resulting in a total of 69 articles for the entire study. One of the main conclusions of the study is that women who played football before and after integration into the Swedish Football association were marginalized compared to men and men’s football. The language use in the articles also underwent changes between the years 1967-1973, establishing a consensus on how women were referred to in the articles. From 1967-1971, women who played football were named with a total of ten different synonyms of women, however by the years 1972-1973, when women´s football became integrated into the Swedish Football association, the language use shifted to exclusively name female football players as women or girls. There was also no comparison between women’s- and men’s football during 1972-1973. Most newspaper exhibited a positive stance toward women’s football, but they did not perceive the sport as equal to men’s football.

This quality study was carried out with seven semi-structured interviews and five of them were with elite women´s football coaches. What has been studied is how elite women’s football coaches are working with injury prevention training to their knees for the women’s football players. An anterior cruciate ligament injury in elite women’s football is both common and serious knee injury. This is a major problem area of ​​the anterior cruciate ligament injuries in women's football. In a squad of 20 women's football players occur an anterior cruciate ligament injury every two years. Injury prevention training is important to prepare the women's football players for the physical stresses that will arise during the season[1].  In this study includes, for example, theories of loss prevention training and risk factors for elite women’s football player to suffer an ACL injury. The interview guide has been focusing on the coach’s work and why they have chosen to use loss prevention training and how it can be planned and executed. This is to get information on how the elite women coaches working with the training to give the elite women football players the best position possible to prevent an ACL injury. The elite coaches have the help of physiotherapists, doctors and / or physiological coach with the loss prevention training must include for different exercises, and then determine the elite coaches themselves when it will be done during training week. In addition to interviews with the elite women coaches have also been interviewed by a physiotherapist and a doctor. This interview has been used to get information about the problem area with an ACL injury in elite women football. After that question I also touched on how and why the elite women’s football players should prevent this knee injury. The elite women’s football coaches all think the injury prevention training is important to use. This is to prepare women football players for the loads and stresses which will occur during the season. The loss prevention training is somewhat different in the five elite women´s football team that is part of my study. Any association uses a knee control program more than others, and cardio and strength training workouts vary in number. What unites them is that they all use a combination and the pulsation of the training. That is, they use both low and high intensity training and other training is a combination of different exercises and exercise. And they all have the injury prevention training scheduled throughout the season. [1] Martin Hagglund physiotherapist, interview February 8 2012, Markus Waldén orthopedic, interview  February 3 2012

2011 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik inom Idrottsvetenskapliga programmet, 15 hp Sofia Pettersson (2011). Miljön kring Dalarnas damfotbollsspelare – Vad påverkar deras möjligheter till utveckling? (The environment surrounding female football players in Dalarna, Sweden – What factors affect their opportunities to develop?) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education The following study investigated the environment in which female football players in the district of Dalarna in Sweden operate. The aim was to identify the elements that affect the players’ ability to develop according to their own potential, values and differences. Questions regarding how coaches and leaders perceive the availability of football in Dalarna and in which way players are given opportunities to develop in accordance with their own potential, values and differences were answered. Questionnaires were used as method, using the answers from 22 active coaches and leaders for female football as responders. Different factors in the environment were reported as influential for the players’ individual development among which the access to appropriate training facilities and the number of active players in each team were identified as existing and prevalent problems. In spite of this many coaches reported a need for more female football teams, creating an interesting organization paradox for future research.