<p>Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006. Resultatet visade även att jämförelsegruppen oftare än aktivitetsgruppen brukade vara fysiskt aktiva både i skolan och på fritiden. Av eleverna i aktivitetsgruppen tyckte 69 % (n=80) att det var bra eller mycket bra med föreningsaktiviteter i skolan. I samma grupp var 66 % (n=84) av eleverna aktiva i en idrottsförening samtidigt som endast 4 % (n=83) hade börjat i en ny förening sedan de hade provat på aktiviteter inom projektet. Ett förslag på framtida utvärdering av Handslaget är att följa upp aktivitetsgruppen när de börjat gymnasiet.</p>

Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006. Resultatet visade även att jämförelsegruppen oftare än aktivitetsgruppen brukade vara fysiskt aktiva både i skolan och på fritiden. Av eleverna i aktivitetsgruppen tyckte 69 % (n=80) att det var bra eller mycket bra med föreningsaktiviteter i skolan. I samma grupp var 66 % (n=84) av eleverna aktiva i en idrottsförening samtidigt som endast 4 % (n=83) hade börjat i en ny förening sedan de hade provat på aktiviteter inom projektet. Ett förslag på framtida utvärdering av Handslaget är att följa upp aktivitetsgruppen när de börjat gymnasiet.

<p>Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006. Dessutom hade fler flickor fått ont i ryggen samt att både pojkar och flickor sov mindre nu än vid första mättilfället.</p>

No description available.

No description available.

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006. Dessutom hade fler flickor fått ont i ryggen samt att både pojkar och flickor sov mindre nu än vid första mättilfället.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa. I vår undersökning finner vi även att det inte är mellan kön eller ämnen som de största skillnaderna finns vad gäller arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet utan mellan de båda skolorna. Vår studie visar tydligt att majoriteten av lärarna i studien inte anser att deras skola når upp till de nya riktlinjerna i läroplanen samt att många överhuvudtaget inte känner till den aktuella revideringen av Lpo 94. En orsak till att arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet ännu inte kommit igång på skolorna kan bero på den dåliga kännedomen om den hjälp som finns att tillgå. Genom regeringens handslag med idrottsrörelsen samt Nationellt centrum för främjandet av fysisk aktivitet hos barn och unga kan skolorna få hjälp i sitt arbete kring hälsa och daglig fysisk aktivitet.</p>

SAMMANFATTNING 2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa. I vår undersökning finner vi även att det inte är mellan kön eller ämnen som de största skillnaderna finns vad gäller arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet utan mellan de båda skolorna. Vår studie visar tydligt att majoriteten av lärarna i studien inte anser att deras skola når upp till de nya riktlinjerna i läroplanen samt att många överhuvudtaget inte känner till den aktuella revideringen av Lpo 94. En orsak till att arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet ännu inte kommit igång på skolorna kan bero på den dåliga kännedomen om den hjälp som finns att tillgå. Genom regeringens handslag med idrottsrörelsen samt Nationellt centrum för främjandet av fysisk aktivitet hos barn och unga kan skolorna få hjälp i sitt arbete kring hälsa och daglig fysisk aktivitet.

Syftet var att undersöka aktivitetsnivå och måltidsvanor hos skolungdomar i årskurs 6-9 efter en intervention, och jämföra de uppnådda resultaten med en kontrollgrupp, samt jämföra mellan flickor och pojkar. Hallands Idrottsförbund startade med stöd av Region Halland ett projekt på en skola i Halland, för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna i samarbete med olika idrottsliga föreningar. Detta var en kvantitativ studie och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den aktiva gruppen hade fler idrottslektioner i veckan än kontrollgruppen. Inga andra skillnader påvisades. Mellan flickor och pojkar sågs betydligt fler skillnader. Pojkar var genomgående mer fysisk aktiva än flickorna. Mer fokus bör därför läggas på att nå flickorna och öka utövandet av den fysiska aktiviteten. Förutsättningar behöver skapas för alla, men framför allt för de som är fysiskt inaktiva.

In 2014 the Swedish government concluded from an investigation that Swedish insights into the EU were lacking. Therefore, in 2016 the EU-handshake was an initiative from the government to strengthen the relationship between the local level and the EU. The EU handshake was non-mandatory and where municipalities joined. In 2018 the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) analysed the results of the municipalities and regions with the EU-handshake and concluded that 90 percent of the work was done in collaboration with actors from vertical-and horizontal levels. The study from SALAR did not however discuss how different actors from different levels made it possible for the municipalities to carry out their EU-handshake, and there is also no discussion on why the results of the EU-handshake differs. This study is going to concern itself with these knowledge gaps and investigate using a multilevel-governance theory as well as interviews with six municipalities´ from the south of Sweden. This study also provides new insights into municipalities role in EU-related work. The conclusion that can be drawn from this study is that: the relationship to EU has been strengthened through the execution of the municipalities´ EU-handshake with actors from the regional and local level.