The purpose of this essay is to examine how women´s football is described in Swedish newspapers, focusing on the use of vocabulary in the articles between the years 1967–1973. The essay´s theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theoretical thinkings of gender and gender contracts. The method is based on text analytical tools with a linguistic focus. The study´s material consists of Swedish newspapers archived at ”Kungliga biblioteket”. Ten articles were selected from each year within the 1967-1973 timeframe, resulting in a total of 69 articles for the entire study. One of the main conclusions of the study is that women who played football before and after integration into the Swedish Football association were marginalized compared to men and men’s football. The language use in the articles also underwent changes between the years 1967-1973, establishing a consensus on how women were referred to in the articles. From 1967-1971, women who played football were named with a total of ten different synonyms of women, however by the years 1972-1973, when women´s football became integrated into the Swedish Football association, the language use shifted to exclusively name female football players as women or girls. There was also no comparison between women’s- and men’s football during 1972-1973. Most newspaper exhibited a positive stance toward women’s football, but they did not perceive the sport as equal to men’s football.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.