Bakgrund: Fotboll är idag den största sporten i Sverige med cirka 600 000 utövare. Att vara fysiskt aktiv medför många positiva effekter, men med träning och fysisk aktivitet löper man dock en ökad risk för att drabbas av olika skadetyper. Olika möjligheter finns att förebygga och minska antalet skador, exempelvis genom skadeförebyggande träning och uppvärmning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning inom junior-och seniorfotboll på amatörnivå. Metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som besvarades av 30 amatörtränare inom fotboll. Både damlag, herrlag, flicklag och pojklag representerades. Enkäterna analyserades kvalitativt och kvantitativt genom deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visade att samtliga lag värmde upp innan träning och att 23 av 30 lag utförde någon typ av skadeförebyggande träning. Den skadeförebyggande träningen syftade till större del att förebygga knäskador hos kvinnor och flickor, medan muskelskador var vanligare att förebygga hos män och pojkar. Tränarna upplevde att de vanligast förekommande skadorna var muskelbristningar i låret hos kvinnor, män och pojkar, medan den vanligaste skadetypen hos flickor var knäskador. Generellt var skadorna jämnt fördelade över säsongen både hos juniorer och seniorer. 80 % av tränarna ansåg att mer kunskap och utbildning behövs inom främst akut omhändertagande och skador i allmänhet. Diskussion/Konklusion: Ökad kunskap och utbildning för fotbollstränare inom skador och skadeförebyggande träning skulle kunna minska antalet skador hos fotbollsspelare. Det skulle i förlängningen gynna både enskilda individer och samhället i stort.

<p>Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet.</p><p>Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden. Vi ville att övningarna skulle vara så enkla och kräva så lite utrustning och utbildning att de skulle gå att genomföra en helt vanlig fotbollsträning.</p><p>Två flicklag födda 1993 ingick i projektet; ett som kontrollgrupp (n=10) och ett som träningsgrupp (n=13). Båda grupperna tränade fotboll 3h/v, samt deltog i seriespel, under hela säsongen. Träningsgruppen genomförd förutom den vanliga fotbollsträningen vårt skadeförebyggande träningsprogram 10-20 min/1gg/v under hela säsongen. </p><p>Grupperna testades med sit-to-stand-test vid projektets start och även efter 3, 6 och 12 månaders träning.</p><p>Vid projektstarten var kontrollgruppen snabbare vid första testet än träningsgruppen. Efter 6 månaders träning kom träningsgruppen ikapp kontrollgruppens tider och fortsatte sedan att förbättras genom hela projektet. Kontrollgruppen förändrade inte sina genomsnittstider på testerna under projektperioden. </p><p>När det gäller skador drabbades kontrollgruppen av fler och allvarligare skador än träningsgruppen. </p><p>Vårt resultat visar att de som genomfört vårt träningsprogram drabbades av färre och mindre allvarliga skador än de som inte gjorde det. Således kan långvariga träningsprogram med fokus på lårstyrka och knästabilitet förebygga skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor.</p>

Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet. Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden. Vi ville att övningarna skulle vara så enkla och kräva så lite utrustning och utbildning att de skulle gå att genomföra en helt vanlig fotbollsträning. Två flicklag födda 1993 ingick i projektet; ett som kontrollgrupp (n=10) och ett som träningsgrupp (n=13). Båda grupperna tränade fotboll 3h/v, samt deltog i seriespel, under hela säsongen. Träningsgruppen genomförd förutom den vanliga fotbollsträningen vårt skadeförebyggande träningsprogram 10-20 min/1gg/v under hela säsongen. Grupperna testades med sit-to-stand-test vid projektets start och även efter 3, 6 och 12 månaders träning. Vid projektstarten var kontrollgruppen snabbare vid första testet än träningsgruppen. Efter 6 månaders träning kom träningsgruppen ikapp kontrollgruppens tider och fortsatte sedan att förbättras genom hela projektet. Kontrollgruppen förändrade inte sina genomsnittstider på testerna under projektperioden. När det gäller skador drabbades kontrollgruppen av fler och allvarligare skador än träningsgruppen. Vårt resultat visar att de som genomfört vårt träningsprogram drabbades av färre och mindre allvarliga skador än de som inte gjorde det. Således kan långvariga träningsprogram med fokus på lårstyrka och knästabilitet förebygga skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor.

Bakgrund: Tennis är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan. De vanligaste skadorna som rapporterats innan är knäskador och axelskador. En riskfaktor för tennisskadors uppkomst är omkretesen på tennisrackets handtag, tennisrackets storlek på huvudet och träningsvolymen. Uppvärmning och vara aktiva inom fler idrotter var skadeförebyggande åtgärder. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som var certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet och finns i fyra steg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare Metod: Metoden som använts var kvalitativa semistruktuerade intervjuer. För databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10 chefstränare på olika tennisklubbar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra olika teman: hög tävlings- och träningsnivå, kunskapsbrist, individuellt ansvar och samarbete. Konklusion: Sammanfattningsvis verkade tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador var och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa hinder när det gällde skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och spelarnas ansvar brister.

This quality study was carried out with seven semi-structured interviews and five of them were with elite women´s football coaches. What has been studied is how elite women’s football coaches are working with injury prevention training to their knees for the women’s football players. An anterior cruciate ligament injury in elite women’s football is both common and serious knee injury. This is a major problem area of ​​the anterior cruciate ligament injuries in women's football. In a squad of 20 women's football players occur an anterior cruciate ligament injury every two years. Injury prevention training is important to prepare the women's football players for the physical stresses that will arise during the season[1].  In this study includes, for example, theories of loss prevention training and risk factors for elite women’s football player to suffer an ACL injury. The interview guide has been focusing on the coach’s work and why they have chosen to use loss prevention training and how it can be planned and executed. This is to get information on how the elite women coaches working with the training to give the elite women football players the best position possible to prevent an ACL injury. The elite coaches have the help of physiotherapists, doctors and / or physiological coach with the loss prevention training must include for different exercises, and then determine the elite coaches themselves when it will be done during training week. In addition to interviews with the elite women coaches have also been interviewed by a physiotherapist and a doctor. This interview has been used to get information about the problem area with an ACL injury in elite women football. After that question I also touched on how and why the elite women’s football players should prevent this knee injury. The elite women’s football coaches all think the injury prevention training is important to use. This is to prepare women football players for the loads and stresses which will occur during the season. The loss prevention training is somewhat different in the five elite women´s football team that is part of my study. Any association uses a knee control program more than others, and cardio and strength training workouts vary in number. What unites them is that they all use a combination and the pulsation of the training. That is, they use both low and high intensity training and other training is a combination of different exercises and exercise. And they all have the injury prevention training scheduled throughout the season. [1] Martin Hagglund physiotherapist, interview February 8 2012, Markus Waldén orthopedic, interview  February 3 2012

No description available.

Bakgrund: Ljumskbesvär är vanligt förekommande hos fotbollsspelare. En av de vanligaste orsakerna till detta tycks vara låg excentrisk styrka i höftadduktorerna (EHAD). Excentrisk träning är en metod som används för att öka EHAD och förebygga ljumskbesvär. Dock finns i dagsläget ingen systematisk litteraturgranskning som undersöker huruvida ökad EHAD har en förebyggande effekt för ljumskbesvär, därför är det relevant att undersöka om det finns ett samband för detta. Syfte: Syftet med litteraturgranskningen var att kartlägga kunskapsläget gällande effekten av träning för höftadduktorer avseende excentrisk styrka och som förebyggande metod för ljumskbesvär hos fotbollsspelare. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och CINAHL. Efter sökningen inkluderades åtta stycken studier, ytterligare en studie inkluderades efter en sekundärgranskning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av PEDro skalan och The Quality Assessment Tool for Qualitative Studies (QATQS). Resultat: Sex studier visade att excentrisk träning för höftadduktorerna resulterade i ökad EHAD, varav fyra av dessa presenterade en signifikant ökning jämfört med kontrollgruppen- och två i interventionsgruppen. Tre studier visade att preventiv excentrisk träning för höftadduktorerna resulterade i reducerad förekomst av ljumskbesvär hos fotbollsspelare, varav två av dessa presenterade en signifikant reducerad förekomst av ljumskbesvär jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Excentrisk träning för höftadduktorer leder till ökad excentrisk muskelstyrka i höftadduktorer samt bidrar till reducerad förekomst av ljumskbesvär hos fotbollsspelare. Det saknas enskilda studier som mäter båda utfallen samtidigt, därför bör framtida forskning undersöka om ökad excentrisk muskelstyrka i höftadduktorer och reducerad skadeförekomst har ett samband.

No description available.