Bakgrund: Tennis är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan. De vanligaste skadorna som rapporterats innan är knäskador och axelskador. En riskfaktor för tennisskadors uppkomst är omkretesen på tennisrackets handtag, tennisrackets storlek på huvudet och träningsvolymen. Uppvärmning och vara aktiva inom fler idrotter var skadeförebyggande åtgärder. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som var certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet och finns i fyra steg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare Metod: Metoden som använts var kvalitativa semistruktuerade intervjuer. För databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10 chefstränare på olika tennisklubbar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra olika teman: hög tävlings- och träningsnivå, kunskapsbrist, individuellt ansvar och samarbete. Konklusion: Sammanfattningsvis verkade tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador var och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa hinder när det gällde skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och spelarnas ansvar brister.

Uppskattningsvis så skadas ca 280 000 personer varje år vid fysisk aktivitet. I läroplanen för Idrott och hälsa årskurs 7-9 så står det att vid slutet av år 9 så ska eleven på ett i huvudsak fungerande sätt kunna förebygga skador. Studiens empiri består av 20 svar från idrottslärare runt om i landet för att se hur de arbetar med just dessa frågor. Frågorna som bland annat behandlades i studien var hur idrottslärare arbetar med idrottsskador samt det skadeförebyggande arbetet av dessa med eleverna, vilka rutiner som finns på skolorna ifall olyckan är framme, vilka verktyg som används vid undervisningen kring idrottsskador och det skadeförebyggande arbetet kring dessa. Resultatet visade att många lärare arbetar på liknande sätt i grunden men att kunskapen kring ämnet skiljer beroende på hur länge man har jobbat inom yrket.Nyckelord: Idrottslärare, idrottsskador, läroplan, skadehantering

Bakgrund - Varje år skadas uppskattningsvis 280 000 människor i Sverige i samband med fysisk aktivitet. Vid en mjukdelsskada bör behandling ske omedelbart för att stoppa blödning samt för att minska på läkeprocessen. Erfarenhet av idrottsmedicin är av fördel för samtliga individer. För att få den bästa läkeprocessen bör behandlingen utgå från PRICE-modellen. Syfte - I denna studie undersöks vad lärare i idrott- och hälsa från västra Sverige anser om hantering av skador vid fysisk aktivitet som en del av undervisningen i idrott- och hälsa och om det borde ingå i läroplanen. Med hantering av skador vid fysisk aktivitet menar vi till exempel hur en stukad fot behandlas eller vad som ska göras om en kompis får hjärnskakning m.m. Metod - Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer genomförda på fem stycken aktiva lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna har varit både strukturerade och icke-standardiserade Resultat - I intervjuerna var samtliga lärare i idrott och hälsa positiva till att ha med skadehantering i läroplanen. Det kom fram både fördelar och nackdelar som till exempel att det är bra om en elev kan hantera en stukning om någon skadas där ingen medicinskt kunnig vuxen är i närheten, respektive att det finns viss tidsbrist hos lärare i idrott hälsa för att hålla ett nytt moment. Studien visar att fördelarna väger över nackdelarna.