Bakgrund: Tennis är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan. De vanligaste skadorna som rapporterats innan är knäskador och axelskador. En riskfaktor för tennisskadors uppkomst är omkretesen på tennisrackets handtag, tennisrackets storlek på huvudet och träningsvolymen. Uppvärmning och vara aktiva inom fler idrotter var skadeförebyggande åtgärder. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som var certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet och finns i fyra steg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare Metod: Metoden som använts var kvalitativa semistruktuerade intervjuer. För databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10 chefstränare på olika tennisklubbar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra olika teman: hög tävlings- och träningsnivå, kunskapsbrist, individuellt ansvar och samarbete. Konklusion: Sammanfattningsvis verkade tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador var och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa hinder när det gällde skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och spelarnas ansvar brister.

Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en tennistränares vardag i Sverige ser ut. Utifrån denna vardag syftade studien vidare till att undersöka vilka förutsättningar och villkor som råder för tennistränarna och hur dessa påverkar utförandet av det dagliga arbetet. Studien genomfördes som en utforskande hermeneutisk studie med triangulering som forskningsdesign, omfattande en enkätundersökning, tidsstudie och semi-strukturerade intervjuer. Det övergripande urvalet för studien omfattade ett klusterurval på 50 tennistränare, inom vilket deltagare för tidsstudien och intervjuerna valdes ut genom ett målinriktat och strategiskt bekvämlighetsurval på 11 respektive 3 tränare. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorier om akademisering, professionalisering, kommersialisering och kunskap och kompetens inom idrotten.   I studien framkommer att en tennistränares arbete är komplext, omfattande och ställer krav på tränare att ha kunskap och kompetens inom såväl idrottsspecifika och professionsrelaterade som generella och mer management-liknande områden. Kommersialisering och professionalisering som betingade faktorer påverkar i kombination med en utökad akademisering tennistränarnas dagliga arbete och kan i framtiden komma att förändra den nuvarande karaktären av uppdraget mot ett professionaliserat och erkänt ”tennistränaryrke” i Sverige. Detta anser deltagarna i denna studie som något viktigt i den fortsatta professionsutvecklingen inom svensk tennis.